Republikens president Tarja Halonens tal vid ett möte för ekonomiska rådet för Korea-Finland 8.9.2006

(med reservation för ändringar)

Jag har den stora glädjen och äran att tala vid detta gemensamma möte för Finlands Näringsliv och Koreas industriförbund FKI. Ert förra möte arrangerades i Söul 2002 i samband med det statsbesök som jag gjorde i Korea tillsammans med min make. Till vårt följe hörde en finländsk företagsdelegation.

Också denna gång är ert gemensamma möte en del av ett statsbesöksprogram. Detta besök är det första koreanska statsbesöket i Finland. Dagens möte hålls dessutom på tröskeln till toppmötet mellan EU och Korea och Asem-toppmötet. Finland är under några dagar skådeplatsen för stärkandet av relationerna mellan Asien och Europa på samtliga nivåer, från företags- och fackorganisationsnivå till stats- och regeringschefsnivå.

I september nästa år har det förflutit 30 år sedan det gemensamma ekonomiska rådet bildades. Ert långvariga samarbete har främjat fördjupade ekonomiska relationer mellan våra länder. Det gläder mig att så många koreanska och finländska företag aktivt deltar i dessa evenemang.

* * *

De politiska och ekonomiska relationerna mellan Finland och Korea är utmärkta. Handeln mellan våra länder har utvecklats gynnsamt. Åren 2004 och 2005 var tillväxten i den totala handelsvolymen imponerande, och framför allt Koreas export till Finland har ökat snabbt.

Jämförelser av konkurrenskraften har under drygt tio år varit en central del i den allmänna ekonomiska och samhällspolitiska diskussionen. Enligt internationella jämförelser är Finland ett av världens mest konkurrenskraftiga länder, och vi har klarat oss bra också i andra internationella jämförelser. Jag tror att en av orsakerna till vår framgång är att vi i Finland har velat hålla fast vid den så kallade nordiska välfärdsmodellen, som bygger på en stark demokrati, gemensamt ansvar och social rättvisa. Vi har satsat på utbildning och social- och hälsovårdsservice. Den offentliga sektorn är förhållandevis omfattande och dessutom ganska öppen och effektiv. Korruptionen är minimal, vilket möjliggör ett smidigt samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn i detta öppna samhälle.

Finlands ekonomi har utvecklats exceptionellt positivt sedan den mycket djupa recessionen i början av 90-talet. Utsikterna för Finlands ekonomi och sysselsättning under de närmaste åren är gynnsamma. Trots att många arbetsplatser inom industrin har flyttat utomlands överstiger antalet nya arbetsplatser inom industrin i Finland sedan slutet av förra året antalet arbetsplatser som försvunnit. Arbetslösheten är tyvärr fortfarande nästan på europeisk genomsnittsnivå, men sysselsättningsgraden 2005 var 68 procent, vilket är en förhållandevis hög siffra med europeiska mått mätt.

Finland kan inte konkurrera internationellt med priset på arbete, men vi kan basera vår konkurrenskraft på bättre produktivitet och kunniga, välutbildade människor. I Finland inser både arbetsgivare och arbetstagare betydelsen av utbildning när det gäller att öka produktiviteten. Motivationen att lära sig nya färdigheter ökar när arbetstagarna känner att man litar på dem och att deras kunskaper uppskattas på arbetsplatserna. Korea och Finland förhåller sig positiva till livslångt lärande. Båda länderna har också klarat sig bra i OECD:s Pisa-undersökningar. Vi kan vara goda partner inom teknikens område, också när det gäller bioteknik och miljöteknik samt forskning, övrig kompetens och innovation.

I detta sammanhang vill jag också ge er några exempel på samarbetsprojekt. TEKES och Korea Institute of Industrial Technology Evaluation and Planning (ITEP) har vidtagit konkreta åtgärder för att intensifiera sitt samarbete. Ett gott exempel på praktiskt samarbete inom utbildningsområdet är Helsingin kauppakorkeakoulus och det koreanska Institute of Industrial Policy Studies Executive MBA-program. Fram till juni 2006 har 1500 koreanska företagsledare utexaminerats från detta ”KEMBA”-program som inleddes 1995.

Vi hoppas också att en direkt flygförbindelse mellan våra länder skall bli verklighet inom kort. Detta skulle ytterligare stärka de ekonomiska relationerna mellan Finland och Korea och ha en gynnsam effekt framför allt på turismen och de enskilda kontakterna mellan länderna.

* * *

Våra länder deltar i det internationella multilaterala samarbetet som medlemmar av Världshandelsorganisationen (WTO). WTO:s Doharunda har nyligen avbrutits. Parterna inom WTO har ännu inte nått enighet och avbrytandet av Doharundan borde vara allas vårt gemensamma bekymmer – såväl industri- som utvecklingsländernas.

I egenskap av EU:s ordförandeland främjar Finland aktivt diskussioner inom unionen om möjligheterna att gå vidare med Doharundan. EU:s huvudmål har inte förändrats. Vårt mål är fortfarande att slutföra Doharundan på ett framgångsrikt sätt. EU är redo att göra sitt bästa för att påskynda förhandlingarna.

Det finns inget system som ersätter WTO trots att regionala och bilaterala avtal blir allt vanligare och får allt större betydelse. Genom väl utarbetade regionala och bilaterala avtal kan och bör man komplettera det världsomfattande multilaterala systemet.

WTO-systemet fortsätter med sin verksamhet trots att förhandlingarna avbrutits. Vi väntar oss också att nya medlemmar ansluter sig till WTO inom en nära framtid. Gemensamt överenskomna regler främjar en stabil och förutsägbar global ekonomi trots att de officiella diskussionerna om nya förbindelser tillfälligt ligger nere.

* * *

Genom att handelskontakterna och det övriga samarbetet har ökat snabbt har Asien och Europa på många sätt blivit beroende av varandra. När jag betonar vikten av samarbetet mellan Asien och Europa är det på sin plats att nämna att Asem-partnerna representerar ungefär 40 procent av världens befolkning, hälften av hela världens bruttonationalprodukt och 60 procent av världshandeln.

Korea och EU är viktiga partner i samarbetet mellan Asien och Europa. EU är den största utländska investeraren i Korea och Koreas största exportmål efter Kina. Samarbetet mellan EU och Korea fungerar bra och det är vårt gemensamma mål att fördjupa denna dialog.

EU och Korea har under de senaste åren lyckats undanröja flera handelshinder och har på så sätt främjat en gynnsam utveckling i handels- och investeringsrelationerna. För europeiska företag som försöker komma in på den koreanska marknaden kan avvikande tekniska bestämmelser fortfarande medföra handelshinder som inte beror på tullar. Toppmötet mellan EU och Korea som arrangeras i Helsingfors i morgon är ett bra tillfälle att diskutera alla frågor där vi har gemensamma intressen.

Att skapa gynnsamma förhållanden för handel och investeringar är viktigt eftersom företagen spelar en viktig roll för hur våra ekonomiska relationer utvecklas på lång sikt. Finland är redo att för egen del stödja denna process.

Till slut vill jag tacka Finlands Näringsliv och Koreas industriförbund för det arbete ni gör för att främja handelsrelationerna och de ekonomiska relationerna mellan Korea och Finland. Jag hoppas att ert möte är framgångsrikt och att en anda av gott samarbete skall råda också i framtiden.