Republikens president Tarja Halonens anförande vid Sloveniens president Janez Drnovseks supé i slottet i Brdo den 11 oktober 2005

Min make och jag tackar Er, herr president, för att ni inbjudit oss till Slovenien och berett oss tillfälle att besöka ert vackra land. Jag minns med värme Ert besök i Finland förra året och de framgångsrika diskussioner vi då förde. Ni åtföljdes av en delegation som bestod av representanter för vetenskap, forskning och ekonomi i Slovenien. Ert besök har redan burit frukt genom många avtal och jag är övertygad om att våra länder under de närmaste åren kommer att ha ett ännu tätare samarbete.

Våra åsikter om det samhälle vi lever i, om det Europa vi tillsammans bygger upp och om den värld vi är med och utvecklar är i stort sett sammanfallande. Så har också Finland i olika internationella sammanhang ofta i Slovenien funnit en likasinnad samarbetspartner. Geografiskt sätt är vi inte närmsta grannar, men våra länders historia uppvisar vissa likheter. Vårt geografiska läge i gränszonen och i främsta linjen för olika intressekonflikter har fört oss genom historiska skeden som inneburit stora utmaningar. Dessa erfarenheter förenar oss.

Våra länder, som vardera ligger mellan Öst och Väst, har tagit emot intryck av olika kulturer, vilket bidragit till den kulturella mångfalden i våra länder. Måhända är det en slump, men att skaffa sig en utbildning och inhämta kunskaper är något som man skattar mycket högt både i Finland och i Slovenien. Därför har man också i båda länderna investerat stort i biblioteksnätverk, och böcker lånas också flitigt.

I slottet i Fuzine öppnades i dag en presentation av Tapio Wirkkalas design. Utställningen är ett led i det kulturella samarbetet mellan våra länder. Tapio Wirkkala var en framstående finsk formgivare som med sitt arbete bidragit till att ge den finska formgivningen högt internationellt anseende. Hans produktion är uppenbart inspirerad av den lappländska naturen. Många av hans mest populära modeller finns fortfarande i produktion och känns fortfarande efter alla dessa år mycket moderna. Ett bra exempel är vasen ”Kantarell”, som Ni, herr President, fick i gåva förra året. Wirkkala är också känd för vasen ”Isberg” och glasserien ”Ultima Thule”. För de flesta torde givetvis Finlandia Vodka-flaskan vara mest bekant.

Under de senaste åren har också vanliga finländare bekantat sig med Slovenien. Turismen ökar, somliga kommer hit för att studera en termin eller två, och enligt uppgift görs det också allt fler arbets- och affärsresor till Slovenien.

* * *

Vårt samarbete handlar om vardagliga och högst praktiska frågor. Som medlemsstater i EU deltar vi tillsammans i behandlingen av frågor som är aktuella inom unionen. Både i Slovenien och i Finland anser man det vara viktigt att medborgarsamhället och medborgarorganisationerna aktivt deltar i beredningen av EU-politiken och ställningstagandena. Slovenien har nu varit medlem i sex månader, och landet har visat sig ha en positiv inställning till EU-frågor.

Finland är ordförandeland i EU under den senare hälften av 2006. Det är andra gången Finland axlar ordförandeskapet. Vår förvaltning är lika väl förberedd och entusiastisk inför denna uppgift som den var den första gången, år 1999. Som det första av de nya medlemsländerna kommer Slovenien att inneha EU-ordförandeskapet under den första hälften av år 2008. Jag är glad över att de finska och de slovenska myndigheterna redan i många sammanhang utbytt erfarenheter och know-how. Om den beslutsamhet med vilken vi sett Slovenien sköta sina internationella åtaganden, exempelvis det pågående ordförandeskapet i OSSE, är något att gå efter har vi all orsak att också kunna räkna med ett framgångsrikt EU-ordförandeskap. Vi har beundrat den effektivitet och uthållighet med vilken Slovenien drivit OSSE-ärendena.

Vi har också med stor uppskattning lagt märke till det engagemang och den hängivenhet Slovenien visat i sina ansträngningar att stabilisera situationen i länderna på västra Balkan. Slovenien är en betydande investerare i regionen och en outtröttlig förespråkare för närmare relationer mellan dessa länder och EU. Som jag sade under Ert Finlandsbesök förra året uppmuntrar Sloveniens exempel länderna på västra Balkan att fortsätta med det reformarbete som ännu krävs.

* * *

Vi deltog båda i det FN-toppmöte som hölls för ett par veckor sedan. Resultaten av mötet har kommenterats på många sätt i media. Många har varit besvikna. Jag anser dock att man måste skärskåda resultaten i en vidare kontext och inte bara i relation till de allra största förhoppningarna. De frågor som gällde utvecklingsarbetet gav positiva resultat. Finland hade gärna sett större framsteg också i fråga om nedrustningen och begränsandet av vapenspridning. Finland har understött och fortsätter att understöda en totalreform av FN.

Främjandet av de mänskliga rättigheterna är en mycket viktig fråga för Finland. FN-toppmötets beslut att inrätta ett människorättsråd är en utmärkt åtgärd. För att man skall kunna uppnå verkliga framsteg i människorättsfrågorna bör man se till att det finns tillräckligt många kvinnor i detta FN-organ och att kvinnorna över huvud taget är bättre representerade i internationella fora. Målet är att alla människors rättigheter skall respekteras. Dessutom bör man komma ihåg att kvinnorna utgör en majoritet i världen och ingalunda någon minoritet. Vi har inte råd att låta bli att beakta denna resurs. Kvinnornas rättigheter, förebyggande av våld mot kvinnor och främjande av jämställdheten mellan könen är av väsentlig betydelse när det gäller att främja mänskliga rättigheter, utveckling och ekonomisk välfärd.

* * *

Jag önskar Er och det slovenska folket all framgång och en blomstrande framtid, och önskar dessutom lycka till med det kommande EU-ordförandeskapet. Jag är övertygad om att det bilaterala samarbetet våra länder emellan kommer att öka på alla områden och ytterligare stärka våra goda relationer.