REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL

S:t Petersburg 16.1.1995

S:t Petersburg har sedan staden grundades för 300 år sedan varit en del av Finlands öde. Historiskt har detta inneburit både möjligheter och utmaningar för oss finländare. Under Finlands autonomi och tsarväldets tid symboliserade S:t Petersburg ofta det bästa som Ryssland hade att erbjuda.

I dag öppnar nordvästra Ryssland nya tidigare oanade möjligheter för kontakter och samarbete. Detta enorma område är synnerligen intressant för Finland både politiskt och ekonomiskt. I och med Finlands medlemskap kommer Europeiska unionen konkret närmare Ryssland. Vår gemensamma gräns är nu också gräns mellan Ryssland och Europeiska unionen. Den är de facto den enda landgränsen mellan unionen och Ryssland. Men detta är inte den enda faktorn som ger relationerna mellan våra länder en ny dimension. Finlands EU-medlemskap ger oss ytterligare medel och redskap för förstärkande av samarbetet över gränsen.

Därför anser jag att detta tillfälle att få besöka S:t Petersburg kommer mycket lämpligt. Detta är det första besöket som republiken Finlands president gör efter att Finland anslutit sig till Europeiska unionen.

Utvidgningen av Europeiska unionen innebär att unionen nu har fått en nordisk dimension, en Östersjödimension och en arktisk dimension. EU står på tröskeln till S:t Petersburg och nordvästra Ryssland. Finlands unika ställning visavi Ryssland ger vårt land möjlighet att som medlem av EU utveckla nya former av regionalt samarbete för stärkande av demokratin, principerna för rättsstaten och marknadsekonomin i våra närområden.

I S:t Petersburg och det övriga Ryssland eftersträvar man i dag beslutsamt en övergång till marknadsekonomi och privatföretagsamhet. Privatiseringen har framskridit så, att en stor del av företagen inom många av servicenäringens, handelns och produktionens sektorer redan är i privat ägo.

Samarbetet mellan å ena sidan Finland och å andra sidan S:t Petersburg samt Leningradområdet, Karelen och Murmanskregionen har utvecklats gynnsamt inom många sektorer. Områden där vi har gemensamma intressen är miljö, jordbruk, energi, handel, transport och kommunikation samt industri och kultur, för att nämna några. Men eftersom utvecklandet av industrin och företagsamheten intar en nyckelposition när det gäller de ekonomiska och sociala framstegen, vill jag ägna en kort stund åt att bedöma dessa möjligheter och utmaningar.

I Finland ser vi nu Östersjöområdet och nordvästra Ryssland som ett tillväxtområde. Områdets styrka är ett fördelaktigt läge samt goda trafik- och kommunikationsförbindelser, en välutbildad och kvalificerad arbetskraft samt ett omfattande industriellt nät. Den vetenskapliga och teknologiska basen är stark i S:t Petersburg och erbjuder ryska och finländska företag möjligheter att förvandla denna potential till innovationer och ny säljbar produktion. Den lokala ledningens genuina vilja till politiska och ekonomiska reformer skapar dessutom förutsättningar för ett lyckat slutresultat.

Enligt en undersökning som år 1993 gjordes bland medlemmarna i Finsk-Ryska handelskammaren i Finland uppgav ca en tredjedel av de intervjuade företagen att de redan hade inrättat en filial eller ett samföretag i S:t Petersburgsområdet eller Karelen.

Ytterligare en tredjedel av företagen uppgav att de redan hade konkreta planer. Tillsammans utgör dessa företags planer en avsevärd investeringsvolym. Bland dem som är närvarande här i dag finns många dylika företag, företrädda i denna stad och detta område.

De finländska företagarna har dock märkt att osäkerheten på den ryska marknaden är mycket stor. Till de största bekymren hör den ekonomiska lagstiftningen inklusive de bestämmelser om utrikeshandel, skatter, tullar och avgifter, som ofta ändras oväntat. Det är svårt att få finansiering för projekt och investeringar, eftersom anskaffningen av sådana lagliga säkerheter i form av antingen mark eller fast egendom som i en marknadsekonomi utgör basen för industriell företagsverksamhet är besvärlig.

Vad kan göras? Såväl myndigheterna som privatföretagarna har här sin roll. Den privata sektorn måste ikläda sig ledarrollen, som grundar sig på dess industriella och fackliga kunnande, viljan till förnyelse och risktagande. Myndigheterna kunde agera beslutsamt och klokt genom att skapa ett genomlyst, attraktivt och stabilt investeringsklimat med rättsliga och institutionella ramar som gynnar privata initiativ och företagsamhet.

Den privata sektorn i Finland är redo, bara investeringsförutsättningarna förbättras. Dess teknologi lämpar sig väl för lösandet av de akuta problemen i nordvästra Ryssland, i synnerhet när våra likartade nordliga konsumtionsvanor och kulturmönster samt klimat- och väderleksförhållanden beaktas. Det kunde bli fråga om ett så varierande produkturval som byggnadsmaterial, den mekaniska trävaruindustrins produkter, energi, miljö- och telekommunikationsteknologi samt ett stort urval konsumtionsvaror. I fråga om kvalitet och know-how tål de finländska produkterna väl en internationell jämförelse.

Den begränsade tillgången på långfristig finansiering är alldeles uppenbart ett av de största hindren för utvecklingen. Trots att den kommersiella banksektorn har utvecklats gynnsamt under de senaste åren, finns det ännu inte tillgång till den så viktiga långfristiga industrifinansieringen, vilket försvårar skapandet av nya företag. Jag är glad över att kunna säga att det redan finns planer på inrättandet av ett särskilt finansiellt institut som skall ta itu med dessa brådskande och viktiga behov. Jag önskar dessa strävanden all framgång. Vi kommer att få höra mera om dem av de sakkunniga som är på plats här i dag.

De problem som såväl den finländska som den övriga västerländska affärsverksamheten stöter på i Ryssland är ofta direkt förknippade med den interna förändringsprocess som pågår i ert land. Finland har konsekvent stött denna politiska och ekonomiska reform. Vi tror att endast ett demokratiskt Ryssland som grundar sig på principerna för rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna kan vara en stabil och attraktiv granne till Finland och Europeiska unionen. I detta nya Ryssland kommer S:t Petersburg att utgöra en viktig bro och port till Västeuropa, och på så vis att återfå sin historiska roll som pluralistisk kulturell och ekonomisk metropol.