Översättning

Republiken Finlands President Martti Ahtisaaris tal

Budapest den 10 mars 1995

DET EKONOMISKA SAMARBETET MELLAN FINLAND OCH UNGERN

För första gången sedan jag tillträdde mitt nya ämbete har jag den stora äran att gästa Ungern och vårt frändefolk där. Jag är djupt imponerad av den utveckling som under de senaste åren har ägt rum i detta land. Det bereder mig stor glädje att nu få framträda inför denna auktoritativa åhörarskara.

En stor omvälvning har inträffat i Europa. Vi har fått bevittna hur planhushållningsländerna i den östra delen av vår världsdel har övergått till att iaktta de principer som gäller i pluralistiska demokratier, moderna rättsstater och samarbetsinriktade marknadsekonomiska system. I den västra delen av vår världsdel har åter integrationen framskridit i form av Europeiska unionen, som nu omfattar allt flera länder - bland dem Finland. Samtidigt har strävan varit att utveckla och fördjupa den europeiska integrationen internt.

Ungern var en föregångare bland övergångsekonomierna när landet modigt inledde sin egen reformutveckling för mera än 25 år sedan. Jag har kommit till den slutsatsen att reformerna i Ungern har lyckats i synnerhet därför att de har genomförts utgående från landets egna förutsättningar. Resultaten av reformerna i Ungern har också vunnit omvärldens aktning.

Ungern har ingått ett associationsavtal med Europeiska unionen samtsom första centraleuropeiska land anhållit om medlemskap i unionen. Sålunda har Ungern också redan anslutit sig till den andra utvecklingsprocessen som jag nämnde. Denna process tar sikte på en europeisk integration på så bred territoriell basis som möjligt.

Finland hälsar utvecklingen i Ungern och den senaste tidens integrationssträvanden där med stor glädje och tillfredsställelse. Vi i Finland är med och stöder denna utveckling och dessa strävanden genom att delta i Europeiska unionens arbete.

Det är angenämt för mig att kunna konstatera att Finland och Ungern alltid har haft goda bilaterala relationer även på ekonomins och handelns område. Trots det geografiska avståndet och de skillnader som tidigare rådde mellan systemen har våra länders affärsmän alltid funnit varandra och kommit bra överens.

Handelsutbytet mellan Finland och Ungern har utgjort ungefär en halv procent av Finlands utrikeshandel, vilket i sig inte är någon dålig prestation. Jag är dock övertygad om att båda parter vill att handelns skall utvecklas märkbart.

Jag finner de allra senaste årens utveckling mycket glädjande, eftersom vår export till Ungerns nya och allt hårdare marknad har fördubblats. Men även det faktum att Ungerns export till Finland i fjol ökade med en fjärdedel är ett uppmuntrande tecken på den nya utvecklingen - i synnerhet som detta har skett under en tid då depressionen fortfarande har präglat Finlands ekonomi.

Handelsutbytet har under de senaste åren uppvisat ett överskott för Finlands del. Före det var handelsströmmarna till Ungerns favör under nästan ett helt decennium. Jag är övertygad om att när det ekonomiska läget i sinom tid förbättras i Finland har Ungern alla förutsättningar att öka sin export och sålunda uppnå en balanserad tillväxt i handeln.

Handeln mellan våra länder håller också på att få en mångsidigare struktur. Vi byter inte längre enbart trä och papper mot vin - även produkter från många andra branscher håller på att finna en marknad i det andra landet. Med en viss stolthet kan jag nämna högteknologiprodukter i anslutning till telekommunikation, energisektorn, byggande m.m., vilka produkter representerar den finländska industrins nyaste exportutbud på såväl den ungerska som andra marknader. Vi får inte heller glömma bort att servicebranschen har gjort sitt intåg i handeln.

Finlands öppna marknad är visserligen utsatt för hård internationell konkurrens, men den har ändå på motsvarande sätt erbjudit Ungerns exportindustri, som väl tillägnat sig marknadsekonomin, fulla möjligheter att utveckla sin export och göra sitt utbud mångsidigare.

Bästa åhörare

Vi lever i marknadsekonomins tidevarv. Statsmaktens uppgift i dagens marknadsförhållanden är i första hand att skapa en ram för de egentliga ekonomiska aktörerna, dvs. företagen. De politiska beslutsfattarna skall se till att de fördrag och arrangemang som reglerar den internationella handeln och annan ekonomisk verksamhet är tillräckliga och moderna. Endast då kan vi vänta att våra företag skall lyckas med den internationella handelns många uppgifter.

Sedan Finland blev medlem av Europeiska unionen har vi börjat tillämpa unionens gemensamma handelspolitik och avtalssystem med avseende på tredje länder. I enlighet härmed ersätter EU:s och Ungerns Europa-avtal det bilatera frihandelsavtal som på 1970-talet ingicks mellan våra länder och som tjänat handeln väl, dvs. KEVSOS-avtalet. Även det bilaterala jordbruksprotokoll som för ett par år sedan antogs inom ramen för EFTA har ersatts av det nya Europa-avtalet.

Jag skulle inte tro att denna förändring medför några stora problem, eftersom de tullar i Europa-avtalen som berör Finland i varje fall sjunker år från år för att helt försvinna senast i slutet av decenniet. Vi finländare konkurrerar således i Ungern på samma villkor som andra företag från EU-länderna, men har det ändå bättre än många av våra konkurrenter från länder utanför EU. Vår import från Ungern förblir även under EU-medlemskapet tullfri med undantag för vissa känsliga produktgrupper.

Avtalet mellan EU och Ungern är modernt jämfört med de bilaterala arrangemangen, och det reglerar utöver den traditionella varuhandeln även tjänster, arbetskraftsfrågor, kapitalströmmar, företagsetablering samt finansiellt samarbete. Jag finner det mycket positivt att Europa-avtalet i den nya situationen erbjuder dem som deltar i handeln mellan våra länder bättre möjligheter än tidigare att spela en roll på den utvidgade europeiska marknaden.

Europeiska unionen håller på att förändras både till det inre och till det yttre. Beträffande den yttre utvecklingen är en utvidgning av gemenskapen österut den största utmaningen. Som ni, bästa åhörare, känner till, fattade Europeiska unionens länder vid toppmötet i Essen i fjol ett för oss alla viktigt beslut att börja utveckla samarbetet med länderna i Centraleuropa i form av en speciell anslutningsstrategi. Strategin skall förbereda de länder, som ingått associationsavtal, inför ett medlemskap.

Ett viktigt led i denna strategi är integreringen av de centraleuropeiska länderna med EU:s inre marknad, vilket är av stor betydelse för den praktiska handeln på alla nivåer. Strategin utgör också grund för en utökad politisk debatt mellan EU:s medlemsländer och de associerade länderna. Allt detta är nödvändigt med tanke på framtida medlemskap.

Vi i Finland stöder denna process, som stabiliserar den ekonomiska och politiska situationen i hela Europa. Vi hoppas också att Ungern så snart som möjligt kan anpassa sig till villkoren för ett medlemskap.

Finland har reda länge varit med och stött Ungerns reformutveckling på flera olika sätt. Det har skett multilateralt i form av de betalningsbalansarrangemang som beretts av IMF och G-24, genom deltagande i upprätthållandet av miljöcentret i Budapest och nu som EU-medlem inom ramen för PHARE-programmet.

Bilateralt beviljade Finland på sin tid som första västland Ungern en stor strukturanpassningskredit (100 milj. USD), varav visserligen endast en tredjedel utnyttjades. I fjol undertecknades ett avtal om en ny ramkredit (25 milj. USD), med vars hjälp exporten av finländska kapitalvaror och tjänster till Ungern kan finansieras. Många utbildnings-, konsult-, teknologiöverförings- och forskningsprojekt har genomförts som tekniskt samarbete.

Syftet med alla dessa åtgärder är att bygga en grund för både mera allmänt ekonomiskt samarbete och mera konkret handel, till senare nytta för båda parterna.

Den finländska företagsvärldens intresse för en mera permanent etablering i Ungern antingen genom bildande av samriskföretag eller i annan form har ökat. Enligt de uppgifter jag har finns det ett femtiotal samriskföretag, som arbetar inom många olika branscher och med kapitalinsatser av varierande storlek. Det finns ännu flera rent ungerskägda företag som idkar kommersiellt samarbete med finländska motparter.

Huvudansvaret för utvecklingen av det kommersiella samarbetet faller naturligtvis på företagsvärlden själv. Bättre kunskaper, satsningar på marknadsförings- och exportfrämjande åtgärder samt upprätthållandet av företagens konkurrenskraft är faktorer som i sista hand avgör inriktningen och omfattningen av det ekonomiska umgänget mellan våra länder.

I en föränderlig värld och i ett integrerat Europa måste vi närma oss varandra, lära känna varandras kultur och tänkesätt bättre. Jag tror också att de diskussioner och det åsiktsutbyte som under detta besök ägt rum på affärsmannanivå samt de nya kontaktformer som man eventuellt kommit överens om i sinom tid skall leda till ökade kontakter mellan de ekonomiska kretsarna i Finland och Ungern, till nytta och fromma för oss alla.

Jag vill för egen del önska de företrädare för företagsvärlden som deltar i detta arbete all framgång.