REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI

VID DET SINOFINLÄNDSKA EKONOMISKA FORUMET

I BEIJING, 16.4.1996

Det gläder mig mycket att kunna önska Er alla välkomna till det Sinofinländska ekonomiska forumet. Jag sätter stort värde på möjligheten att rikta mig till denna aktningsvärda publik bestående av kinesiska beslutsfattare och företrädare för industrin.

Under de allra senaste åren har den sinofinländska handeln och det ekonomiska samarbetet präglats av en oerhört stark tillväxt och diversifiering. Framgången beror på en mängd olika faktorer. Allra först vill jag påminna Er om den långvariga vänskap som varit rådande mellan våra länder och folk, en vänskap som också resulterat i att antalet besök på hög nivå har ökat i båda riktningarna. Det statsbesök som president Jiang Zemin avlade i Finland i juli 1995 är något som vi alltjämt har i färskt minne.

En annan positiv faktor står att söka i den kraftiga ekonomiska tillväxt som ägt rum i Kina och som baserat sig på reformpolitik och en öppning mot omvärlden. För de finländska företagen har detta skapat ett gynnsamt affärsklimat, som antas bestå också i framtiden.

Tack vare att Finland varit medlem i Europeiska unionen sedan 1995 har vårt land fått nya möjligheter att ytterligare intensifiera sin bilaterala handel och sitt ekonomiska samarbete med Kina. Mot bakgrunden av att Finland är en av aktörerna på den dynamiska och integrerade europeiska marknaden, bör vårt land ha utsikter att väcka allt större intresse bland de kinesiska företagen.

I fjol antog Europeiska unionen ett omfattande och långsiktigt Kina-program. Det centrala budskapet i programmet framgick klart och tydligt: relationerna med Kina utgör hörnstenen i fråga om Europas externa relationer i Asien och globalt.

En intensifiering av EU:s ekonomiska samarbete med Kina är ett centralt element i detta nya perspektiv. Bland de frågor som står högst på dagordningen kan nämnas utvecklandet av de mänskliga resurserna, stödjandet av de ekonomiska och sociala reformerna i Kina samt utökandet av kontakterna och samarbetet mellan europeiska och kinesiska företag inom den privata sektorn.

Mot bakgrunden av att Asien är en helhet har EU tillmätt denna dynamiska kontinent allt större betydelse i fråga om EU:s externa relationer. I december 1994 kom man inom EU överens om en ny Asienstrategi som innebar att utvecklandet av denna relation fick en ny prioritet i europeiskt perspektiv.

Vid det första mötet mellan Asien och Europa (ASEM) på hög nivå förra månaden i Bangkok betonade man behovet av en intimare dialog och ekonomiskt samarbete mellan de två kontinenterna. Detta historiska möte lade en stabil grund för ett nytt partnerskap mellan regeringarna, folken och de ekonomiska kretsarna i dessa dynamiska regioner. Finland har för avsikt att spela en konstruktiv roll när det gäller att genomföra de åtgärder som man kommit överens om i Bangkok.

Ett typiskt drag för världen av idag är att nationerna blir allt mer beroende av varandra. Handeln har en viktig funktion som brobyggare mellan kontinenterna. Öppna och rättvisa handelsförbindelser på global nivå är avgörande för att en balanserad utveckling skall kunna komma alla nationer till del. Europeiska unionen och Finland stöder aktivt Kinas medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO). Det är vår förhoppning att Kina snart skall vara redo att inta sin plats som en viktig partner inom den multilaterala handeln.

Den bilaterala handeln mellan Finland och Kina är ett gott exempel på hur två ekonomier som kompletterar varandra också kan dra nytta av varandra. Kinas snabba ekonomiska tillväxt och utveckling har lett till en kraftig efterfrågan på teknologi och know-how inom de mest skiftande sektorer. Bland annat när det gäller att bygga upp infrastrukturen inom industri och kommunikation har den finländska expertisen visat sig konkurrenskraftig såväl här i Kina som på andra håll i världen.

Kinas moderniseringsstrategi kan sägas vara fokuserad på två nyckelsektorer: energi och telekommunikation. Det är uttryckligen inom dessa sektorer som de finländska företagen har en ansenlig erfarenhet att erbjuda. Anläggningar för kraftproduktion samt system och produkter inom telekommunikationen är ett exempel på områden där Finlands export till Kina har noterat en mycket snabb tillväxt. Inom dessa sektorer finns det goda utsikter för ett långsiktigt samarbete som gagnar båda parter.

Finlands export till Kina har en annan sammansättning än den hade tidigare - för närvarande består exporten till ca 80 % av teknologiprodukter. Detta utgör ett klart bevis på produkternas höga kvalitet och internationella konkurrenskraft. Vi har också en positiv inställning till den diversifiering som kännetecknar Kinas export till Finland. Under de senaste åren har värdefulla produkter såsom datorer, telekommunikationsutrustning och kontorsartiklar stått för en ökad andel av de kinesiska produkterna på den finländska marknaden.

Jag förhåller mig synnerligen optimistiskt till den framtida utvecklingen av vår bilaterala handel och vårt ekonomiska samarbete. På just dessa punkter förväntar jag mig att följande positiva trender skall karaktärisera åren framöver:

För det första kommer den omständigheten att våra ekonomier kompletterar varandra på ett sätt som gagnar båda parterna att gälla också i framtiden. Industriell teknologi och know-how inom olika sektorer, anläggningar och utrustning för kraftproduktion samt produkter som hänför sig till telekommunikationen kommer sannolikt att utgöra stommen i Finlands export till Kina.

För det andra kommer direktinvesteringarna och teknologiöverföringarna att öka i betydelse vid sidan av vår traditionella kapitalvaruexport till Kina. Samtidigt är det möjligt att kinesiska investerare som letar efter nya möjligheter utomlands upptäcker att Finland är en intressant partner.

För det tredje kommer andelen högteknologiprodukter i vår handel att öka snabbt i takt med att relationer fördjupas och kompanjonskap etableras företagen emellan. I detta sammanhang vill jag gärna betona att teknologi-intensiva små och medelstora företag i båda länderna kommer att spela en allt viktigare roll.

För det fjärde är det sannolikt att den andel som gäller konsult- och bankverksamhet samt finansiella tjänster kommer att få större utrymme i våra ekonomiska relationer när Kina gradvis öppnar sin servicesektor.

Till sist önskar jag ta upp ett speciellt tema som erbjuder stora möjligheter till fruktbart samarbete mellan våra två länder. Miljövården är det tema jag har i tankarna. Vi har alla lärt oss inse att en ren miljö är av yttersta vikt med tanke på människans välbefinnande. Detta formuleras konkret i Kinas s.k. Agenda 21, ett omfattande och ambitiöst program i vilket Kina uttrycker sin avsikt att med tanke på kommande generationer i både Kina och den övriga världen förbättra sin miljö.

I detta sammanhang är framtidsutsikterna intressanta - miljösektorn är nämligen ett område där Finland har exceptionell sakkunskap och erfarenhet. Den känsliga ekologiska balancen i Finland har tvingat oss att utveckla nya tekniska lösningar, och detta är något som man kan dra nytta av också i andra delar av världen. Finland kan bli en värdefull partner för Kina framför allt när det gäller att tackla det stora miljöproblem som uppstår till följd av att den kinesiska massa- och pappersindustrin använder halm och andra ettåriga fibrer som råvara.

En finländsk industri- och affärsdelegation på hög nivå åtföljer mig under detta statsbesök. Detta visar tydligt den betydelse, som våra företag tillmäter den kinesiska marknaden. Under den kommande timmen kommer dessa företagare att ge en överblick över de centrala industrisektorerna i Finland.

Finlands regering har klart och tydligt uttryckt sin vilja att bidra till ett ökat handelsutbyte och ekonomiskt samarbete med Kina. Jag är övertygad om att myndigheterna i Kina kommer att uppmuntra de kinesiska företagen på ett liknande sätt.