På mina egna och finska statsmaktens vägnar vill jag tacka arrangörerna av detta chilensk-finländska ekonomiska seminarium, dvs. det chilenska industriförbundet SOFOFA, handelskammaren i Santiago och det finländska Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, för att jag fick möjlighet att tala vid detta viktiga seminarium. Jag sätter också stort värde på den konstruktiva inställningen hos myndigheterna i ert land så att seminariet kunde fås till stånd. Det är glädjande och uppmuntrande att så många inflytelserika representanter för de chilenska myndigheterna och näringslivet i Chile är närvarande.

De politiska och ekonomiska relationerna mellan Finland och Chile är goda och problemfria. Sedan demokratin stabiliserades har de snabbt blivit allsidigare, och till det har besöken på hög nivå bidragit. Av dessa besök kan nämnas president Aylwins besök i Finland för knappt fyra år sedan. Han åtföljdes av en betydande grupp chilenska industriledare, vars kontakter med finländska företag utgjorde grunden för ett aktivare ekonomiskt samarbete.

Finlands handelsutbyte med Chile har under de senaste åren utvecklats snabbast i Latinamerika. Det fördubblades under åren 1991-1993. Värdet av vår handel med Chile är nu det näst största efter Brasilien. I fjol verkar handelsbalansen ha visat ett underskott för Finlands del till följd av att importen av chilenska produkter har ökat kraftigt på den finländska marknaden. Största delen av importen består av kopparmalm och anrikningsprodukter, medan hälften av vår export till Chile består av maskiner och anordningar för industrin. Trots den positiva tillväxten motsvarar handelns nivå och beskaffenhet ännu inte på långt när den potential som finns. Dagens seminarium syftar därför också till att öka handeln mellan våra länder och göra den mångsidigare.

Av klart större betydelse än den positiva utvecklingen i fråga om handelsutbytet har den avsevärda ökningen av finländska investeringar i Chile varit. År 1995 var Finland den tredje största utländska investeraren i ert land, vilket är en bra prestation för ett så litet land. För detta kan vi främst tacka gruvbolaget Outokumpu, som konsekvent har investerat i de chilenska koppargruvorna, t.ex. Zaldivar, och i deras teknologi. En annan betydande finländsk investering är Cultors fiskmjölsfabrik. Dessa utgör goda exempel på hur den finländska industrin förbinder sig att verka på den chilenska marknaden på lång sikt genom att etablera sig här och göra produktiva industriella investeringar.

Handelsintressenas centrala ställning i relationerna mellan våra länder framgår av att en mycket inflytelserik och representativ delegation från det finländska näringslivet deltar i detta statsbesök, som är det första som ett finländskt statsöverhuvud avlägger i Chile och således historiskt. Att denna delegation deltar är ett bevis på det växande intresset inom vår industri för de snabbt expanderande marknaderna i Chile och i Sydamerika i övrigt. Jag är övertygad om att samarbetet mellan statsmakten och näringslivet bidrar till att främja en ytterligare intensifiering av handelsrelationerna och de ekonomiska relationerna mellan Finland och Chile. Ärade representanter för det chilenska näringslivet, ett av syftena med detta seminarium är att öka er kunskap om den finländska industrins höga teknologiska nivå och om ett utbud som passar ert lands behov. I gengäld får de finländska deltagarna ny information om de produkter och samarbetsmöjligheter som Chile har att erbjuda.

Det internationella handelssystemet har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Affärsverksamheten har globaliserats kraftigt, varor och tjänster produceras på de platser som kan erbjuda de fördelaktigaste produktionsförhållandena med tanke på företagens helhetsintressen. Handelsströmmarna går också i allt större utsträckning mellan företagen och deras dotterföretag eller underleverantörer. Betydelsen av handel med tjänster, investeringar och etableringar har accentuerats, medan importtullar allt mer sällan utgör något problem i varuhandeln, jämfört med standarder och andra icke-tariffära handelshinder. Allt detta understryker behovet av att stärka det multilaterala handelssystemet och dess regelverk.

Världshandelsorganisationen WTO:s första ministermöte i Singapore i december i fjol visade hur livskraftig organisationen är och hur starkt medlemsstaterna förbinder sig att följa gemensamt antagna regler. I Finland, som är känt som en ivrig förespråkare för frihandel, är man huvudsakligen tillfreds med resultaten av mötet, vilka naturligtvis avspeglar medlemsstaternas olika utvecklingsnivåer och intressen.

Jämsides med globaliseringen har det på olika håll runtom i världen skett en snabb regional integrering av ekonomier. Vid ingången av 1995 blev Finland medlem av Europeiska unionen, som utgör det klart viktigaste marknadsområdet för våra produkter. Det mest lovande integrationsarrangemanget i Sydamerika är Sydamerikanska gemensamma marknaden, MERCOSUR, där också Chile är associerad medlem.

Med tanke på smidigheten inom världshandeln är det av yttersta vikt att de regionala integrationsarrangemangen vidtas inom ramen för det multilaterala handelssystemets regelverk på ett sätt som stärker dess funktionsduglighet i stället för att försvaga den. Samtidigt som tullunionerna ökar handeln och det övriga ekonomiska samarbetet mellan medlemsstaterna kan de generera handelsströmmar också med utomstående länder utan att bli arrangemang som diskriminerar dem.

Som medlem av Europeiska unionen deltar Finland aktivt i strävandena att utveckla samarbetet med länderna i Latinamerika. Dessa förbindelser har under den senaste tiden börjat väga allt tyngre inom Europa. Det är en följd av att den politiska stabiliteten har ökat och demokratin har slagit rot i er världsdel, vilket i sin tur har bidragit till en snabb ekonomisk tillväxt, som har pågått redan länge. På motsvarande sätt har stabiliteten förbättrat förutsättningarna för en fortsatt ekonomisk utveckling.

EU vill ge sitt stöd till denna positiva utveckling i Latinamerika genom att stärka avtalsbasen för sitt samarbete och genom att intensifiera dialogen. Sitt första interregionala avtal ingick unionen med MERCOSUR. För att understryka sina långvariga, goda relationer till Chile undertecknade EU i fjol tillsammans med Chile ett övergripande samarbetsavtal, vars slutmål är ett politiskt och ekonomiskt förbund mellan parterna. När avtalet genomförs kommer Finland att särskilt betona vikten av en snabb liberalisering av handeln. Detta skulle skapa nya handelsmöjligheter för företagen i båda länderna. Vår strävan är också att utnyttja de finansieringsinstrument och andra instrument som unionen har i sitt samarbete med Chile.

Den ekonomiska tillväxten i Latinamerika på 1990-talet har varit synnerligen snabb och huvudsakligen stabil, jämfört med det föregående decenniet. Då länderna i detta område har öppnat sina ekonomier för internationell konkurrens, har de samtidigt varit tvungna att genomföra stora omstruktureringar i sin industri. Detta har i sin tur förbättrat de egna företagens möjligheter till bättre framgång i konkurrensen såväl på hemmamarknaden som på utländska marknader. De sydamerikanska staterna håller så småningom på att ikläda sig rollen som en allt aktivare aktör inom världshandeln, vilket vi välkomnar med tillfredsställelse.

Chile har klarat sig särskilt väl i denna ökande internationella konkurrens. Dess ekonomi är i gott skick, och det är inte heller inom utrikeshandeln i alltför hög grad beroende av något särskilt land eller någon grupp av länder. De direkta utländska investeringarna har ökat klart under de senaste åren, och de erbjuder Chile en effektiv kanal via vilken högklassig teknologi som gynnar den egna industrin kan föras in i landet. Er regerings öppna investeringspolitik har gett god utdelning i detta hänseende.

I Finland förstår vi mycket väl att övergången till det nya marknadsläge som uppstått till följd av den ökade konkurrensen inte heller i Chile har löpt smärtfritt inom alla sektorer. Vårt eget samhälle har bittert fått erfara motsvarande anpassningssvårigheter i synnerhet i form av en stor arbetslöshet som det är svårt att få bukt med. Jag är i alla fall övertygad om att den enda rätta vägen till en sund ekonomi och en stärkt internationell konkurrensförmåga på lång sikt är att man inom näringslivet öppnar marknaden och slopar subventioner som snedvrider konkurrensen.

Chiles dynamiska ekonomi och dess marknad, som är stadd i utveckling, har väckt intresse för ert land också hos allt fler finländska företag. De kan vara lämpliga samarbetspartner för chilenska företag som strävar efter att höja den teknologiska nivån på sin produktion och förbättra sin internationella konkurrenskraft.

I Finland har av tradition såväl statsmakten som den privata sektorn satsat kraftigt på högklassig grundforskning och tillämpad forskning samt på industriell utveckling. Dess andel på drygt två procent av bruttonationalprodukten kommer före slutet av decenniet att ha höjts till cirka tre procent. Detta är en av de högsta siffrorna i industriländerna. Vi anser att den innovationskedja som på detta sätt har skapats mellan universiteten, forskningsinstituten och industrin är en grundpelare för vår nationella konkurrenskraft. Jag tror att Finlands positiva erfarenheter kunde utgöra grunden för ett samarbete mellan våra länders myndigheter, forskningsinstitut och företag, ett samarbete som gagnar båda parter.

Den finländska regeringen uppmuntrar företagen till att utöver de normala exportansträngningarna öka etableringarna i och överföringen av teknologi till de länder de bedriver handel med, för endast på detta sätt kan de på längre sikt stärka sina positioner på potentiella marknader. Finlands Utrikeshandelsförbund har nyligen slagit fast en ny strategi för exportfrämjande i Latinamerika. Man har identifierat de mest lovande marknaderna i området och de centrala sektorer som särskilt kommer att prioriteras i fortsättningen.

Vi uppskattar att vår industri i Chile har de största möjligheterna till framgång inom de branscher där vi traditionellt besitter särskilt kunnande, dvs. skogsindustri, gruvindustri, energiproduktion och energidistribution, telekommunikation och transporter. Dessa sektorer har en framträdande plats också i Chiles egna utvecklingsplaner, eftersom de intar en nyckelposition när en effektiv infrastruktur för produktionen byggs upp i landet. Inom dessa branscher har Finland en omfattande know-how, bred erfarenhet och, som ett resultat av detta, konkurrenskraftiga produkter. Eftersom naturförhållandena i våra länder liknar varandra, lämpar sig de teknologiska lösningar som utvecklas i det ena landet vanligen också väl för den andra partens behov. Detta gäller i synnerhet miljöteknologin, där i Finland det arktiska och i Chile det antarktiska ekosystemets sårbarhet ställer likartade särskilda krav.

Skogssektorn är det område inom ekonomin där er industris behov och den finländska högteknologin möts särskilt väl. I Chile pågår som bäst krävande projekt för att förnya träförädlingssektorn, och där kan det finländska kunnandet i skogsfrågor utgöra ett konstruktivt bidrag. Ett väsentligt led i detta är också ansvaret för att miljön beakts på ett övergripande sätt i enlighet med kraven på hållbar utveckling.

Skogarna är Finlands viktigaste och så gott som enda naturresurs, och vi har under årtionden vant oss vid att värna om den. Den utgångspunkten har tvingat vår industri att utveckla teknologiska lösningar som ökar virkesproduktionen och samtidigt minskar belastningen på miljön. Tack vare dessa lösningar hör vi i dag till världens ledande producenter av papper samt maskiner och anordningar för träförädlingsindustrin. Det finländska kunnandet i skogsfrågor är redan välkänt i Chile. Detta utgör en god grund för en fortsatt utvidgning av vårt samarbete.

Gruvindustrin innehar en särställning i den chilenska ekonomin, tack vare era rika malmtillgångar. Finländska gruvbolag har redan länge aktivt varit med om att utveckla denna sektor genom teknologiöverföring, industriella investeringar och leveranser av anläggningar. Tekniska lösningar som har utvecklats hos oss - t.ex. kopparsmältverk - har med framgång tillämpats i Chile. På motsvarande sätt köper Finland avsevärda mängder kopparmalm och anrikningsprodukter. Detta traditionella samarbete gagnar båda parter, och de möjligheter det medför har ännu inte på långt när utnyttjats till fullo.

Ekonomin och den industriella verksamheten kan inte stå på stabil grund utan en fungerande infrastruktur. Detta har man konstaterat också i Chile, där tryggandet av tillgången på energi, tillförlitliga telekommunikationsförbindelser och ett effektivt transportsystem har klassats som utvecklingsprojekt som kräver ytterst stora investeringar.

Ett svårt klimat och en energiintensiv industri har tvingat Finland att utveckla exceptionellt effektiva system för energiproduktion och energiöverföring. Eftersom vi dessutom producerar huvuddelen av den energi vi förbrukar med importerade bränslen, har vi alltid fäst stor vikt vid en hög verkningsgrad och energisparande. Finlands energiproduktion är mångsidig, och vi finländare har därför sakkunskap och erfarenhet i fråga om allt från dieselkraftverk som snabbt kan tas i bruk till tunga lösningar inom produktionen av basenergi.

Fungerande system för telekommunikation är särskilt viktiga i ett land som Chile där avstånden är långa. Mobiltelefonerna har på kort tid revolutionerat den internationella telemarknaden och blivit ett dagligt arbets- och kontaktredskap, först bland affärsmän och sedan bland vanliga medborgare. Redan var fjärde finländare äger en mobiltelefon. Finland tillhör i dag de ledande länderna när det gäller forskning och industriell utveckling inom telekommunikationssektorn.

Finland har en särskilt stark ställning på mobiltelefonmarknaden, som expanderar snabbt överallt i världen och där enorma teknologiska framsteg görs. Våra företag inte bara levererar utrustning och system, utan de deltar också med framgång i operatörsverksamheten i många länder.

Informationsteknologisektorn har dessutom på grund av underleveranserna också blivit en räddning för många små och medelstora företag som kämpar för sin existens.

Orsaker som att Finland i så hög grad är beroende av utrikeshandeln och våra besvärliga transportförbindelser har gjort det nödvändigt att utveckla en särskilt effektiv teknologi i anslutning till hamnar och lasthantering. Resultatet är en snabb och säker frakthantering som optimerar användningen av arbetskraft och maskiner. Moderna finländska anordningar för lasthantering används i så gott som samtliga av de största hamnarna i världen.

Det finns alldeles uppenbart möjligheter till att t.o.m. avsevärt öka handelsutbytet och det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Chile. Resultaten uppstår dock inte av sig själva och inte heller utan ansträngningar. De finländska och chilenska företagen måste lära känna varandras utbud och starka områden bättre samt utifrån detta hitta de lämpligaste samarbetsformerna, vilka gynnar bägge parter. Detta är uttryckligen syftet med dagens seminarium.

Regeringarnas och myndigheternas uppgift är att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för handel och investeringsverksamhet samt att garantera lika konkurrensvillkor. Jag kan försäkra er att den finländska och den chilenska regeringen bedriver ett gott samarbete i detta avseende. Därefter går bollen till industri- och företagsledarna, dvs. till er, som deltar i detta seminarium.

Tack så mycket.