REPUBLIKENS PRESIDENTS TAL I KAPSTADEN I REPUBLIKEN SYDAFRIKAS PARLAMENT 13.5.1997

FINLAND OCH REPUBLIKEN SYDAFRIKA PÅ VÄGEN MOT ÅTERUPPBYGGNAD

För ganska exakt tre år sedan inledde det nya Sydafrika sin historia. Jag var i tillfälle att bevittna maktskiftet på ort och ställe. Ert jublande och eniga engagemang för demokratin och de demokratiska värderingarna gjorde ett outplånligt intryck på mig. Sällan har det i världshistorian förekommit lika fredliga regimskiften mellan parter som nästan befunnit sig i krigstillstånd med varandra.

Ert djupa engagemang för demokratin har ofta betecknats som ett slags mirakel. Det fredliga underverk som skedde i Sydafrika var dock ingen tillfällighet, utan det slutliga resultatet av en lång och tålamodskrävande process. En stor del av äran för detta tillkommer landets ledare, som visade prov på mod och långsiktigt tänkande vid de svåra förhandlingarna under övergångsperioden.

I Finland hälsades det lyckade maktskiftet med speciell glädje. Också vi hade medverkat i stöttandet av det fredliga maktskiftet och i det bredbasiga arbete som utfördes med detta mål för ögonen. Hundratals, för att inte säga tusentals, finländare deltog i olika skeden i det nya Sydafrikas tillblivelseprocess: vissa av våra landsmän var engagerade i det fredsbevarande arbetet i Namibia och andra medverkade senare som valobservatörer här i Sydafrika. Finland stödde den förbjudna oppositionens informations- och utbildningsaktiviteter och en mängd finländare deltog i likhet med andra nordbor med hela sitt hjärta i kampen mot apartheid. Vi känner stor och uppriktig glädje när detta mål nu uppnås.

Efter festyran tog det långsiktiga, vardagliga arbetet vid: nu gällde det att utveckla samhället med utgångspunkt i de demokratiska spelreglerna. Idag, tre år senare, kan vi bevittna Sydafrikas kamp för skingrandet av fattigdomen och överbryggandet av utvecklingsklyftan. Ni har inte vacklat i era ansträngningar för demokratin och de värden den står för. Tvärtom har de politiska institutionerna organiserats på ett tidsenligt sätt i den nya grundlagen, ett sätt som sydafrikanerna kan vara uppriktigt stolta över och som visar att Sydafrika rentav är ett föregångsland i detta avseende.

Framför allt här i Sydafrika innebär detta arbete en oerhörd utmaning: att genom ökad välfärd undanröja de skillnader i utveckling som apartheid har gett upphov till framstår som en i det närmaste övermäktig uppgift. Majoriteten av befolkningen har stora förväntningar och vill se snabba förändringar i levnadsstandarden, vilket gör att trycket på ledarna är hårt.

Samtidigt sätts de rykande färska demokratiska institutionernas funktionsduglighet på prov. I många andra samhällen har man slagit in på demokratins väg först till följd av det tryck som den ökade välfärden fört med sig, men Sydafrika har från första början gått in för att samhället skall agera i samförstånd. Under sin övergångsperiod förtjänar Sydafrika därför inte bara yttervärldens sympati, utan också annat stöd. Även Finland önskar med sin egen insats delta i detta arbete.

För ökandet av välfärden har regeringen gripit tjuren vid hornen och gått in för de globala spelreglerna. Det förefaller som om man i Sydafrika skulle nå allt större enighet om att ekonomin måste byggas ut för att välfärden skall kunna fördelas bland dem som mest behöver den. Detta är säkert inte det lättaste alternativet, men åtminstonde de finländska erfarenheterna visar att endast denna väg kan leda in på utvecklingens huvudstråk.

Både på regional nivå och i större internationella sammanhang finns det förväntningar på att Sydafrika skall agera som ekonomiskt lokomotiv. Stabiliseringen av den politiska demokratin måste vara nära kopplad till den ekonomiska strategin - för vad kan demokratin nytta till utan en jämlikt fördelad ekonomisk välfärdÄ I det avseendet utgör det sydafrikanska exemplet också ett tecken på Afrikas nya frammarsch, ett tecken på att självkänslan och viljan att utvecklas har stärkts i hela världsdelen.

Den första förutsättningen för att lyckas är att man skapar en vital människorättskultur - detta konstateras också i den sydafrikanska regeringens linjedragningar. En hållbar demokrati och en hållbar utveckling kan förenas endast genom en levande människorättskultur, en kultur som omspänner politiska, sociala och kulturella rättigheter på lika grunder. I Sydafrika har man, kanske på ett konkretare sätt än i den övriga världen, insett vilken betydelse en människorättskultur som genomsyrar hela medborgarsamhället har för samhällsfreden.

När det gäller skapandet av en ekonomisk tillväxtkultur är revideringen av hela rättssystemet ett av de mest kritiska projekten: målen för denna reform definieras i er regerings verksamhetsplan Justice Vision 2000. Jämfört med en strategi som uteslutande stöder sig på ett ökande av ordningsmakten är genomförandet av Justice Vision 2000 säkert ett hållbarare alternativ också vad gäller uppnåendet av den stabilitet och säkerhet som utländska investeringar förutsätter.

När det självständiga Finland föddes 1917 spelade finländarnas tro på rättens betydelse som grund för gemenskapens tillvaro en viktig roll. Denna tro har vacklat bara en gång, och detta var i tiden följden av inbördeskriget 1918. Finländarna hyser alltjämt tillit till den starka rättsstaten, en stat som jämlikt och effektivt garanterar sina medborgare att rättvisa skipas i alla lägen.

I ett mångkulturellt regnbågssamhälle är det svårt att underskatta betydelsen av samma frågeställning. De sydafrikanska erfarenheterna har också ett speciellt värde när man strävar i riktning mot globala rättsnormer. Det är naturligt att Finland har uttryckt sin beredskap att medverka i revideringen av det sydafrikanska rättssystemet. Vår avsikt är att i samarbete med justitieministeriet i Republiken Sydafrika stötta utvecklandet av dataförvaltningen inom rättsväsendet, en sektor där Finland är erkänt kompetent. Med hjälp av dessa arrangemang kan man samtidigt effektivera kampen mot brottsligheten. Finland har likaså ställt sina erfarenheter till förfogande när det gäller utnyttjandet av datateknologin inom undervisningssektorn.

Inom ramen för skapandet av en demokratisk infrastruktur har Finland deltagit i de internationellt uppmärksammade projekt som Republiken Sydafrikas vattenministerium initierat och som bl.a. gäller en revidering av vattenlagstiftningen. Principerna för reformen stämmer i hög grad överens med målen för revideringen av rättssystemet. I Finland, de tusen sjöarnas land, har vi närmast ett överskott av vatten, men i ett vattenfattigt land som Sydafrika är ett rättvist garanterande av vattenförsörjningen för hela befolkningens del en kritisk faktor vid byggandet av människorättskulturen.

Finland sätter stort värde på Sanningskommissionens arbete för stärkande av demokratin. Vårt land har i tiden upplevt ett inbördeskrig och vi vet därför att man helst vill glömma skuggorna från det förgångna. Vi vet också hur lång tid det tar för samhället att läka sina sår om man inte arbetar aktivt för en nationell förlikning.

Vi beundrar det sydafrikanska medborgarsamhällets mod att gå in i den svåra och smärtsamma, delvis t.o.m. riskabla sannings- och förlikningsprocessen. Att inför kommissionen bära sitt ansvar på den offentliga arenan, att på ett definitivt sätt erkänna sina fel, att be om och ge förlåtelse är allt exempel på handlingar, vilka är en logisk följd av den förhandlingsprocess som ledde fram till stiftandet av grundlagen och som utgör ett steg på vägen mot helandet av såren efter apartheidepoken. Dessa handlingar kräver också samma mod och framsynthet som behövs för att man med äran i behåll skall kunna klara av de svåraste skedena i den föregående processen.

Finland har i likhet med många andra länder velat stödja Sanningskommissionen under dess alltjämt pågående mandattid. Men processen kommer antagligen att behövas ännu i fortsättningen. Finland är också då berett att samarbeta med Sydafrika för stöttande av kommissionens arbete och principer i FN och på annat håll, ifall en internationalisering av projektet blir aktuell. Sanningskommissionens erfarenheter kunde komma väl till pass också på annat håll i världen, exempelvis i Bosnien och Kambodja.

Finland inser i likhet med Sydafrika betydelsen av en välorganiserad förvaltning. Detta gäller främst lokalförvaltningen. För att demokratin skall fungera på den högre nivån är det av avgörande betydelse att spelreglerna på gräsrotsnivån är i sin ordning. Finländarna och sydafrikanerna har studerat varandras valsystem. Framför allt för att stärka kvinnornas andel finns det ytterligare planer på att utöka kontakterna på lokalförvaltningsnivå, närmast i form av samarbete med de övriga SADC-länderna och med bistånd av parlamentarikerförbundet AWEPA.

Finland har för egen del genom sitt långvariga SADC-samarbete varit med och stöttat det främjande av regionens inbördes arbetsfördelning och produktion som realiseras genom ett avskaffande av gränsskyddet. Vi är redo att fortsätta detta samarbete under Republiken Sydafrikas ordförandeperiod och att tillsammans med SADC producera utredningar om bl.a. följderna av en utvidgad frihandel. Den säkraste vägen till den globala marknaden går via regional integration. Denna väg har också Finland vandrat genom att i tiden via EFTA och de länder som stod utanför dåvarande EG närma sig den alleuropeiska integrationsprocessen.

Att ert land nyligen anslöt sig till LomJkonventionen är ett välkommet steg när det gäller samarbetet mellan Republiken Sydafrika och Europeiska unionen. Detta stärker förtroendet mellan EU och Republiken Sydafrika, samtidigt som det ökar ert lands politiska umgänge med de andra länderna i regionen. Republiken Sydafrikas nya kontakter med Asien och Latinamerika företräder samma typ av öst-västligt samarbete som Finland har försökt främja i sin egen omgivning. I Sydafrika har detta av någon anledning fått benämningen syd-sydligt samarbete, men därmed avses samma fördomsfria grepp på säkerhetspolitiken som bägge våra länder försöker driva.

En förenande länk mellan våra länder är också det faktum att vi är belägna på motsatta sidor av jordklotet och gränsar till var sitt kalottområde. Det är därför naturligt att vi båda hyser ett speciellt intresse för polarfrågor. Finland är villigt att inom ramen för sitt Antarktisrelaterade forskningsarbete söka lämpliga samarbetsmodeller med Sydafrika, som vid sidan av sitt värdefulla forskningsprogram kan erbjuda goda servicetjänster.

Mina Damer och Herrar,

Sydafrika har på kort tid trätt fram som en av det södra halvklotets stora påverkare när det gäller att gå i bräschen för fred och demokrati. Genom det fredsbevarande samarbete som utvecklats tillsammans med de andra SADC-länderna har det södra Afrika lämnat konflikterna bakom sig och i stället gått in för stabilitet och ekonomisk tillväxt. En viktig etapp i dessa ansträngningar är den regionala integrationen, som i sin tur ger upphov till en marknad med 140 miljoner invånare och en potential som ingen seriöst inriktad internationell företagare har råd att negligera. Ett bevis på detta är bl.a. den finländska delegation som deltar i detta besök och som företräder vårt näringsliv på hög nivå.

Jag vill slutligen lyckönska Sydafrika för dess konstruktiva och avgörande roll i FN. Det är i sanning unikt att Republiken Sydafrika, efter att ha varit FN:s svarta får, endast några år senare träder fram som en av dess ledande fredsaktörer, såväl globalt som regionalt. Vi värdesätter att Republiken Sydafrika i FN har axlat det ansvar för världsfreden som landets roll förutsätter.

Tack!