REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL I FORUM 2000;

SOVINCENTRE, Moskva 26.11.1997

FRAMTIDEN TILLHÖR DE FOLK SOM IDKAR HANDEL

I år firar Finland 80-årsjubileum med anledning av landets självständighet och samtidigt firar staden Moskva sitt 850-årsjubileum. För att hedra detta vårt gemensamma jubileumsår sammanstrålar ett stort antal av våra ledande företrädare för politiken, den ekonomiska sektorn, vetenskapen och konsten i dessa dagar här i Moskva. Evenemang av detta slag, som täcker de mest skiftande relationer våra länder emellan, är synnerligen välkomna, och jag vill därför tacka dem som medverkat i arrangerandet av Forum 2000 och hela evenemanget för ett väl utfört värv.

Under 1990-talet har världsekonomin globaliserats i snabb takt. Marknadsekonomin har vunnit insteg både i Ryssland och många andra länder. Trots denna brytningstid har handeln mellan Finland och Ryssland vuxit stadigt.

Bolsjevikernas seger för 80 år sedan innebar att handeln mellan våra länder kollapsade för att därefter leva ett tynande liv under mer än två årtionden. Det faktum att gränserna stängdes ledde för Finlands del till stora anpassningssvårigheter, som vi dock förmådde övervinna. Stalin ville inte se de fördelar som den internationella arbetsfördelningen innebar och försökte i stället skapa en självförsörjande ekonomi.

Sovjetunionen efter andra världskriget behövde yttervärldens stöd i sitt återuppbyggnadsarbete. De stora krigsskadestånd som Finland erlade gjorde vårt lands skeppsbyggnadsindustri och verkstadsproduktion kända i Sovjetunionen. Ända fram till slutet av 1980-talet kom just dessa sektorer att utgöra stommen i vår exportmarknad. Under den perioden utvecklades handeln på det hela taget positivt. De fluktuationer i oljepriserna som förekom på 1970- och 1980-talen hade återverkningar på den jämna utvecklingen och kom på sikt att påverka även vår export.

Det samarbete som skapades under decenniernas lopp ledde till ömsesidig förståelse och gagnade bägge parterna. Man var medveten om den andra partens styrka och resurser.

Mycket av denna erfarenhet finns alltjämt kvar. Allt sedan 1960-talet har man i alla OECD-länder vid sidan om den industriella produktionen vidgat också servicesektorn inom ekonomin. Den industriella produktionen har dessutom på 1990-talet i Finland utökats med nya element i strukturellt hänseende. Den traditionella träförädlingen och verkstadsindustrin har fått nya "medtävlare" i elektroniken och eltekniken, vilka kommit att bli de sektorer som för närvarande expanderar allra snabbast. Enligt europeiska jämförelser är Finland ett av de absoluta toppländerna om man som mätare använder högteknologiprodukternas andel av landets export. Verkningarna av detta faktum syns ännu inte till fullo i handeln våra länder emellan.

De stora förändringarna inom den industriella strukturen i Finland är trots allt blygsamma i jämförelse med den strukturomvandling som Rysslands ekonomi de senaste åren har varit utsatt för. Under president Jeltsins ledning har stora politiska och ekonomiska reformer genomförts.

Även om siffrorna visar att Rysslands totalproduktion har minskat allt sedan Sovjetunionens sönderfall, har handeln våra länder emellan snabbt återhämtat sig efter de svårigheter som orsakades av turbulensen kring decennieskiftet. Den positiva utvecklingen inom handeln har fortgått. Siffrorna från de första åtta månaderna 1997 visar att Finlands export till Ryssland ökat med 24 %, samtidigt som importen från Ryssland ökat med 29 %. Hela vårt handelsutbyte beräknas i år uppgå till ca 5 miljarder dollar.

De nämnda siffrorna inkluderar inte investeringsvaror, dvs. den sektor som i stor utsträckning dominerat vår handel under många decennier. Denna omständighet försöker vi korrigera genom det garanti- och finansieringsavtalspaket som kommer att signeras i morgon. Det har säkerligen inte varit någon lätt uppgift att återuppliva handeln mellan tusentals företag på olika håll i Ryssland och ca 3 000 finländska företag som idkar handel med Ryssland. För denna framgång kan vi i dag tacka de finländska företagarna och deras anställda samt deras ryska samarbetspartners.

Utvidgningen av Europeiska unionen fortgår. Finland, Sverige och Österrike blev unionsmedlemmar 1995. Utvidgningen ökar stabiliteten och skapar välfärd i hela Europa. I och med Finlands medlemskap fick EU en nordlig dimension. EU och Ryssland har i dag en gemensam gräns, ett faktum som öppnar nya samarbetsperspektiv.

Finlands EU-medlemskap innebär att unionen nu har ett medlemsland för vilket Ryssland inte är en avlägsen stormakt, utan en nära samarbetspartner. Vår önskan är att detta skall återspegla sig också i relationerna mellan EU och Ryssland. Vi tror att möjligheterna härtill är bättre än tidigare. Ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och Ryssland håller äntligen på att träda i kraft.

Partnerskaps- och samarbetsavtalet är det första steget. Med hjälp av det kommer umgänget att intensifieras och avtalsnätet att vidgas. Avtalet syftar likaså på längre sikt till att möjliggöra frihandel mellan EU och Ryssland. Också detta är ett tecken på att parterna är färdiga att utveckla långsiktiga relationer.

Rysslands roll som eurasisk stat begränsar sig inte enbart till Europa. Finland och de övriga EU-länderna stödjer Rysslands strävanden att integrera landet i världsekonomin. I denna process är medlemskapet i världshandelsorganisationen (WTO) det allra viktigaste elementet. Ryssland är redan medlem av den s.k. Parisklubben.

De allt livligare ekonomiska kontakterna mellan Finland och Ryssland har gett anledning till offentliga diskussioner om de problem som sammanhänger med utvecklingen. Bl.a. det faktum att landsvägstrafiken har femdubblats under de senaste fem åren är en fråga som på sistone ofta har dryftats våra länder emellan. EU-medlemskapet har lett till att man också på europeiskt håll börjat intressera sig för hur gränstrafiken mellan Finland och Ryssland löper. Finland ger dessa frågor synnerligen hög prioritet. Vi hoppas att både avgiftstvisterna gällande lastbilstrafiken och problemen kring flygtrafiken skall kunna lösas så snabbt som möjligt.

Jag kan här konstatera att de senaste årens förändringar har lett in det ekonomiska samarbetet våra länder emellan i positiva banor. Principerna för handeln utgår i dag från sunda premisser. Detta skapar i sin tur en stabil grund för utvecklande av investeringarna. I takt med att den ryska ekonomin börjar peka uppåt och att landet ser över sin lagstiftning samt genomför en beskattningsreform skapas också stabilare förhållanden för såväl handeln som investeringarna. Den positiva trenden befästs ytterligare av Rysslands expanderande europeiska samarbete och landets integrering i världshandeln.

Mot bakgrunden av allt detta tror jag att de finländska och ryska företagen med tillförsikt kan se på framtiden och följande årtusende. I vår globaliserade värld tillhör framtiden de folk som idkar handel.