TAL AV REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI

VID EN FESTMIDDAG I KREML, MOSKVA 27.11.1997

"EUROPA BEHÖVER RYSSLAND OCH RYSSLAND BEHÖVER EUROPA"

Jag vill på min makas och mina egna vägnar uttrycka vår glädje över att åter en gång vara i Ryssland. I år har vi redan träffats tre gånger. Efter det lyckade rysk-amerikanska toppmötet i Helsingfors i mars avlade Ni, Herr President, och Naína Josifóvna ett arbetsbesök i vårt land. I somras träffades vi i det ryska Karelen, där min fru och jag tillbringade några oförglömliga sommardagar tillsammans med Er familj. Sådana okomplicerade kontakter mellan ledarna för våra stater är ett exempel på att relationerna mellan våra länder vilar på gedigen grund.

Också handeln mellan Finland och Ryssland växer i aldrig tidigare skådad takt. Medan det tidigare var några tiotal stora företag och utrikeshandelssammanslutningar som bedrev handel sinsemellan, sköts merparten av handeln i dag av tusentals små och medelstora företag. Det investeringsavtal som har undertecknats under detta besök kommer att bana väg också för de stora företagens återinträde på den ryska marknaden. Även resandet har förändrats. Allt detta har ökat finländarnas intresse för att åter studera ryska. Jag är glad och tillfreds för att relationerna mellan våra länder har blivit så okomplicerade; de har europeiserats.

När Ni, Herr President, lade ner en krans vid hjältekorset i Helsingfors 1992, karakteriserade Ni det efteråt vid Ert historiska tal i presidentens slott som en försoningsgest. Det var också så Finlands folk uppfattade det, och det är så gesten har etsat sig in i våra minnen.

Vi lever i en tid av förändringar, och det finns ingen återvändo. Det kalla krigets motsättningar har ersatts av ett mångsidigt ömesidigt beroende. Människorna har fri rörlighet. Vi står inför nya, okända utmaningar. I stället för militära hot är det nu snarast den gränsöverskridande brottsligheten och miljöproblemen som hotar våra samhällen.

Finlands ställning är stabil. Det var den redan i det kalla krigets Europa. Därför har vi lugnt kunnat överväga vilka lösningar som bäst gagnar vår egen och samtidigt Europas gemensamma säkerhet. Det finska folkets beslut att gå med i Europeiska unionen 1995 ökade våra möjligheter att stärka samarbetet inom hela Europa.

Sveriges och Finlands medlemskap innebar en avsevärd förändring för Europeiska unionen: den fick en nordlig dimension. Samtidigt fick EU en gemensam gräns med Ryssland. Finland har betonat unionens nordliga dimension. Härigenom understryks behovet av att utarbeta en övergripande verksamhetsplan för EU i fråga om samarbetet med Ryssland och de övriga Östersjöländerna. I och med Europeiska unionens utvidgning kommer kontaktytan mellan EU och Ryssland att växa ytterligare. Europa behöver Ryssland, och Ryssland behöver Europa.

EU är Rysslands klart största handelspartner, och över hälften av Rysslands utrikeshandel går över Östersjön. Till stora delar består samarbetet på Östersjön och Barents euroarktiska område av kontakter mellan EU och Ryssland. Detsamma gäller Finlands och Rysslands närområdessamarbete.

Europa har förändrats, och förändringarna sker i allt snabbare takt. Detta är ett svar på globaliseringens utmaningar. Europeiska unionen fortsätter på integrationens och samarbetets väg. Jämsides med utvidgningen av EU går merparten av EU-länderna dessutom med i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) 1999. Härigenom blir euron den viktigaste faktureringsvalutan också inom den ryska utrikeshandeln Ä vi får en ny världsvaluta.

Europeiska unionen är också den viktigaste partnern och källan till teknologiskt kunnande för det nya Ryssland. Den europeiska och den ryska ekonomin kompletterar varandra. I början av 2000-talet kommer energisamarbetet bättre än någon annan faktor att ge EU:s nordliga dimension fastare form. Europa behöver energi, och Ryssland behöver en marknad för sin energiexport. Det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan Europa och Ryssland är ett faktum och en viktig utgångspunkt för det nya samarbetet. Jag är övertygad om att vår tids stora frågor gäller just ekonomin och miljön, utan att för den skull glömma den nationella säkerhetens bestående betydelse.

Den största utmaningen under det nya sekel som står för dörren kommer att vara saneringen av vår gemensamma miljö. Kärnavfall och kärnkraftverk i dåligt skick innebär ett hot mot oss alla. Detta problem kan lösas bara genom ett omfattande internationellt samarbete, där Ryssland, EU och Förenta staterna är centrala aktörer.

Det avtal om partnerskap och samarbete (PCA) mellan EU och Ryssland som träder i kraft den 1 december 1997 banar väg för Rysslands integrering i det internationella handels- och ekonomisystemet. Rysslands medlemskap i världshandelsorganisationen (WTO) skapar förutsättningar för frihandel mellan EU och Ryssland.

Förändringarna i vår närmaste omgivning har varit enorma. Det bereder mig stor tillfredsställelse att här i Kreml i Moskva kunna säga att relationerna mellan Finland och Ryssland vilar på fast grund.

För oss finländare är det en viktig nationell fråga hur de baltiska länderna och i synnerhet vårt broderfolk esterna klarar sig. Jag kan dock försäkra Er, Herr President, att också välfärden och framtiden för den ryskspråkiga befolkningen i Estland är en viktig fråga för Finland. Vi stöder den estniska regeringens strävanden att integrera denna del av befolkningen i det estniska samhället. Detsamma gäller Lettland. Finland är tillsammans med Sverige och de övriga EU-länderna redo att stödja gränssamarbetet mellan Ryssland och Estland respektive Ryssland och Lettland. Även i övrigt håller Finland på att utöka hjälpen till Lettland och Litauen. Jag är övertygad om att den pågående integreringen av alla de baltiska länderna i Europeiska unionen är den bästa garantin för en lösning på den ryskspråkiga befolkningens problem.

Europeiska unionen och dess medlemsländer har varit en positiv och stabiliserande faktor såväl i Baltikum som annorstädes i Öst- och Centraleuropa. Detsamma gäller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och de principer och europeiska normer den företräder. Samma roll anser jag också att Finland har som främjare av förhandlingarna mellan Ryssland och Estland.

Vi hälsar med tillfredsställelse Rysslands nya Baltikumpolitik och i synnerhet det gränsavtal som ingåtts med Litauen. Förhoppningsvis ingår Ryssland snart gränsavtal också med Lettland och Estland.

Vi finländare minns tydligt hur Ni, Herr President, flög till Tallinn i januari 1991 för att visa de baltiska folken det ryska folkets stöd under de pågående allvarliga intermezzona i Vilnius och Riga. Världen glömmer inte att det var ett demokratiskt Ryssland som möjliggjorde de baltiska folkens frigörelse.

Växlingarna i storpolitiken har alltid påverkat Finlands ställning. Vår förmåga att svara på de världspolitiska utmaningarna grundar sig på det finska folkets starka frihetslängtan. I december har det gått 80 år sedan Finland blev självständigt. Som autonomt storfurstendöme i kejsardömet Ryssland utvecklades Finland till en nation som bibehöll sitt nordiska samhällssystem och Sveriges lag. År 1906 gick kejsaren och storfursten med på att sammankalla en finländsk enkammarriksdag som skulle väljas genom allmänna val, varvid även kvinnorna skulle ha rösträtt. Denna reform gav Finland, det ryska kejsardömets mest utvecklade del, en topplacering i Europa i fråga om demokrati.

Människor, varor och kapital rörde sig fritt över tullgränsen mellan storfurstendömet Finland och kejsardömet ända fram till 1917. Bolsjevikernas seger i Ryssland och Finlands självständighet ledde till att alla kontakter över gränsen bröts för närmare trettio år framåt. Efter andra världskriget öppnades gränsen till en början för godstrafik och senare också ensidigt för människor. Först nu, efter en paus på över 70 år, är gränsen mellan våra länder åter öppen för växelverkan mellan finländare och ryssar.

Vägen till naturliga relationer mellan Finland och Ryssland har varit lång. Jag är ändå övertygad om att våra relationer vilar på stadig grund. Säkerhet går inte ut på att resa staket utan på att öppna dörrar, som president Urho Kekkonen en gång i tiden citerade en finländsk författare. Finland och Ryssland förenas i dag av gemensamma europeiska värderingar, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Problem stater emellan löses utifrån OSSE:s principer. Vi är stolta över att just Finland är en av de dörrar Ryssland använder för att under Er ledning öppna sig mot Europa.

Herr President, jag ber att få utbringa en skål för de goda relationerna mellan Finland och Ryssland, för det ryska folket samt för Er och Er maka.