Översättning

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL VID EN FESTMIDDAG MED
REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT KONSTANTINOS STEPHANOPOULOS SOM VÄRD I
ATEN 14.09.1998

Jag vill framföra mitt tack till Er, Herr President, för de vänliga välkomstord som Ni riktade till min hustru och mig samt mitt följe. Jag är också tacksam för de tankar och ord som Ni ägnade mitt land.

Vi glädjer oss mycket över att kunna avlägga ett svarsbesök så snart efter Ert besök i Finland hösten 1996. Vi uppskattar möjligheten att nu få bekanta oss med Grekland på ort och ställe – med dagens Grekland, med landets ekonomi och kultur, men också med den grekiska historiens exceptionellt rika kulturarv.

Finland och Grekland förenas av många band. Bägge länderna ligger i skärningspunkten mellan öst och väst. I dag är vi Europeiska unionens östligaste medlemsländer, i en egen tidszon, något före de andra. Våra länder är små, men inte osynliga. Vi förenas också av den ortodoxa traditionen. Den ortodoxa kyrkans ledare i Finland, ärkebiskop Johannes, som Ni, Herr President, mötte i Kuopio, är en viktig opinionsbildare i den finska värdediskussionen. Under hans ledning står Finlands ortodoxa kyrkosamfund i ständig kontakt med Ekumeniska patriarkatet och Greklands ortodoxa kyrka. Jag tror att detta ökar den ömsesidiga förståelsen och uppskattningen mellan våra länder.

Ert land är bekant för alla finländare redan ur historieböckerna. Demokratin uppstod i Grekland. Det system som skapades för tvåtusenfemhundra år sedan i Aten är nu vårt gemensamma ideal. Många av de grundläggande värden gällande stat och kultur som vi idag omhuldar som europeiska kommer härifrån. För dagens finländare är Grekland ett gästfritt och soligt resmål.

Jag har äran att vara den första statschefen från Finland som avlägger ett statsbesök i Grekland, alldeles som Ni, Herr President, var den första statschefen från Ert land som besökte Finland. Utan tvekan har Finlands medlemskap i Europeiska unionen varit en omständighet av betydelse i den process som lett till att banden mellan våra länder knutits allt fastare. Vi hör nu till samma familj av stater. För att unionen skall fungera, måste vi känna till tänkesätten och traditionerna i de andra medlemsländerna. Genom att sätta oss in i varandras kulturer och tankevärldar lär vi oss hela tiden något nytt och ser också vår egen situation i ett vidare perspektiv.

Målet är ändå inte att vi skall smälta ihop till en identisk massa, utan att ta tillvara kraften i de nationella särdragen och på så sätt trygga Europas framtid i världen. Och sist men inte minst: utgångspunkten är medborgaren och hans behov.

De genomgripande förändringarna inom det internationella samfundet fortsätter. EU måste stärkas, särskilt inför de globala utmaningarna. EU har redan angivit riktlinjerna för en global miljöpolitik. Samtidigt som EU:s internationella påverkningsmöjligheter utvecklas måste vi se till att unionen också i fortsättningen klarar av problemen i den egna världsdelen.

Europas säkerhetsordning måste vidareutvecklas. Också i den frågan måste EU spela en centralare roll. Det transatlantiska samarbetet och USA:s fortsatta engagemang i vår världsdels säkerhet är viktiga. Under Greklands VEU-ordförandeskap under årets första hälft togs betydelsefulla steg i fråga om utvecklandet av Europas säkerhetsordning. OSSE och Europarådet utför ett viktigt arbete för stabiliteten och samarbetet.

Utvidgningen av EU ökar säkerheten i Europa och bidrar till en balanserad utveckling, och erbjuder med andra ord ett historiskt tillfälle för Europa. I och med att det kalla kriget var över försvann också den militära motsättningen mellan öst och väst i Europa. EU:s nästa utvidgning gör det möjligt att jämna ut de ekonomiska och sociala skillnader som det kalla kriget lämnade efter sig i Europa. Medlemskapsförhandlingarna är en krävande uppgift såväl för EU:s nuvarande som för kommande medlemmar. Finland understöder utvidgningen och stöder den process som är avsedd att leda fram till en utvidgad union.

EU måste parallellt med utvidgningen utveckla sitt samarbete med länderna i sin närmaste omgivning. Finland har i sitt initiativ gällande EU:s nordliga dimension föreslagit en utvidgning av detta samarbete. Utvidgningen av EU betonar Europas nordliga regioners strategiska betydelse. Det ekonomiska ömsesidiga beroendeförhållande som initiativet om den nordliga dimensionen grundar sig på ökar den politiska stabiliteten särskilt med tanke på Europas energiförsörjning.

Jag glädjer mig över Greklands positiva inställning till vårt initiativ. Frågan har också en konkret betydelse för Ert land, när man inom ramen för initiativet börjar utveckla trafik- och energinäten. Då kommer också Svartahavsdimensionen att lyftas fram, ett projekt som, enligt våra förhoppningar, kommer att betyda att de historiska handelsvägarna mellan Nordeuropa och Bysans återuppstår.

För Finland har EU-medlemskapet inneburit ett nytt perspektiv på vår världsdel. Också i Finland upplever vi starkare än tidigare att vårt lands utveckling och välfärd inte enbart är beroende av förhållandena i vår närmaste omgivning, utan att de hänger samman med utvecklingen i hela Europa. EU-medlemskapet har också fört med sig att Medelhavspolitiken blivit ett viktigt verksamhetsfält för Finland. Ett exempel på detta är att Medelhavsområdets miljöministerkonferens i anslutning till Barcelonaprocessen ordnades i Helsingfors senaste höst. Finland kommer också i fortsättningen att vara aktivt i det viktiga samarbetet mellan EU och de övriga staterna i Medelhavsområdet.

Jag har med oro följt med utvecklingen i Kosovo, ett område som står Grekland mycket nära. Ni har redan konfronterats med flyktingproblemen. Världssamfundet måste öka sina ansträngningar för att stoppa våldet och få igång förhandlingar.

Grekland har varit aktivt i områdets samarbetsprojekt, t.ex. Royamont-processen. Vi måste tillsammans arbeta för att samarbetet skall leda till konkreta resultat.

Från Grekland härstammar också världens viktigaste idrottsevenemang – de olympiska spelen. År 2004 kommer de att begås under särskilt glansfulla tecken, när spelen återvänder till sina rötter. Jag lyckönskar er till den stora bedriften och önskar er all framgång. Finland har erbjudit sig att ordna vinterspelen år 2006. Er målmedvetna och övertygande kampanj kommer att vara ett föredöme för oss när vi arbetar för att nå vårt mål.

Finland är Europeiska unionens ordförandeland under andra hälften av 1999, och kommer alltså att lotsa in unionen i nästa millennium. Under det nya millenniets första 12 månader har Helsingfors äran att fortsätta en tradition som skapades av Melina Mercouri, då staden år 2000 är en av Europas nio kulturstäder.

Mina damer och herrar, Jag vill höja en skål för republiken Greklands lycka och välgång, för utvecklandet av kontakterna mellan Finland och Grekland och för Er, Herr President.