(Översättning)

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI
VID EN MIDDAG MED HAMBURGS SENAT SOM VÄRD;
HAMBURG 25.09.1998

En finländare känner sig hemma i Hamburg. Mina första personliga minnen från Hamburg är från år 1960, då jag besökte staden.

Banden mellan Finland och Hamburg inom kultur och vetenskap och framför allt ekonomi sträcker sig genom flera århundraden. Redan under medeltiden blev Hamburg den mäktiga Hansans port mot Nordsjön och världen. När Sveriges konung Gustav Vasa 1550 grundade Finlands nuvarande huvudstad Helsingfors var det ett handelspolitiskt drag riktat mot Hansan. Gustav Vasa ville bygga en hamn vid Finska viken för att kunna ta sin del av den lönande handel som Hamburg och Lybeck bedrev med Ryssland via Reval.

Hansan är sedan länge historia, men Hamburgs och hamnens betydelse för oss finländare har inte minskat, tvärtom; idag är Finland Hamburgs – Europas näst största hamns – tredje största kund. Som hamnstäder är Helsingfors och Hamburg av naturen konkurrenter, men i grund och botten ändå mer samarbetspartner. Kung Gustav skulle vara tillfreds med det sätt på vilket hans idé om Helsingfors som transitohamn i trafiken mellan öst och väst har förverkligats. I dag går en stor del av Rysslands utrikeshandel genom finska hamnar.

Ett tecken på Hamburgs alldeles speciella betydelse för Finland är också att vårt land redan 1918, omedelbart efter det att vi blivit självständiga, öppnade en officiell beskickning i staden. Finlands generalkonsulats närvaro i staden är synlig för alla dess invånare, det borgar de gyllene lejonen på Finlandshusets fasad vid Esplanade för.

Generalkonsulatet i Hamburg är också när Finlands ambassad flyttar till Berlin en viktig del i vårt nätverk av beskickningar.

Att tudelningen av Europa upphörde innebar enorma möjligheter särskilt för Östersjöområdet, ett ämne som jag berörde i mitt föredrag på Übersee-klubben. Jag vill dock kort nämna vårt EU-initiativ om en nordlig dimension. Syftet med initiativet är att i EU skapa en konsekvent politik när det gäller Europas nordliga områden. En politik som stöder strävandena att knyta Ryssland till världsekonomin, något som till följd av den senaste tidens händelser blivit allt viktigare. Den nordliga dimensionens politik skall främja utvidgningen av EU mot öster och vara en garant för EU:s strategiska energipolitiska mål. Jag har med nöje läst att Hamburg enligt koalitions-kompanjonernas regeringsavtal anser sig vara "en del av Östersjöområdet såsom EU definierar det". I riktlinjerna för senatens Östersjöpolitik karaktäriseras Hamburg som Nordsjöns östligaste och samtidigt Östersjöns västligaste hamn. Ni, herr borgmästare, har också fört fram andra intressanta synpunkter. Jag har också med nöje lagt märke till Ert levande intresse för relationerna till staterna kring Östersjön. Jag välkomnar med glädje Hamburgs beslutsamhet då det gäller att aktivt delta i förnyelsen av Östersjöområdet. Våra gemensamma mål är synnerligen viktiga för Europas framtid.

Finland och Tyskland förenas av ett naturligt kompanjonskap, som har fått nytt djup genom Finlands medlemskap i EU. Vårt samarbete i Europeiska unionen är effektivt och tätt. Nästa år är Finland och Tyskland EU:s ordförandeländer och kommer alltså att tillsammans lotsa in Europa i det nya millenniet. Finland kommer att som enda land i Norden införa euron. Det är ingen slump att den enda kvinnan i Europeiska centralbankens direktion kommer från Finland. Kvinnorna i Finland fick som de första i världen fullständiga politiska rättigheter år 1906. Kvinnornas andel på de ledande posterna i vårt samhälle är betydande.

Tyskland har redan i många år varit Finlands viktigaste handelspartner. Hamburgs och norra Tysklands andel av denna handel är större än genomsnittet. Under de närmaste åren kommer Hamburgs andel att växa ytterligare, när de Airbus-flygplan som Finnair beställt levereras från Finkenwerder.

Hamburgs etnografiska museum visar för närvarande utställningen "Björnar och timmerstugor" från Finland. Utställningen åskådliggör skogens stora betydelse för oss finländare. Det är naturligt att ca 40 procent av vår export till Tyskland består av produkter från skogsindustrin. Men skogen betyder också vila och rekreation för finländarna. En tiondedel av våra skogar är naturskyddsområden. Många turister från Hamburg kommer årligen till Finland för att njuta av vår natur och rena miljö. Miljövården och det hållbara skogsbruket står på hög nivå i Finland. Detta konstaterar vi särskilt gärna i Hamburg, där miljömedvetenheten har en alldeles särskild ställning.

Finland är dock inte enbart skog. Vårt land är också världens ledande tillverkare av mobiltelefoner. Också som användare av mobiltelefoner innehar vi världsrekordet: 50 mobiltelefoner per hundra invånare. Finland återfinns på andra plats omedelbart efter USA i fråga om användning av informationsteknik.

Kompositören Friedrich Pacius från Hamburg, en produkt av Johanneum, har tonsatt Finlands nationalhymn. Östersjöområdets nya gemenskap illustreras av att samma melodi också är den återuppståndna republiken Estlands nationalhymn. Pacius, som var ett slags "hovtonsättare" i 1800-talets Finland, inledde det mångsidiga kulturutbyte som idag äger rum mellan Finland och Hamburg. Till vår glädje har vi i vår tur kunnat kompensera Pacius insats med sångare, musiker och orkestrar, som ofta besöker Staatsoper och Hamburgs musikhus. Namn som Matti Salminen, Karita Mattila och Esa-Pekka Salonen är säkert bekanta för många.

Herr borgmästare, när er föregångare, borgmästare Voscherau, för ett och ett halvt år sedan besökte Helsingfors förde vi en intressant diskussion om världshändelserna och Östersjöländernas roll i dagens Europa. Efter den diskussionen tycks utmaningarna, men samtidigt också möjligheterna ytterligare ha ökat.

Jag tackar Er för Er gästfrihet och ett givande besök i Er stad. Jag höjer en skål för Er och den vackra och livskraftiga hansastaden Hamburg samt för det finsk-tyska samarbetet och vårt gemensamma Europa.