Översättning

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS HÄLSINGSTAL
VID TYSK-FINSKA HANDELSKAMMARENS 20-ÅRSJUBILEUM
ESSEN DEN 26 SEPTEMBER 1998

Det är en angenäm uppgift att delta i Tysk-finska handelskammarens 20-årsjubileum här i Essen. Tyskland är ett viktigt land för oss finländare: Tyskland är en av vår kulturtraditions källor och vår viktigaste handelspartner. I och med EU-medlemskapet har relationerna mellan Tyskland och Finland nått en ny nivå. Detta har naturligtvis också påverkat vår handel, vilket också poängterades i de föregående anförandena.

Finland har byggt sin välfärd på internationell arbetsfördelning, på utrikeshandel. Tyskland är den finska exportens huvudmottagare och också det största importlandet. Vår export till Tyskland har mer än fördubblats under de tio senaste åren och utgör idag över 11 procent av den totala exporten. Finland har traditionellt exporterat papper och andra skogsindustriprodukter. Nu har exporten utökats med produkter från metallindustrin och ny teknik. Finland är inte heller en obetydlig handelspartner för Tyskland – i Tysklands exportstatistik ligger vi strax efter Kina och exporten till Finland är större än t.ex. till Kanada och Australien.

När handelskammaren grundades för 20 år sedan levde vi i det kalla krigets tidevarv. Avståndet från Finland till Tyskland var då i många avseenden större. Också handelskammaren hade då sin speciella roll när det gällde att föra våra länder närmare varandra och skapa kontakter. Den omständigheten att det kalla kriget var över inverkade på våra länders närområden och särskilt på Östersjöområdet - det möjliggjorde Finlands anslutning till Europeiska unionen och stärkte hela Östersjöområdets betydelse.

Finlands medlemskap i EU intensifierade de traditionellt starka ekonomiska förbindelserna mellan Finland och Tyskland. Idag innebär den ekonomiska och monetära unionen EMU ett nytt skede i våra relationer. Snart förenas vi också av en gemensam valuta. Det är i bägge länders – och hela Europas – intresse att den nya ekonomiska och monetära unionen är stabil och att den gemensamma valutan är stark. Finland hör till de 11 länder som först anslöt sig till euroområdet. För egen del har Finland uppfyllt kriterierna för anslutningen. Den ekonomiska och monetära unionen förstärker företagens priskonkurrens. Det viktigaste är dock att EMU erbjuder företagen förutsägbara spelregler och en stabil verksamhetsmiljö.

I dag är det en glädje att presentera den ekonomiska situationen i Finland. Ekonomibarometrarna visar att den balanserade tillväxten kommer att fortsätta. Bruttonationalprodukten väntas öka med 4 procent nästa år. Även om tillväxten avstannar något, har nu också den inhemska efterfrågan skjutit fart. Exporten har ökat lika kraftigt och vår utrikeshandels överskott är större än på mycket länge. Det innebär att vi kan amortera samhällsekonomins utlandsskuld i snabb takt. Också den offentliga ekonomin visar redan överskott. Inflationen har inte på lång tid varit så låg som för närvarande. Vårt stora problem, arbetslösheten, har redan sjunkit till 10 procent och utvecklingen ser positiv ut.

Den senaste tidens ekonomiska problem i Ryssland har naturligtvis skapat osäkerhet i området. Vår export till Ryssland har utvecklats gynnsamt under de senaste åren och utgör ca 7 procent av den totala exporten. Den allt mångsidigare exporten gör det möjligt för våra företag att vid behov flytta över exporten till andra områden. Situationen i Ryssland har inte påverkat vår valuta. Det är en av de första följderna av att Finland har anslutit sig till euroområdet.

Som medlem i euroområdet fortsätter Finland att stabilisera sin ekonomi och stärka dess grunder. Vår ekonomis sammansättning har blivit mångsidigare. Högteknologins andel av vår nationalinkomst växer hela tiden. Finland har i dag i förhållande till folkmängden flest internetanslutningar och mobiltelefoner i världen. Utbildning och forskning befäster ytterligare vår plats i spetsen av utvecklingen. Vid sidan om skogsindustrin och metallindustrin har Finland fått en tredje stödpelare i högteknologiindustrin, vars andel av vår export redan uppgår till en femtedel.

Globaliseringen är ett faktum också för oss finländare. Vid sidan om den traditionella handeln med varor berörs vi nu också av investeringar och företagsköp över de nationella gränserna. Också i Finland har många företag fått nya internationella ägare. Även den europeiska integrationen verkar i samma riktning. Finländska företag har gjort stora investeringar utomlands under de senaste åren, vilket också synts i Tyskland. Det har också investerats i Finland. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Det är möjligt att vi i bägge länder alltför lätt sökt investeringsobjekt på andra sidan världshaven. Tysk-finska handelskammaren kommer säkert att spela en viktig roll när man överväger fördelarna med investeringsobjekt i Tyskland och Finland.

År 1999 faller ansvaret för EU:s ordförandeskap på Tyskland och Finland. Detta sker vid en tidpunkt då viktiga beslut om reformerna inom EU skall fattas. Samtidigt förbereder man sig inför världsomfattande handelsförhandlingar. EU är den viktigaste pådrivaren när det gäller förhandlingarna om avregleringen av världshandeln och investeringarna och jag hoppas att vi kan förbättra EU:s handlingsförmåga också i andra globala frågor. Detta är i alla medlemsländers intresse.

Europas nordliga områden kan vara ett av de viktigaste potentiella tillväxtområdena. Den senaste tidens ekonomiska problem i Ryssland ändrar inte på det faktum att handeln i Östersjöområdet ökar kraftigt. Om vi avlägsnar hindren, kan handeln mångdubblas i framtiden. För sektorer som energiförsörjning, miljö och trafik rör det sig om frågor som är av stor vikt för unionen. Under 2000-talet kommer Europa att bli allt mer beroende av energitillgångarna i de nordliga områdena. Gemensamma intressen och ömsesidigt beroende skapar stabilitet i området. Integreringen av Ryssland i de europeiska strukturerna kan stödas genom förbättringar av de centrala handelslederna mellan Ryssland och grannländerna i Europa. Med tanke på alla möjligheter som de nordliga områdena erbjuder – och också hoten – behöver EU den nordliga dimensionens politik som Finland föreslagit. Det är här frågan om hela den Europeiska unionens intressen. Finlands initiativ har, förutom i unionens medlemsländer, fått ett brett stöd också i de övriga staterna i området – i Ryssland, de baltiska länderna, Polen, Norge och Island.

Globaliseringsprocessen kräver större och konkurrenskraftigare företag. Europas konkurrenskraft är inte den bästa möjliga. EMU är ett sätt att förbättra den. Detta är en utmaning för de små och medelstora företagen. Jag är glad att Tysk-finska handelskammaren bistår just dessa företag i internationaliseringsprocessen. För finländska företag är Tyskland det naturlig landet att börja internationaliseringen i.

Jag önskar Tysk-finska handelskammaren och dess medlemmar all framgång.