Översättning

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL I RIDDARHUSET I HELSINGFORS VID
UTLANDSFINLÄNDARNAS PARLAMENTS FÖRSTA ORDINARIE SESSION 23.11.1998

Det gläder mig att få tala inför en så här stort och representativt auditorium. Många av er har färdats lång väg för att delta i utlandsfinländarnas parlaments första ordinarie session. Ni är en på en gång både internationell och mycket finländsk skara. En stark känsla av samhörighet med Finland och det finländska samt en vilja att påverka förenar er alla.


Vi passerar ständigt nya milstolpar i internationaliseringens tecken. Fyra år har strax förflutit sedan Finland blev medlem i Europeiska unionen. Vid årsskiftet 1998-99 tillhör Finland den grupp länder som först övergår till den ekonomiska och monetära unionens tredje fas - till följd av tidszonerna är Finland i själva verket det första landet i gruppen som tar steget. Vår exportberoende ekonomi utvidgar hela tiden sina nätverk utomlands. De effektiva kommunikationsmedlen gör att avstånden krymper. Tack vare telekommunikationen förlorar många företeelser helt och hållet sin betydelse.

Människorna blir allt rörligare. Också de enskilda finländarnas kontakter till andra länder och nya kulturer blir allt vanligare. Rörligheten sker i två riktningar: man lämnar Finland och man flyttar till Finland. Så sent som på 1970-talet lämnade stora skaror Finland i hopp om att få arbete och levebröd på andra sidan havet - i dag är Finland ett immigrationsland. På samma sätt som de övriga västliga industriländerna har Finland blivit ett land dit människor söker sig för att bygga upp en bättre och tryggare tillvaro i ett nytt hemland.

Ni utlandsfinländare är ett naturligt och synligt element i det internationaliserade Finland. Finländarnas flyttningsrörelse är alltjämt betydande, men den har ändrat karaktär under de senaste årtiondena. Antalet traditionella utvandrare minskar hela tiden. Samtidigt ökar dock antalet finländare bosatta utanför Finlands gränser hela tiden. Numera väljer allt flera finländare att i några års tid studera eller förtjäna sitt levebröd utomlands. Många av dem stannar också utomlands längre än planerat.

Finlands inställning till dem som åkt ut i världen har förändrats. Före krigen ansågs utvandrarna rentav vara ofosterländska. Numera - när Finland blivit internationellare och utlandsvistelser allt vanligare - erkänns utlandsfinländarnas betydelse och nytta för Finland.

Ni finländare som är bosatta på olika håll i världen agerar som ett slags ambassadörer för Finland: ni förmedlar den så viktiga moderna och aktuella bilden av Finland. Era samfund runt om i världen utgör ett omfattande nätverk. Dessa samfund, som ni också företräder här vid denna session, står för en viktig insats genom att de stärker de finländska rötterna och erbjuder ett socialt nätverk både för nuvarande och, i synnerhet, framtida utlandsfinländare. Frivillighet, aktivitet och samarbete har genom tiderna karaktäriserat era insatser till fromma för det finländska och de utomlands bosatta finländarna. Jag vill i detta sammanhang tacka er för detta värdefulla arbete.

Utlandsfinländarnas parlament ger er möjlighet att upprätthålla konkreta kontakter med Finland. I ärenden som gäller er erbjuder parlamentet också en direkt påverkningskanal till hemlandet.

Suomi-Seura har drygt 70 års erfarenhet av frågor som gäller utlandsfinländarna. Suomi-Seura kom till slutsatsen att utlandsfinländarna behöver ett eget intressebevakningsorgan. Genom ett sådant organ ökar utlandsfinländarnas möjligheter att få sin röst hörd. Den popularitet som utlandsfinländarnas parlament fått visar hur viktigt detta organ är.


Utlandsfinländarnas parlament är ett representativt, öppet och demokratiskt organ som förmedlar utlandsfinländarnas önskemål och synpunkter till statsförvaltningen och den stora allmänheten. Många europeiska länder, bl.a. Italien, Frankrike och Schweiz, har också organ som företräder deras utomlands bosatta medborgare. I de här länderna är utlandsmedborgarnas representation bunden till statsförvaltningen. I Finland har vi valt en för den nordiska samhällsmodellen typisk öppen struktur som baserar sig på medborgarorganisationerna. Därigenom kan också de små sällskapen för utlandsfinländare få sin röst hörd. Vår utgångspunkt är att utlandsfinländarna är de bästa experterna i ärenden som gäller dem själva.

För att få delta i den verksamhet som utlandsfinländarnas parlament bedriver krävs det inte att man har finländskt pass. Sålunda kan exempelvis de 400 000 sverigefinländarna få in företrädare i utlandsfinländarnas parlament. Det här gäller också tredje och fjärde generationens amerikakusiner och de ingermanfinländare som på grund av sitt finländska ursprung föll offer för Stalins förföljelser.

För Finlands statsförvaltning är utlandsfinländarnas parlament en nyttig och bra samarbetspartner i frågor som gäller utlandsfinländarna. Parlamentets resolutioner beaktas därför också som beslut framtagna av ett representativt och sakkunnigt organ.

Parlamentet kommer säkert att ta ställning i bl.a. medborgarskapsfrågor. Jag har ofta träffat personer som anser att Finlands lagstiftning är problematisk på just den här punkten. Härvid är det fråga om möjligheten att få eller behålla finskt medborgarskap vid sidan om ett annat lands medborgarskap eller om möjligheten för makar till utomlands bosatta finska medborgare att få finskt medborgarskap. Jag har fäst myndigheternas uppmärksamhet vid dessa problem och hoppas därför att frågan skall tas upp till behandling när man i Finland nästa år inom ramen för en samnordisk tidtabell börjar bereda en totalrevidering av medborgarskapslagstiftningen.

Finländarnas emigration och deras återflyttning till Finland är alltjämt första rangens frågor. Utlandsfinländarnas numerär, deras betydelse när det gäller bekantgörandet av Finland ute i världen samt de bidrag som de på det professionella och språkligt-kulturella planet berikar det internationaliserade Finland med är avsevärda. Det är därför skäl att så snabbt som möjligt utarbeta det program rörande skötseln av utlandsfinländarnas angelägenheter, som planerats inom statsförvaltningen. Det är viktigt att det tilltänkta programmet officiellt godkänner, klargör och befäster principerna för behandlingen av utlandsfinländarärenden. Härvid måste utlandsfinländarnas egna synpunkter beaktas. I programmet kunde man också kartlägga vilka möjligheter och vilken nytta utlandsfinländarnas nätverk kan erbjuda det internationaliserade Finland.

För dem av er som kommit från ljusare och varmare trakter ter sig Helsingfors kanske mindre trivsamt så här i novembermörkret. Med tanke på arbete och seriösa diskussioner erbjuder de här omständigheterna dock en utmärkt inramning.

Jag önskar er en framgångsrik session.