Översättning

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
I SLOVENIENS NATIONALFÖRSAMLING I LJUBLJANA 9.12.1998

Det gläder mig att få tala här i Sloveniens nationalförsamling. Detta är första gången en finländsk statschef avlägger ett officiellt besök i ert land. Redan mina tidigare besök i Slovenien innan ert land blev självständigt har gjort intryck på mig. Jag har följt era framsteg också efter självständigheten. Sloveniens utvecklingstakt är aktningsvärd.

Min avsikt är att tala om den europeiska integrationen. Vi står inför Europeiska rådets nästa toppmöte i Wien, ett möte där denna process åter tar ett steg framåt. Dessutom tänker jag ta upp europeiska säkerhetsfrågor.


Utvidgningen av Europeiska unionen är för närvarande EU:s viktigaste utmaning. Utvidgningen främjar stabiliteten och säkerheten samt välfärden och den sociala utvecklingen i vår världsdel. Finland stöder utvidgningen.

Utvidgningen är en process som redan i sig stärker deltagarländernas ställning i Europa.

Revideringen av unionens institutioner och de beslut som skall fattas i anslutning till Agenda 2000-dokumentet utgör ett viktigt led i utvecklandet av unionen. Utöver dessa uppgifter gäller det också att fullfölja Amsterdamfördraget och den ekonomiska och monetära unionens tredje fas.

Utvidgningen är en utmaning inte bara för EU:s nuvarande medlemsländer utan också för ansökarländerna. Utgångspunkten är klar. Ansökarländerna ansöker om medlemskap i unionen sådan den är i dag. Å andra sidan måste man av ansökarländerna kunna förutsätta beredskap till förnyelse också under de omständigheter som en fördjupad integration för med sig.

Europeiska gemenskapernas kommission offentliggjorde nyligen rapporter om de framsteg som gjorts i ansökarländerna. Dessa rapporter är avsedda att sporra er i er strävan att uppfylla villkoren för medlemskap.

I Finland vet vi av erfarenhet att det är en krävande utmaning att ansluta sig till Europeiska unionen. Av en liten nation krävs extra mycket. Parlamentet spelar en central roll i förberedelserna inför medlemskapet. Efter att i dag ha diskuterat med ert lands politiska ledning är jag övertygad om att Slovenien kommer klara detta uppdrag väl.


Finland har fortfarande medlemskapsförhandlingarna i färskt minne. Vi delar gärna med oss av erfarenheterna, om ni i Slovenien anser det vara till nytta.

Enligt våra erfarenheter förs de mest utdragna förhandlingarna i själva verket i hemlandet då man måste jämka mellan olika ståndpunkter, eftersom det i förhandlingarna är fråga om införandet och verkställandet av unionens lagstiftning. För att resultat skall nås lönar det sig att ha bara en begränsad mängd egna huvudmålsättningar.

I Finland informerades medborgarna och riksdagen redan i ett tidigt skede öppet också om frågor som var problematiska för vårt land. På så sätt kunde finländarna delta i diskussionen. Det var viktigt, eftersom det ordnades en folkomröstning om anslutningen till EU. Vi har förstått att man ämnar tillämpa ett liknande förfarande också i Slovenien. Understödet för EU är fortfarande på god nivå i Finland.

Övervägandet av EU-medlemskapets fördelar och nackdelar är alltid i sista hand subjektivt. Jag vet att det har krävts större anpassningsförmåga av våra jordbrukare än av andra finländare. Men Finland har, obestridligen och uttryckligen, också haft stort utbyte av medlemskapet. Det är viktigt att påverka utvecklingen i Europa, och i EU deltar vi på jämlik fot med andra länder i beslutsfattandet om Europas framtid.

Vi har också med tillfredsställelse lagt märke till att EU:s uppmärksamhet i allt högre grad fästs vid de nordliga områdena. Europeiska rådet kommer i Wien att behandla en rapport om utvecklandet av den nordliga dimensionen i EU, och vi hoppas på stöd för projektet. I ett Europa som integreras är det viktigt att man i norr är intresserad av världsdelens sydliga delar och i söder av de nordliga delarna.

Omsorgen om säkerheten i Europa är en gemensam fråga. De olika organisationerna måste anpassa sig därefter. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) erbjuder en transatlantisk bas för gemensamma värderingar och principer. Den måste stärkas särskilt i fråga om konfliktförebyggande åtgärder och konflikthantering.

NATO har bibehållit sin betydelse som en av garanterna för stabiliteten i ett Europa med förändrade säkerhetsarrangemang. NATO:s utveckling måste vara flexibel för att kunna svara på dagens och framtida utmaningar.

Alla stater har rätt att själva fatta sina säkerhetspolitiska avgöranden. Finland är en NATO-partner. Partnerskapet ökar våra möjligheter att påverka säkerhetspolitiken och förbättrar våra möjligheter att delta i utvecklandet av konflikthanteringsförmågan i Europa. Euro-atlantiska partnerskapsrådet håller på att utveckla en egen roll i systemet.

Finland har under årtionden deltagit aktivt i FN:s fredsbevarande verksamhet. På denna tradition vilar vår vilja att för vår del bidra till bevarandet av freden både i Europa och den övriga världen. Finland har både med militära och civila insatser stött bl.a. genomförandet av Daytonavtalet. I Sloveniens grannområden deltar Finland också för närvarande i flera olika operationer, bl.a. FN:s UNPREDEP-operation i Makedonien (FYROM) och den NATO-ledda SFOR-operationen i Bosnien-Hercegovina. Som bidrag till den civila konflikthanteringen har vi sänt poliser till olika operationer i Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Albanien. Finland sänder också en grupp experter till OSSE:s verifikationsmission i Kosovo.

De civila uppdragens andel i den allt mer mångsidiga fredsbevarande verksamheten ökar hela tiden. Konflikthanteringen har utvidgats till att omfatta ett brett urval medel som kan anpassas till och utnyttjas i olika situationer.

Diskussionen om utvecklandet av den europeiska konflikthanteringsförmågan är i dag aktuellare än någonsin. Vi måste utnyttja de möjligheter Amsterdamfördraget, som träder i kraft 1999, erbjuder. En viktig följd av fördraget är att det ger den Europeiska unionen en möjlighet att genomföra de s.k. Petersberg-uppgifterna. Med andra ord, det förbättrar unionens konflikthanteringsförmåga.

Den gemensamma konflikthanteringsförmågan utgör en väsentlig del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik som utvecklas inom ramen för EU. Jag vet att dessa frågor är viktiga också för Slovenien, och jag uppskattar mycket denna möjlighet att få klarlägga våra synpunkter i Ljubljana.


Geografin och historien har hittills skilt Europas folk åt. Kulturen och ekonomin raserar nu hindren. Europeiska unionen är den främsta vägvisaren i denna förändringsprocess. Vi stöder Sloveniens medlemskap i Europeiska unionen.

Jag önskar er framgång i ert arbete för att bringa ert samhälle i medlemskapsskick. Vår egen erfarenhet är att de framsteg som Finland gjort efter kriget baserar sig på nationell enighet. De finska grundlagarnas fader och vår första president K.J.Ståhlberg sammanfattade alldeles i början av vår självständighet denna tanke då hans sade att den finska statsinstitutionen i första hand måste förlita sig på ett så enhetligt och bestående stöd som möjligt från det egna folket.