REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS NYÅRSTAL 1.1.1999


Internationella jämförelser ger en positiv bild av det rådande läget i vårt land. Framför allt i undersökningar som mäter livskvaliteten är vi bland de bästa i hela världen. Också de samhällsekonomiska indikatorerna är sällsynt positiva. Av siffrorna att döma har vi repat oss förbluffande väl efter den ekonomiska krisen i början av nittiotalet.

Dessa positiva observationer återspeglar emellertid inte hela sanningen.

Biskopen i Helsingfors stift Eero Huovinen, som har lett Hungergruppen, konstaterar i förordet till gruppens rapport:

"Allt fler finländare har av olika orsaker ramlat igenom maskorna i det sociala skyddsnätet. Människor har mycket svårt att klara sig ekonomiskt och kämpar också med andra problem som försvårar det dagliga livet. - - - Den tilltagande fattigdomen tar sig till och med uttryck i direkt svält. - - - Hjälpbehovet har fortsatt att öka, trots den ekonomiska tillväxten i landet."

Vi betalar den andliga räkningen för den ekonomiska depressionen, men vi måste också fråga oss vilka våra värderingar är. En brytningstid är en stor utmaning för alla. Några enkla svar finns inte, men vi måste försöka finna lösningar.

I synnerhet är det nu skäl att oroa sig för de unga. Vad vittnar dessa förfärliga våldsdåd om? Varför ökar användningen av rusmedel och narkotika hela tiden?

Jag har i flera sammanhang diskuterat med lärare och andra fostrare. De ser i sitt dagliga arbete på det praktiska planet alla problem som barn och unga har att kämpa med.

Det är alltför lätt att framhäva det ansvar som vilar på myndigheterna och på fostrare utanför familjen. Många gånger känns det svårt att säga att föräldrarna bär det största ansvaret och att ingen kan lösa dem från det. Om föräldrarna inte stöder sina barns utveckling, inte uppmuntrar dem och inte heller ställer upp gränser för dem, går det arbete som andra fostrare utför närmast ut på att behandla symtom. Barn behöver länge sina föräldrars och fostrares stöd. Fostran förutsätter äkta närvaro; det är inget distansarbete.

När man fostrar unga måste rättvisa och ansvar ges ett konkret uttryck. I inhemska och utländska försök har det noterats att antalet fall av skadegörelse har minskat när begångna förseelser måste sonas. Krossade fönster lagas och graffiti målas över. På så sätt ser man i sina egna handlingar konkret skillnaden mellan rätt och orätt.

Också i Finland har värdena helt klart förskjutits i riktning mot det mera egoistiska och hårda. Frihet övergår i hänsynslöshet om människorna saknar ödmjukhet och vilja att tjäna den egna omgivningen. Ett gott samhälle uppkommer genom den kärlek till nästan som upplevs i vardagen. För att tala med Eino Leino:

"Ej godheten går skrikande;
den nalkas sakta viskande."

Under detta årtionde har det varit nödvändigt att fatta många smärtsamma beslut inom den ekonomiska politiken. Vår ekonomi är nu i bättre skick än i många sådana länder som har skjutit upp svåra avgöranden.

Den ekonomiska politiken har dock till syfte att trygga medborgarnas välfärd, inte bara att nå vissa numeriska värden i internationella jämförelser. Resultaten av kampen mot arbetslösheten visar om den ekonomiska politiken har varit framgångsrik eller ej.

Utvecklingen har till stor del varit positiv. Nya arbetsplatser har uppstått, och vår arbetslöshetsgrad motsvarar nu genomsnittet ur Europeiska unionens perspektiv. Det går ändå inte att vara nöjd med helheten. En del grupper går det fortfarande inte bra för. Till dem hör exempelvis äldre långtidsarbetslösa och arbetslösa ensamförsörjare.

Många 50-åringar som ännu är fullt arbetsföra hotas av utslagning från arbetsmarknaden. Företagen är ovilliga att anställa folk i mogen ålder. Det tycks ofta vara så att denna del av befolkningen betraktas som något slags barlast. Det är den inte. Den är en resurs. Vi behöver allas arbetsinsats.

Under detta årtionde har arbetslösheten drabbat ensamförsörjarna mycket hårdare än den övriga befolkningen. Många av dem blir föremål för diskriminering på arbetsmarknaden, eftersom de inte kan vara lika flexibla i fråga om arbetstiderna som andra och eftersom de oftare än andra är tvungna att vara borta från arbetet för att barnen är sjuka.

Dessa problem kräver särskilda åtgärder.

Under det gångna året råkade den internationella gemenskapen ut för bakslag. Mörka moln flockades över världsekonomin. Det samarbete på bred bas som byggts upp under 1990-talet har nu satts på prov. Vårt mål måste vara att stärka Förenta Nationernas kapacitet att lösa kriser. Det gäller att skapa en gemensam säkerhetsordning för Europa som varken skiljer åt eller separerar. I vår världsdel går stabiliteten hand i hand med Europeiska unionens utveckling.

Finlands internationella ställning är nu starkare än någonsin under vår historia. Här är medlemskapet i Europeiska unionen en central faktor.

Våra säkerhetspolitiska lösningar har visat sig vara riktiga och vunnit ett brett stöd bland medborgarna.

Under det gångna året har vårt grannland Rysslands ekonomiska och politiska situation försvårats. Våldshandlingar har riktats mot personer som arbetat för demokrati och minoriteter. Dåden väcker många frågor. Uppgifterna om landets ekonomiska och sociala infrastruktur är inte uppmuntrande. Majoriteten av invånarna i landet kämpar för sitt dagliga uppehälle.

Ryssland står inför en lång och smärtsam tid av reformer. Det är inte längre möjligt att bara behandla symtomen, utan uppmärksamheten måste riktas mot de verkliga orsakerna till problemen.

Finland och andra länder kan bara stödja inledandet av detta arbete, men ryssarna måste själva göra det egentliga arbetet. För att vårt grannland skall klara av att genomgå en förnyelse och bibehålla en tillräcklig inre sammanhållning är det synnerligen viktigt med kontakter på medborgarnivå över gränserna. Företag, medborgarorganisationer, myndigheter och läroanstalter har skäl att fundera på hur fler unga i vårt grannland skulle kunna erbjudas tillfälle att förvärva erfarenheter av fungerande demokrati. Här har hela Europeiska unionen en gemensam uppgift.

I dag blev Finland tillsammans med tio andra medlemsländer i Europeiska unionen en del av euroområdet. Den ekonomiska stabilitet som euroområdet medför har redan nu varit till fördel för Finland. Erfarenheterna från årtiondets början visade vad en instabil valuta skulle innebära för dem som har bostadslån och för småföretagare.

En annan utmaning för Europeiska unionen är utvidgningen. Finland har under sin historia bittert fått erfara vad en uppdelning av Europa innebär. Det är viktigt att inga nya skiljelinjer, varken ekonomiska eller politiska, dras upp i Europa. Uppkomsten av nya marknader i våra närområden stärker också Finlands ekonomi. Också detta är ett argument för Europeiska unionens utvidgning.

Under senare hälften av detta år kommer Finland att vara EU-ordförandeland. Vi har ett i många avseenden krävande uppdrag framför oss.

De betydande samarbetsprojekt i EU:s regi som vi föreslagit har nu en viktig uppgift.

I ett demokratiskt samhälle innehas makten av medborgarna, som uttrycker sin vilja genom att rösta. Ett livligt valdeltagande är ett kännetecken på en välfungerande demokrati. Jag hoppas att varje röstberättigad medborgare använder sig av denna sin grundläggande rättighet vid de annalkande valen.

Jag tillönskar alla medborgare ett gott nytt år och Guds välsignelse.