(Översättning)

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI I NEDERLÄNDERNAS PARLAMENTS

ÖVRE KAMMARE 20.1.1999

Tack för det vänliga mottagande Ni visat mig och tack för Era vänliga ord. Det är mig en ära att få besöka denna historiska byggnad som har långa traditioner som en det parlamentariska arbetets högborg.

Finlands kontakter till Ert land sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. I början var det fråga om handelsförbindelser, men småningom har kontakterna utvecklats med utgångspunkt i våra gemensamma värderingar. Värderingarna bottnar i den västerländska parlamentariska demokratin, lagligheten, en god förvaltning samt respekt för de mänskliga rättigheterna.

Ett parlament, som fått sin fullmakt av folket och inför vilket regeringen är ansvarig, bär det yttersta ansvaret som övervakare över efterlevnaden av dessa principer. Jag vet att Nederländernas parlament sköter sina förpliktelser ytterst samvetsgrant.

Finland konfronterades med en ny utmaning när vårt land blev medlem av Europeiska unionen 1995. Många ärenden som förut hörde till den utrikespolitiska sektorn kom i och med medlemskapet att bli interna EU-ärenden. Av detta följde givetvis ett behov att revidera ärendenas handläggningsordning. Det centrala spörsmålet gällde frågan om hur en effektiv medverkan av riksdagen i beslutsberedningen skulle kunna garanteras. Riksdagen har nu en viktig ställning i det att den utformar Finlands politik i EU-ärendena.

Finlands regeringssituation har redan under många valperioder varit stabil. Regeringarna har suttit under hela den fyraåriga valperioden. Detta har varit speciellt positivt av den orsaken att vi under 90-talet drabbades av en djup ekonomisk recession med därpå följande sociala problem. Det var möjligt att göra kraftiga nedskärningar i den offentliga ekonomin, eftersom finländarna på bred front insåg vad situationen krävde. Lyckligtvis hade vi då tiderna var bättre hunnit skapa täckande socialtrygghetssystem som stöd för alla hjälpbehövande. Det har visat sig påfrestande att upprätthålla den sociala tryggheten utan radikala ingrepp i den, men å andra sidan har samhället därmed förskonats från allvarliga skador.

I Nederländerna har samarbetet mellan regeringen och de olika intressegrupperna i samhället visat sig vara en effektiv metod att garantera positiva ramar för det ekonomiska agerandet. Ert arbete har resulterat i en snabb ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet, en situation som tett sig avundsvärd sedd från de övriga europeiska ländernas horisont. Den här "Poldermodellen" kan vara en mycket holländsk lösning, som inte utan modifiering lämpar sig för andra länder. Vi kan dock alla ta lärdom av er modell när vi försöker lösa våra problem på hemmaplan.

I Finland blev vi tvungna att konstatera att det inte fanns någon enkel lösning på arbetslöshetsproblemet. Visserligen har vi lyckats få ned den rekordartade arbetslösheten till europeisk medelnivå, men vi är alltjämt långt ifrån tillfredsställda med situationen. För att kunna skapa nya arbetsplatser behöver vi både ekonomisk tillväxt och reformer. Situationen är densamma i de övriga europeiska länderna. Det är bra att arbetslösheten är en första rangens fråga på Europeiska unionens agenda.

I Wien tillsatte Europeiska rådet en arbetsgrupp (Task Force) med uppgift att bereda gemensamma strategier i fråga om immigration och personer som söker asyl. Initiativet togs av Nederländerna, och Finland tillhörde dem som understödde förslaget. Arbetsgruppens förslag kommer att behandlas vid Europeiska rådets möte i Tammerfors. Det är här fråga om ett svårt problemkomplex som måste lösas med gemensamma krafter. Nederländerna har för sin del tagit emot ett stort antal immigranter och asylsökande, och allting tyder på att volymerna kommer att öka. Det är synnerligen viktigt att satsa på immigranternas integrering i samhället. Det antal immigranter som kommer till Finland är litet enligt europeisk måttstock, men de sociala verkningarna är det oaktat uppenbara.

Europeiska unionen måste under innevarande år fatta beslut som har långsiktig inverkan på unionens framtida verksamhet. Ett av de viktigaste besluten gäller den helhet som Agenda 2000 utgör. Det är viktigt att beslut kan åstadkommas under Tysklands ordförandeperiod. Vi måste alla visa vilja att finna en tillfredsställande lösning i den här frågan.

Det är ytterst angeläget att man i fråga om Europeiska unionens utvidgning ser till att processen hålls i gång. Utvidgningen är en nyckelfråga för freden och säkerheten i vår världsdel och den är oundgänglig med tanke på världsdelens livskraft. Medlemskapet är öppet för alla länder som uppfyller kriterierna. Att de baltiska länderna blir EU-medlemmar är ett centralt mål för Finland. Utvidgningen får inte försvåras genom långsökta eller konstlade motiveringar.

Många av de prognoser vi utarbetat måste till följd av fjolårets händelser justeras i negativ riktning. Världsekonomin drabbades av bakslag, och det bredbasiga samarbete som byggts upp under decenniets gång ställdes på prov. Vår strävan måste vara att stärka FN:s roll då det gäller lösandet av kriser. En koncis säkerhetsordning måste skapas i Europa, en ordning som bemöter alla länder på ett likvärdigt sätt. Stabiliteten i vår världsdel följer utvecklingen i Europeiska unionen. För Finlands del kan det konstateras att vårt lands ställning inom den internationella politiken i dag är starkare än någonsin under vår historia.

Situationen i vårt grannland Ryssland är för närvarande mycket svår. Av de variabler som påverkar säkerheten i vår världsdel är Ryssland i nyckelposition. Rysslands ekonomi har kollapsat och landets förmåga att delta i det internationella samarbetet är begränsad. Också den politiska utvecklingen har stött på svårigheter. Även om vi anser att Ryssland för att få utländsk finansieringshjälp först måste lära sig att hjälpa sig själv, är jag helt övertygad om att vi efter bästa förmåga bör försöka inlemma Ryssland i de europeiska samarbetsstrukturerna.

Vi står med andra ord inför ett år präglat av digert arbete. Jag är dock övertygad om att den starka samarbetsviljan erbjuder Europa en gedigen plattform för inledandet av det nya årtusendet.

Tack, Herr Talman.