REPUBLIKENS PRESIDENTS TAL VID RIKSDAGENS AVSLUTNING AV VALPERIODEN 1995 - 1999 16.3.1999

Den riksdag som nu avslutar sitt arbete har, i likhet med sina tre närmaste föregångare, kunnat visa sitt förtroende för en regering som suttit hela valperioden. Detta har gjort det möjligt att arbeta planmässigt vid beslutsfattandet, såväl i lagstiftningsfrågor som i statsekonomiska frågor.

Under det gångna årtiondet råkade Finland ut för en allvarlig ekonomisk depression men förmådde småningom slå in på en väg av stabil återhämtning. Vår internationella ställning har förändrats i avgörande grad. Den riksdag som nu avslutar sitt arbete har varit en samarbetsvillig axlare av sitt ansvar.

Ett av valperiodens största lagstiftningsprojekt hänförde sig till grundlagsreformen, som den nya riksdagen nu har att behandla.

Den gångna fyraårsperioden var den första hela valperiod för riksdagen under vilken Finland varit medlem av Europeiska unionen. Den inledande fasen av medlemskapet är nu förbi. Anpassningen till det gemensamma europeiska beslutsfattandet och till den påverkningskanal som detta beslutsfattande utgör har löpt väl för alla statliga organs vidkommande.

Denna riksdag går till hävderna också genom sitt beslut om Finlands medverkan i den ekonomiska och monetära unionens tredje etapp. Riksdagen deltog också på andra viktiga sätt i den nationella beredningen av Europeiska unionens politik och i beslutsfattandet gällande den.

Riksdagen har, alldeles som det finländska samhället i övrigt, trätt in i en mera krävande tid av internationalisering. Framför allt utgör anpassningen till EU-beslutsfattandet en stor utmaning. Det handlar inte om något som bara en liten krets av invigda har insikt i utan om ett i hög grad praktiskt sätt att förbättra finländarnas välfärd i det europeiska samarbetet.

Europeiska unionen och dess institutioner måste åtnjuta medborgarnas fulla förtroende.

Våra verksamhetsbetingelser på det internationella planet är stadda i ständig förändring. Tidvis har förändringen varit så snabb att den har satt många befolkningsgruppers anpassningsförmåga på hårda prov. Den snabba ökningen i exporten av högteknologi har emellertid möjliggjort den nuvarande ekonomiska tillväxten, som en stärkt inhemsk efterfrågan nu stöder.

Krisen i Ryssland är djup, och för att den skall kunna övervinnas måste ryssarna själva fatta många smärtsamma beslut. Ryssland behöver också utomstående stöd när landet börjar driva igenom reformer. Det tar tid innan Ryska federationen har utvecklats till en fungerande stat, och processen är inte riskfri.

De baltiska länderna har avancerat snabbt på sin väg mot ett uppfyllande av kriterierna för medlemskap i Europeiska unionen. Vi har med tillfredsställelse noterat att Ryssland visat beredskap att ingå avtal med Estland om de gränsfrågor som är öppna.

Vårt lands interna säkerhet byggs allt mer upp också med hjälp av internationellt samarbete. Europeiska unionens extra toppmöte i Tammerfors i höst kommer att koncentrera sig just på dessa frågor. Man måste dock komma ihåg att den viktigaste säkerhetsfaktorn, en sund samhällsbas, uppkommer genom beslut som träffas här i det egna landet.

Brottsligheten har förändrats under detta årtionde. Våldsbrott begås allt oftare av unga som är på väg att bli utslagna ur det övriga samhället. Målet för en allt större del av egendomsbrotten är att få ihop pengar till den dagliga narkotikadosen.

Många gånger sägs strängare kontroll och straff vara en lösning på dessa problem. Om det stannade vid det skulle ändå bara symtomen behandlas. Det gäller att gripa in i själva orsakerna. Fängelset är inte en plats där man i första hand löser de ungas problem. Situationen för dem som hotas av utslagning måste förbättras genom konkreta åtgärder. Öppenvården för dem som är beroende av narkotika och rehabiliteringen av dem så att de kan återta sin plats i samhället måste effektiveras avsevärt.

Det arbete som under detta årtionde har utförts för främjande av samhälls- och statsekonomin har inte varit och får inte vara ett självändamål. Genom det har man strävat efter att trygga och befästa finländarnas välfärd. Mest lidande av depressionen blev de som förlorade sin arbetsplats eller sitt företag. När vi nu har kommit in i en tid av stabil tillväxt måste vi se till att frukterna av arbetet fördelas rättvist mellan olika områden och människor. Den befolkning som förmår arbeta och som är i arbetsför ålder måste sysselsättas. Det här målet får vi inte ge avkall på.

För jordbruket och landsbygden har de senaste åren varit en tid av krävande anpassning. Beklagligtvis har livsmedelsindustrins utsikter försvagats. Det är viktigt att regeringen har förbundit sig till att jordbruket skall kompenseras fullt ut för nedskärningar i samband med Agenda 2000. Jag sätter stort värde på att den nationella endräkt som gäller tryggandet av en framtid för jordbruket och en levande landsbygd har stärkts.

Det finska folkets styrka har varit samarbete och gemensamt ansvar under svåra tider. Därför är det oroväckande att egoismen och likgiltigheten för andra förefaller att ha brett ut sig nu, när tiderna är goda. Ett av de främsta kännetecknen på ett samhälle som är framgångsrikt på lång sikt är att man visar omsorg också om människor som är mindre lyckligt lottade och områden som utvecklas långsammare. Sådana företag som tar hand om alla sina anställda klarar sig i det långa loppet bäst.

Om några dagar bestämmer väljarna vilka de personer är som i riksdagen skall representera folket under nästa valperiod. Aktivt valdeltagande är ett primärt kännetecken på en fungerande demokrati. För somliga är det en medveten protest att låta bli att rösta. Det är emellertid ett ofruktbart och ineffektivt sätt att anmäla avvikande åsikt.

Enligt färska rön förhåller sig människorna misstänksamt, delvis rentav avvisande, till det politiska beslutsfattandet. Om medborgarna inte tycker sig kunna påverka gemensamma angelägenheter kan missnöjet med tiden förgifta atmosfären i samhället och finna andra utlopp. Förtroendet måste återställas. Det gäller att visa att man på demokratisk väg kan förändra samhället och stärka välfärden, så som vi har lyckats göra under hela vår självständighet.

Medborgarna måste kunna veta vilka alternativ de har att välja mellan. En värdediskussion är en förutsättning för en fungerande demokrati. Att visa på alternativen är en uppgift för de partier och kandidater som nu är mitt uppe i valarbetet.

Jag tackar riksdagen för det arbete den har utfört nationen till fromma och förklarar riksdagsarbetet under denna valperiod avslutat.