REPUBLIKENS
PRESIDENT MARTTI AHTISAARI VID EN MIDDAG
FÖR ITALIENS PRESIDENT CARLO AZEGLIO CIAMPI
I HELSINGFORS DEN 28 SEPTEMBER 1999
Jag och min maka är
mycket glada över att se Er, Herr President, och er
maka som våra gäster i dag. Det är en stor ära
för oss att ett av de första statsbesök som Ni
gör som president riktar sig till Finland. Vi
uppfattar det som ett tecken på den samarbetsanda
som råder mellan våra länder och folk. Vårt
samarbete har långa historiska traditioner och det
har ytterligare fördjupats sedan Finland blev medlem
i Europeiska unionen 1995.
Finland befinner sig
nu mitt i sin första EU-ordförandeperiod. Vi har
tagit den krävande uppgiften på allvar och arbetat
hårt. Det är med tillfredsställelse jag
konstaterar att Finlands och Italiens synsätt och
mål i frågor som ansluter sig till den europeiska
integrationen står nära varandra. Jag vet att vi
kan lita på Italiens stöd under vår
ordförandeperiod.
Italiens ställning
som den europeiska kulturens vagga och som
upprätthållare av traditionerna från antiken är
ett känt och beundrat faktum i Finland. Ett tecken
på finländarnas Italien-kontakter, som, liksom den
klassiska kulturen, alltid ansetts vara viktiga, är
Villa Lante, Finlands Rominstitut, Institutum Romanum
Finlandiae, renässansvillan i centrum av Rom, där
många finländska forskare och konstnärer har
arbetat under nästan femtio år.
Det starka
understödet för Europeiska unionen i Ert land är
ett tecken på att italienarna anser att Europas folk
kan lösa svåra problem endast med hjälp av
gemensamma ansträngningar. För en liten nation som
Finland är ett fullödigt deltagande i det
europeiska samarbetet särskilt viktigt. Vi vill vara
med och bygga ett så integrerat, demokratiskt och
utåt öppet Europa som möjligt. Inom Europeiska
unionen förenas också våra länder av den
gemensamma valutan, euro, och Ni, Herr President,
spelade ur Italiens och hela unionens synvinkel i Ert
tidigare uppdrag en viktig roll vid införandet av
euron.
I Italiens grannskap,
i Västra Balkan, har de senaste åren varit en tung
tid. Det mänskliga lidande som krig och våld
orsakar och som vi redan trodde hörde till det
förflutna på vår kontinent, förekommer nu åter
alldeles intill våra gränser. Den senaste krisen i
Kosovo fick i juni en politisk lösning tack vare det
internationella samfundets beslutsamhet. Nu står vi
inför de svåra utmaningar som återställandet av
förtroendet och återuppbyggnaden av samhället och
ekonomin innebär. Italiens betydelse i området är
stor. Vi har med tacksamhet lagt märke till Ert
lands betydande insats när det gällt tryggandet av
freden, att ge humanitär hjälp och att hjälpa
länderna i området att utvecklas till demokratiska
och fungerande samhällen.
Italien är på många
områden en viktig samarbetspartner för Finland. Ert
lands ställning som ett av världens ledande
industriländer gör att Italien är ett viktigt
marknadsområde för finländska företag.
Handelsutbytet mellan våra länder har utvecklats i
gynnsam riktning under de senaste åren. Den positiva
utvecklingen måste stärkas ytterligare. Jag vet att
finländska företag är synnerligen intresserade av
att utveckla samarbetet med små och medelstora
italienska företag som representerar hög
teknologisk standard.
På det kulturella
området har det finländsk-italienska samarbetet
länge varit livligt. Både det kulturfördrag som
ingåtts mellan våra länder och den fria
medborgarverksamheten har burit frukt. De
traditionella samarbetsområdena, arkitektur,
formgivning, bildkonst och musik, har utökats med
nyare konstformer som film och dans. Under de senaste
åren har också den finländska litteraturen funnit
en publik i Italien. Jag gläder mig särskilt över
det ökade intresset för utbytesstudier bland
skolelever och studenter i bägge riktningarna. Det
är viktigt att unga lär sig förstå andra
kulturer, och det finns inte något bättre sätt att
göra detta än att bo och studera i ett främmande
land.
För författare har
Italien alltid varit ett land att längta till, och
om denna längtan har också finländska författare
skrivit. Lyrikern Elina Vaara, som på ett
förtjänstfullt sätt tolkat Petrarca, Dante och
Tasso på finska, skriver i sin dikt Matkatoverille
(Till en reskamrat):
Vaan loitolla
kahleista, teistä
unet rakensi siltojaan.
Ne kantavat jokaisen meistä
ikävöintimme Italiaan.
(Fjärran från bojorna, vägarna
drömdes luftiga broar.
Vi längtande färdas längs dem
till Italien, till Italien.
Fri övers.)
Denna dikt beskriver
också på ett utmärkt sätt de varma minnen som jag
och min maka har av vårt besök i Italien i januari
1997.
Jag hoppas att Ert
besök i Helsingfors skall ge Er en angenäm bild av
vårt land. Jag höjer en skål för Er, våra folks
välgång och samarbetet mellan Italien och Finland i
det tredje årtusendets Europa.
