REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
VID EN MIDDAG I JERUSALEM 4.10.1999
MED ISRAELS PRESIDENT EZER WEIZMAN SOM VÄRD
Jag vill på mina egna
och min hustrus vägnar tacka Er, president Weizman,
för er varma välkomsthälsning och för det sätt
på vilket Ni karakteriserade relationerna mellan
Finland och Israel. Jag instämmer i era varma ord av
hela mitt hjärta.
Finland och Israel
förenas av den västerländska demokratins
gemensamma värden och av ett samhällssystem som
baserar sig på en fri marknadsekonomi och social
rättvisa. Finland erkände staten Israel redan då
den ännu låg i sin linda, i mars 1949. Våra
bilaterala relationer har alltid varit goda.
Tillfälliga skillnader i synsätt i internationella
frågor har aldrig inverkat på detta faktum. Så
skall det också vara mellan vänner.
En viktig förenande
faktor har också våra judiska landsmän i Finland
varit. De har liksom andra finländare - såväl i
krig som i fred - deltagit i uppbyggandet och
försvaret av vårt gemensamma finländska samhälle.
Det ekonomiska
samarbetet mellan våra länder har under de senaste
åren utvecklats i rask takt. Israel är för oss en
viktig handelspartner i Mellanöstern. Israels
frihandelsavtal med Europeiska unionen och Förenta
staterna skapar förutsättningar för en dynamisk
tillväxt i handeln också i fortsättningen.
I en värld som
globaliseras är den bilaterala varuhandeln dock bara
en del av det ekonomiska umgänget mellan våra
länder. Våra länder förenas av ett gediget
kunnande när det gäller utvecklandet av
högteknologin och framför allt
kommunikationsteknologin till den primära
tillväxtfaktorn i ekonomin. Antalet mobiltelefoner
per invånare är i båda länderna bland de högsta
i världen, för att nämna bara ett exempel. Vi är
glada att en finländsk produkt i detta avseende
leder marknaden också i Israel.
Enligt min mening vore
det nu dags att tillsammans på expertnivå
kartlägga möjligheterna till ett teknologiskt
samarbete mellan våra länder. Vi har mycket
gemensamt, men just skillnaderna i
tillvägagångssätt kunde utgöra en fruktbar grund
för en systematisk utveckling av samarbetet.
Den kulturella
växelverkan mellan våra länder är livlig,
framför allt när det gäller återgivande konst.
Konstnärsbesök äger rum i båda riktningarna. Som
en vän av opera uttrycker jag min särskilda glädje
över att New Israeli Opera nästa sommar gästar
operafestivalen i Nyslott, och att vår egen opera i
Nyslott i sin tur ett år senare besöker Israel
under operafestivalen i Kesarea.
Herr President, jag
råkar veta att fru Weizman och Ni har ert eget hem i
Kesarea. Själva besöker vi ofta Nyslott. Låt oss
redan nu bestämma att vi båda på var sitt håll
tar del av denna finsk-israeliska konstupplevelse som
nästan kommer innanför vår egen tröskel.
Mellanöstern är en
viktig granne för Europa och för det europeiska
Finland. Fred och stabilitet i området ligger i
vårt gemensamma intresse. I Norden förenade
Östersjön på sin tid de folk som bodde vid dess
stränder bättre än de besvärliga
landförbindelserna. Efter att det kalla kriget
upphört förenar Östersjön än en gång
kuststaterna i ett allt tätare nätverk av
växelverkan. I söder har Medelhavets betydelse som
en kanal för växelverkan varit historisk.
Europeiska unionen strävar genom sin egen politik
efter att Medelhavet än en gång skall bli ett
område av fred, stabilitet och välstånd, där
Israel har sin naturliga plats. Finland arbetar under
sitt ordförandeskap målmedvetet för detta unionens
strategiska mål.
Europa har under den
senaste tiden upplevt konflikter i områden och
länder där nationalistiska, etniska eller
religiösa extrema krafter har fått styra
händelserna. Jag har själv sett den förstörelse
som varit följden. Jag blev personligen indragen i
fredsprocessen i Kosovo i maj-juni. Om dessa mina
erfarenheter berättade jag just vid en
tillställning som ordnades av er ansedda
utrikespolitiska förening. Trots att kriserna på
Balkan inte har direkta beröringspunkter med
situationen i Mellanöstern, är det uppenbart att
ett tänkande som skådar bakåt inte heller i
Mellanöstern kan erbjuda en lösning på de
politiska konflikterna i området. Att dra gränser
är viktigt som en del av en bestående lösning, men
ännu viktigare är det med tanke på den verkliga
säkerheten att överskrida gränserna. President
Urho Kekkonen sade under det kalla krigets värsta
tid att säkerhet inte är att slå upp stängsel
utan att öppna dörrar. Jag är av samma åsikt.
Europeiska unionens
utgångspunkter då det gäller att få till stånd
en övergripande fred i Mellanöstern är allmänt
kända. De bekräftades på högsta politiska nivå
senast i mars i Berlin och i juni i Köln. Fred
förutsätter respekt för och verkställande av
gemensamt accepterade principer och redan slutna
avtal. FN:s säkerhetsråds resolutioner 242 och 338
utgör fortfarande grunden för en bestående och
rättvis fred.
Vi hoppas att Israel
och palestinierna vid förhandlingarna om en
bestående lösning så fort som möjligt kan uppnå
resultat där båda parternas intressen beaktas. Vi
tror att detta är möjligt också på kort sikt,
bara den politiska viljan överstiger de existerande
hindren. Jag har också med glädje noterat Israels
beslutsamhet då det gäller eftersträvandet av fred
med Syrien och Libanon. Er nya regerings löfte om
att dra sig tillbaka från södra Libanon är
hoppingivande.
Ansvaret för freden i
Mellanöstern ligger i första hand på parterna i
konflikten. Andra kan bara hjälpa till. Europeiska
unionen är beredd att hjälpa till, om parterna så
önskar.
Jag vill utbringa en
skål för president och fru Weizman, för det
israeliska folkets och den israeliska statens
välgång, för freden i Mellanöstern samt för de
goda relationerna mellan våra länder nu och i
framtiden.
