REPUBLIKENS PRESIDENTS
TAL I TAMMERFORS DEN 9 NOVEMBER 1999 PÅ TEMADAGARNA
KRING DEN STATLIGA LOKAL- OCH REGIONALFÖRVALTNINGEN
EN
EFFEKTIV FÖRVALTNING – ETT LED I FINLANDS
KONKURRENSKRAFT
Finland har under sin
självständighetstid ständigt mött och klarat
stora förändringar och utmaningar. Nu vid
millennieskiftet lever vi åter en gång i ett
brytningsskede fullt av utmaningar. Kärnan i detta
skede utgörs av integration och globalisering samt
informationssamhällets framväxt.
Integrationen och
globaliseringen ökar på ett avgörande sätt
konkurrensen mellan samhällsekonomierna och
nationerna. Samtidigt förutsätter de nya
färdigheter för ett allt mer mångsidigt umgänge
och samarbete. Dessa frågor är för närvarande
föremål för reflektion på olika håll i världen.
Själv behandlade jag dem bl.a. i mitt tal i Paris
förra veckan. Även där framhävdes förvaltningens
betydelse.
Den offentliga
förvaltningen har haft en central position och
uppgift vid uppbyggandet och utvecklingen av vårt
land, när man stått inför tidigare omvälvningar
och utmaningar. Genom att verkställa lagstiftningen
och med de fullmakter lagstiftningen ger har
förvaltningen starkt reglerat och styrt
människornas liv och livet i deras gemenskaper.
Förvaltningen har också aktivt utvecklat
samhället.
Vilken roll har
förvaltningen i en marknadsekonomi som integreras
och globaliseras och i informationssamhället? Det
är en självklarhet att förvaltningen måste
förändras. En sådan förändring pågår också
hos oss. Många faktorer förutsätter att
förändringen fortgår och fördjupas.
Medborgarnas
inställning till förvaltningen har blivit mera
krävande och kritisk än tidigare. Människorna har
bättre utbildning, vet mera och kan mera än förut
och de vill själva bestämma om sina
angelägenheter. För det behöver de inte det
allmännas bistånd, åtminstone inte i samma
omfattning som tidigare. Grundtrygghet och rättvisa
är dock någonting som människorna alltjämt
förväntar sig och också kräver av samhället.
De ekonomiska
spelreglerna i Finland har förändrats enormt under
en kort tid. När kapitalflödena har blivit fria och
konkurrenshindren stegvis har försvunnit hör det
inte till det allmänna att reglera det ekonomiska
livet på samma sätt som förr. Detta innebär dock
inte att det ekonomiska livet inte längre behöver
förvaltningens stöd.
Vid sidan av den
traditionella infrastrukturen är
företagsverksamheten mera beroende av tillgången
på information än tidigare. Den behöver både
utbildad arbetskraft och vetenskapliga
forskningsrön. Lokaliseringen av företag styrs av
tillgången och kvaliteten på de tjänster som
företagets anställda behöver liksom av trivseln i
miljön. Den ökade rörligheten över gränserna och
större friheter har medfört ökad brottslighet och
även annars sådana störningar att det i
fortsättningen säkert fästs allt större vikt vid
att de anställda kan arbeta och leva i en trygg
miljö.
Mitt bland
förändringarna är det viktigt att komma i håg
grundläggande fakta och de grundläggande
värderingarna. Rättvisa är en av dem. Det hör
till statens grundläggande uppgifter att garantera
att människorna bemöts lika, och som ett led i det,
att speciellt ta hand om dem som har det sämre
ställt. Endast ett sådant samhälle som grundar sig
på rättvisa är fungerande och starkt. Det här är
också den bärande idén för den europeiska
integrationen.
En av de viktigaste
principerna för Europeiska unionen,
sammanhållningspolitiken, bygger på den gamla
sanningen att helheten är lika stark som den
svagaste länken i kedjan. Därför är det viktigt
att jämna ut levnadsförhållandena mellan olika
delar inom unionen genom att stödja utvecklingen
speciellt i de minst utvecklade regionerna. Genom att
förbättra betingelserna för dem som har det sämre
ställt och se till att rättvisa råder kan den inre
sammanhållningen inom hela gemenskapen utökas och
på så sätt stärks gemenskapen som helhet.
Trots att medborgarnas
tilltro till dagens demokratiska institutioner har
minskat under den senaste tiden, även i vårt land,
är demokratin i det politiska systemet och
människornas möjligheter att delta och påverka av
grundläggande betydelse för de mänskliga
samhällenas utveckling. Detta har noterats också
inom utvecklingssamarbetet. Hållbar utveckling tycks
inte uppkomma utan demokrati. Revidering av
institutionerna och deras verksamhetssätt är en
stor uppgift som vi har för handen, både i många
nationalstater och inom Europeiska unionen.
Förvaltningen står
alltså även hos oss inför stora utmaningar. Å ena
sidan skall den alltjämt bevara och stärka ett
demokratiskt, rättvist och tryggt samhälle. Å
andra sidan förändras förvaltningen i en riktning
som innebär att den i stället för att reglera,
styra och aktivt utveckla människorna och livet i
första hand börjar utforma goda ramar för
verksamheten och stödja människornas egna
initiativ. Förändringen måste drivas igenom i en
allt hårdare konkurrens mellan nationerna och
samhällsekonomierna, en konkurrens där
konkurrenterna samtidigt är samarbetspartner. Redan
här skulle det finnas utmaningar mer än nog, men
behovet av förändring är större än så.
Informationssamhället,
sådant vi förmår bedöma det i dag, ställer egna
särskilda krav på det allmänna och den offentliga
förvaltningen. Jag skall här försöka skissera upp
några sådana krav. Att man inom förvaltningen nu
satsar på att diskutera och utveckla
förvaltningsmodeller för informationssamhället och
principer för förvaltningsverksamheten i
informationssamhället grundar sig i lika hög grad
på att behoven i samhället kräver det som på att
det ligger i förvaltningens eget intresse.
Under det senaste
decenniet har jag i mina uppgifter på nära håll
följt förändringen inom vår förvaltning. Mycket
har gjorts, vilket vi framför allt har
förvaltningen, Er, bästa åhörare, att tacka för.
Det finns trots allt mycket kvar att göra, och i ett
hänseende befinner vi oss bara i början av
reformen, i synnerhet om vi betraktar frågan ur
informationssamhällets perspektiv. Jag syftar på
förvaltningens hierarkiska struktur och karaktär,
som är ett arv från svunna tider.
I dag råder det en
spänning mellan förvaltningsorganisationerna och
deras omgivning. Information överförs utan hänsyn
till hierarkiska förhållanden.
Förvaltningspraxisen har däremot ännu inte
förändrats på något avgörande sätt, eftersom
den hierarkiska strukturen är djupt rotad i vårt
tänkesätt. Utvecklingstrenden att bilda så kallade
nätverk bidrar också till att hierarkierna
försvagas i högre grad.
Nätverken innebär
att samarbetet mellan olika aktörer ökar och blir
mångsidigare. En sådan utveckling är nödvändig i
en värld där allt är beroende av allting. Också i
Finland har förvaltningen ställts inför denna
situation, och vi håller redan på att bemöta den.
Regionalpolitik bedrivs i dag både nationellt och
som ett led i Europeiska unionens regional- och
strukturpolitik i nära samarbete, inom nätverk,
mellan myndigheterna på regional nivå och andra
aktörer. På lokal nivå har det kommunala
samarbetet ökat, om än alltför långsamt.
Informationssamhället
leder till att hierarkiska strukturer raseras. Inom
förvaltningen är det skäl att på allvar sätta
sig in i hur detta skall kunna skötas på ett
kontrollerat sätt. Genombrottsskedet är förknippat
med enorma möjligheter. Kreativiteten och
initiativförmågan hos medborgarna och de
förvaltningsnivåer som befinner sig närmast
medborgarnas behov kan fås att på ett nytt sätt
och med ny kraft betjäna det allmänna bästa.
Det hör till
förvaltningens uppgifter att för sin del dra nytta
av de nya tekniska möjligheterna så att tillgången
och kvaliteten på offentliga tjänster förbättras
med teknikens hjälp och att de människor som
håller på att bli utslagna i stället blir
delaktiga av tjänsterna, påverkan i samhället och
mänskligt umgänge.
Utvecklingen till ett
informationssamhälle tillhandahåller också
förvaltningen nya möjligheter att stödja en
balanserad regional utveckling. De elektroniska
datakommunikationerna och den minskade bundenheten
till tid och plats när det gäller att sköta
ärenden och i fråga om förvaltningsåtgärder
innebär att förvaltningsfunktioner enligt prövning
kan placeras i olika delar av landet. Bästa
åhörare, också till detta arbete utmanar jag Er
– och till att glömma hierarkierna. Just Ni,
som arbetar inom lokal- och regionalförvaltningen,
kan vara initiativtagare till utvecklingen och en
kraft som bidrar till förändringar.
Den elektroniska
datakommunikationen har naturligtvis möjliggjort en
snabbare förvaltningsverksamhet. Om de hierarkiska
strukturerna inom förvaltningen delvis avvecklas,
skapas förutsättningar för att luckra upp
förvaltningen och på sätt höja dess effektivitet.
Så som vi alla känner till befinner sig Finland på
nästan alla områden i det främsta ledet i fråga
om utvecklingen till ett informationssamhälle,
också inom den offentliga förvaltningen. Här har
vi ett nationellt trumfkort, och med det kan vi
förbättra konkurrenskraften för våra företag och
för hela vår samhällsekonomi.
Vad betyder då
effektiv förvaltning i detta sammanhang i världen
av i dag och i morgon? Kostnadseffektivitet utgör
ett allt viktigare led inom en effektiv förvaltning.
Ju mindre förvaltningen tar av det som vi producerar
som nation, desto mera kan vi satsa på sådan
verksamhet som förbättrar våra
konkurrensförutsättningar och bygger upp vår
framtid, t.ex. forskning och utbildning. Vår
förvaltning kan utvecklas så att den blir ännu
effektivare.
Förvaltningens
internationella konkurrenskraft är inte enbart
kostnadseffektivitet. Den finländska förvaltningens
traditionella styrka, tillförlitligheten, är också
i dag en stark valuta. Ute i världen är
finländarna överlag kända som ett ärligt och
pålitligt folk. När samma egenskaper också
präglar vår förvaltning, gäller det att hålla
fast vid dem utan eftergifter och också bygga vår
internationella konkurrenskraft på dem. Också ur
detta perspektiv är det förträffligt att det inom
vår förvaltning har börjat föras diskussioner om
värderingar och etiska frågor.
Jämfört med svunna
tider förutsätts det att dagens förvaltning är
mycket smidigare och reagerar snabbare samt kan
anpassa sig och förnyas. Det är säkerligen inte
den lättaste av de nya utmaningarna. Vi har vant oss
vid att se stränga formkrav som garantier för
rättssäkerheten. Det gäller naturligtvis att
hålla fast vid rättssäkerheten. De främsta
framtida garantierna för rättssäkerheten är att
tjänstemännen har starka kunskaper och att deras
verksamhet är av hög kvalitet.
Jag vill uppmuntra er
till att målmedvetet och effektivt gå vidare på
den ofta steniga och otacksamma väg som leder till
en revidering av förvaltningen och dess
verksamhetssätt. Ett problem som i synnerhet i
informationssamhället dyker upp på vägen hänför
sig till den tidsmässiga inpassningen av kostnaderna
och nyttan. Den nya informationstekniken kräver
stora ekonomiska satsningar. De grundläggande
investeringarna är dyra. Full nytta fås ofta först
på lång sikt.
Elektronisk
kommunikation vinner insteg i vår offentliga
förvaltning. Även där står vi i främsta ledet
internationellt sett, och här klarar sig vår
offentliga förvaltning dessutom bra i jämförelse
med den privata sektorn. I många länder pågår
dock inom förvaltningen vittgående program för ett
omfattande utnyttjande av elektronisk
datakommunikation. Finland har goda utgångspunkter
för att bevara sitt utmärkta konkurrensläge. För
detta krävs dock ytterligare satsningar. Enligt min
mening är det just nu rätt tidpunkt för att göra
upp och inleda ett program som garanterar att
elektronisk kommunikation inom förvaltningen
utvecklas och genomförs effektivt. Det skulle också
vara en korrekt nationell regional- och
sammanhållningspolitik.
Vid bör inte tiga om
de framgångar som vår förvaltning har rönt. I
vår förvaltning, som är stadd i utveckling, finns
det många konkurrenskraftiga exportprodukter. Till
exempel den finska lokaldemokratin,
kommunalförvaltningen, kunde vara en av Finlands
betydande insatser för ett europeiskt och även ett
mera vidsträckt samarbete.
Det är viktigt att
vår förvaltning och våra tjänstemän vittgående
och aktivt, även mera än i dag, deltar i arbetet
för att i de stater som ansökt om medlemskap i
Europeiska unionen och även i andra länder bygga
upp en demokrati samt en förvaltning som stöder sig
på och stöder demokratin.
Jag önskar var och en
av Er och Er alla tillsammans framgång i Ert arbete
inom förvaltningen i dag och i den kontinuerliga
revideringen av den.
