Republikens president Tarja Halonens öppningstal vid Helsinki Women Business Leaders Summit 26.9.2002 i Ständerhuset

(med reservation för ändringar)


Det är en stor glädje för mig att få öppna detta möte och att göra det just i Helsingfors. För det första är den allmänna uppfattningen på olika håll att företagsvärlden av tradition är männens domäner, där kvinnorna har svårt att få utrymme. För det andra hyser vi finländare - och många andra också - den uppfattningen att just Finland är ett föredöme när det gäller jämställdheten mellan könen. Båda dessa uppfattningar är delvis korrekta, delvis felaktiga.

Vi har samlats här för att främja en angelägen sak: kvinnornas medverkan i företagsvärlden i allmänhet och kvinnornas entreprenörskap i synnerhet. Detta är vårt gemensamma mål. Ett forum som detta ger oss en värdefull möjlighet att utbyta synpunkter och erfarenheter och att skapa nationella och internationella nätverk.

Kvinnors entreprenörskap ett oumbärligt element i den grundläggande strukturen i varje samhälle - ett element utan vilket människornas och familjernas välfärd och förutsättningarna för byteshushållning skulle raseras. Samtidigt är företagandet nödvändig för tryggande av utkomsten och välfärden. Åsikten att företagen är männens domäner uppstår genom att man koncentrerar sig på enbart stora företagsorganisationer. I de stora, namnstarka företagen är kvinnornas andel inom den högsta ledningen bara några procent. Vid det här mötet kommer man att diskutera varför situationen är som den är och vad vi kan göra åt saken.

Faktum är att de stora organisationerna varken i Finland, nordvästra Ryssland, Baltikum eller USA utgör mera än en liten del av alla företag. Kvinnorna behöver råd, stöd och uppmuntran för att kunna bli företagare. Den som grundar ett eget företag får också en möjlighet att - förbi de gamla hierarkierna - testa sin egen förmåga och sina resurser på marknaden. Företagarkvinnorna lägger inte in glastak i sina företag. Men varje kvinna som lyckas bereder plats också för andra kvinnor. Entreprenörskapet är en godartad epidemi som tenderar att sprida sig.

Syftet med det här mötet är att främja skapandet av nätverk mellan kvinnor både nationellt och internationellt. För företagarna och företagsverksamheten är nätverken ett oersättligt arbetsredskap med vars hjälp man kan dra nytta av fördelarna i organisationerna utan att ändå förlora i flexibilitet på marknaden. De nätverk som byggs så här kan också utnyttjas av samhället i övrigt. De utgör en kanal för nya företagare, och via dem kan företagens kunder, anställda och andra intressentgrupper få stor spridning för sina egna tankegångar och få sina egna intressen bevakade. Kvinnors företagande betonar inlärningsaspekter, samarbete, interaktionsförmåga och nätverk, och vi har därför här att göra med ett modellexempel på förfaranden inom den framtida ekonomin, där nätverk blir allt vanligare.

Varför är jag så glad över att ni samlats just i Helsingfors? Naturligtvis är jag stolt över mitt lands vackra huvudstad. Det är också fantastiskt att vara med om att skapa samarbete mellan Europa och USA, i all synnerhet som detta sker med hjälp av samarbetsformer som byggs upp i samråd med Ryssland, Estland, Lettland och Litauen. Jag tror att finländarnas erfarenheter kan vara till nytta på båda sidorna av Atlanten. Jag är också övertygad om att Finland har mycket att lära sig av såväl USA och Ryssland som av Baltikum. Över huvud taget har vi alla mycket att lära av varandra.

I Finlands ekonomi har de små och medelstora företagen en viktig ställning både när det gäller att främja den ekonomiska utvecklingen och att erbjuda arbetsplatser. Ungefär 60 procent av arbetsplatserna finns inom de små och medelstora företagen. Andelen har ökat märkbart under de senaste åren. När Finland skulle återhämta sig efter recessionen på 90-talet spelade framför allt de små företagen - företag som sysselsatte under tio personer - en oerhört viktig roll. Under de senaste åren har tyngdpunkten i tillväxten gradvis förskjutits i riktning mot företag av följande storleksklass. Vad gäller återhämtningen inom företagsverksamheten har kvinnornas andel, mätt enligt ökningen i antalet företagare, varit särskilt påfallande. De kvinnoledda företagen har visat sig vara stabila och pålitliga arbetsgivare. Sysselsättning och därmed förknippad välfärd uppstår inte utan entreprenörsanda. Företagandet är en samhällsresurs. Samhällets framgång är i hög grad beroende av företagandets framgång.

Vad sedan beträffar Finlands roll som ett föredöme i jämställdhetsfrågor kan man konstatera att kvinnornas ökade företagsverksamhet i samhället har lyft fram allmänna missförhållanden som hänför sig till företagande och dessutom pekat på aspekter som hänger ihop med framför allt kvinnors företagsverksamhet. Det nordiska välfärdssamhället har gjort det möjligt för kvinnorna att förvärvsarbeta och att därigenom kombinera arbete och familjeliv. För oss är välfärdssamhället också i detta avseende ett viktigt trumfkort när det gäller konkurrensen i globalt perspektiv.

Mycket är gjort, men mycket återstår fortfarande att göra. Att samordna arbete och familj - vilket allmänt upplevs som ett problem när det gäller lönearbete - är en speciellt stor utmaning för dem som är aktiva företagare. Den välfärdsservice som samhället erbjuder dimensioneras ofta enligt normala arbetstider. Likaså är socialförsäkringssystemet i regel uppbyggt enligt modellen för lönearbete, och dessutom tar systemet inte nödvändigtvis alltid hänsyn till att det är enbart kvinnor som kan föda barn.

De mänskliga rättigheterna är i våra länder i princip desamma för alla individer, men i praktiken tillgodoses dessa rättigheter inte på ett jämlikt sätt. I alla länder stöter kvinnorna och flickorna hela tiden på hinder av olika slag. Allmänt förekommande hinder är bl.a. kvinnornas svagare ekonomiska ställning samt faktorer förknippade med kultur och ekonomi. Hindren försvårar kvinnornas möjligheter att realisera sina rättigheter och de dämpar modet hos otaliga flickor som borde skapa sig en egen framtid.

Också om tryggandet och främjandet av de mänskliga rättigheterna enligt de internationella konventionerna ankommer på regeringarna, kan en vital människorättskultur knappast uppstå utan ett aktivt och fungerande medborgarsamhälle. Vad kvinnornas rättigheter beträffar är kvinnorna själva den viktigaste resursen. Kvinnoorganisationerna och de andra medborgarorganisationerna spelar en central roll. De möjligheter som samarbetet kvinnor emellan innefattar är i nyckelposition vid realiserandet av kvinnors rättigheter i praktiken. Jag vill därför idag lyfta fram just er, alla kvinnliga företagare, och det positiva exempel som ert samarbete utgör. Genom att dela med er av era erfarenheter och genom att agera tillsammans har ni på ett naturligt sätt gjort nya landvinningar när det gäller kvinnors verksamhet och tillgodoseendet av kvinnors rättigheter.

Jag vill närmast för er, ärade gäster, berätta att Finland på många olika sätt är med om att främja kvinnornas ställning i Estland, Lettland och Litauen samt också i nordvästra Ryssland. Utvecklandet av kvinnors företagande i Finlands närområden har under de senaste åren blivit ett av de centrala projekten i vårt lands närområdessamarbete. Inom ramen för det nordiska samarbetet deltar Finland också i olika projekt som gäller utvecklandet av kvinnornas ställning. Detta är av stor betydelse då det nordiska samarbetet med de baltiska länderna fördjupas ytterligare när dessa länder blir medlemmar i EU. När EU utvidgas är det särskilt viktigt att övervaka hur de avtal som gäller jämställdhetsfrågor fullgörs i medlemsländerna. De frågor som är förknippade med kvinnornas ställning måste beaktas också i samarbetet mellan EU och Ryssland.

Det är inte första gången samarbetet med våra amerikanska vänner äger rum här vid Östersjön. Detta möte kan ses som en fortsättning på den dialog om förbättrandet av kvinnornas ställning som inleddes mellan Finland och USA redan för många år sedan och som har fortsatt oberoende av regeringsskiften. År 1999 arrangerade vi ett seminarium i Riga - temat den gången var förbättrandet av kvinnornas ställning. Seminariet fick en givande transatlantisk dimension mot bakgrunden av det samarbete som kvinnorna bedriver inom Östersjöområdet. Redan samma år på hösten höll vi en konferens i Reykjavik. Och år 2000 arrangerades i Helsingfors Baltic Sea Women's Conference, i vilken också USA deltog.

Jag vill i detta sammanhang rikta ett särskilt tack till ambassadör Bonnie McElveen-Hunter för att hon tagit initiativet till detta möte och för det fruktbara samarbete som idag realiseras på detta konkreta sätt. Bonnie, tillåt mig att kamratligt konstatera att många saker utan Dina erfarenheter från det amerikanska affärslivet hade blivit betydligt mer färglösa.


Jag är övertygad om att det i den här salen finns lika många success stories som det finns åhörare. Jag hoppas att ni skall ha mycket nytta av varandras erfarenheter. Under dessa dagar kommer ni helt säkert att knyta många värdefulla kontakter, i bästa fall också nya vänskapsband.

Kära vänner, var stolta över ert arbete. Både männen och kvinnorna behövs för att jämställdhet skall kunna uppnås mellan könen och för att de traditionella mönstren skall kunna förändras. Jämställdhet är något som både individen och samhället har nytta av.

Jag önskar er ett riktigt givande seminarium.