Tal av republikens president Tarja Halonen vid FiCom:s seminarium "Vart är den finländska IKT-branschen på väg?" i Finlandia-huset 18.5.2004

Finland är ett av de ledande länderna i världen när det gäller produktion av informations- och kommunikationsteknologi. Informations- och kommunikationsindustrin räddade på sätt och vis den finländska samhällsekonomin på 1990-talet. Den har sedermera etablerats som en central bransch jämsides med träförädlings- och metallindustrin. Vi har utnyttjat nya teknologier och gått i spetsen för dem som tillägnat sig nya elektroniska tillvägagångssätt. Såväl företag som den offentliga sektorn – exempelvis skolor och bibliotek – har i stor utsträckning tagit i bruk informations- och kommunikationstekniken som hjälpmedel i arbetet, undervisningen och kulturen.

Det finns inte någon anledning att invagga sig i alltför stor självgodhet. Kraschen i samband med de orealistiska förväntningarna på Internet-ekonomin i början av detta årtusende lärde oss mycket. Men det finns inte någon anledning till den andra ytterligheten. För närvarande är tillväxtförväntningarna för informations- och kommunikationsindustrin goda.

Informationsteknikens genombrott och globaliseringen har samband med varandra. Också andra lär sig och förstår saker på samma sätt som vi. I Asien är arbetskraftskostnaderna mindre än hos oss och där finns en ökande kompetens och enorma marknader som utvecklas. Den internationella konkurrensen kräver dels en fortgående förnyelseförmåga, dels att man ser till att det finns framgångsförutsättningar. Vår ringa storlek förutsätter också att vi finner rätta samarbetspartner. Även i detta hänseende har Europeiska unionen varit det rätta valet för oss. Det ligger i vårt eget intresse att påskynda EU:s utveckling till världens konkurrenskraftigaste område.

Finland måste satsa kraftigt på utvecklandet av informationssamhället och på stödjandet av dess förutsättningar - särskilt på praktiska tillämpningar av existerande teknik. Den vägen kan vi också få till stånd nya innovationer och skapa nya exportdugliga produkter, vilket Finlands anseende som toppland i utvecklingen av informationssamhället ger goda möjligheter till. Detta anseende har vi inte råd att förlora.

Det gäller att se till att företagens konkurrenskraft bibehålls för att vi skall kunna trygga tillväxten i samhällsekonomin och skapa nya arbetsplatser. Vi kan inte heller i fortsättningen konkurrera på den globala marknaden med priset på arbete utan med toppkompetens. Det kräver starka satsningar på utbildning, forskning, produktutveckling och marknadsföring. På så sätt stöder den privata och den offentliga sektorn varandra samtidigt som de behöver varandra.

Ekonomin är ett redskap för att människorna skall ha det bra. Bara en del av våra framtida utmaningar hänför sig till den internationella förändringen medan en del kommer inifrån, såsom till exempel det relativa åldrandet hos befolkningen. Tack vare vår modell för välfärdssamhället kan kostnaderna dock fördelas på längre sikt såsom man gjort i fråga om utbildningen. Med hjälp av ny teknologi kan vi utveckla individuella tjänster som är ekonomiskt lönsammare än förut. Vi måste hålla fast vid den långsiktiga samhällspolitiken.

Vid sidan om dessa omfattande samhälleliga mål framhävs medborgarperspektivet. Informationssamhället måste vara ett demokratiskt och solidariskt samhälle. Vi måste skapa möjligheter för alla medborgare att fungera och vara verksamma i samhället, som i allt högre grad grundar sig på en aktiv användning av informations- och kommunikationsteknologi.

Finlands regering har vidtagit åtgärder för att vårt land skall klara sig som producent och användare av informations- och kommunikationsteknologi. I höstas inledde regeringen ett informationssamhällsprogram, vars syfte är att öka konkurrenskraften och produktiviteten, den sociala och regionala jämlikheten samt medborgarnas välbefinnande och livskvalitet genom utnyttjande av informations- och samhällstekniken i hela samhället. Målet är att man skall bygga och främja ett informationssamhälle för hela folket. Alla medborgare måste ha möjligheter och färdigheter att använda och utnyttja de tjänster som informationssamhället erbjuder. Vi måste tillsammans bygga ett jämlikt informationssamhälle.

Förutom regeringen är också riksdagen aktiv när det gäller att dra upp riktlinjer för informationssamhället. Riksdagen förde i början av denna månad en aktualitetsdebatt om det finländska informationssamhällets framtid. Aktiviteten är till all lycka mycket mera vidsträckt och många som deltar i detta seminarium deltar också i arbetet med regeringens informationssamhällsprogram. Samarbete mellan sakkunniga och aktörer inom olika branscher är nödvändigt för att programmet skall utfalla väl och kunna verkställas. De politiska beslutsfattarna kan skapa förutsättningar för att det finländska samhället klarar sig bra, men för att det skall bli verklighet behövs företag, läroanstalter och forskningsinstitut – vi alla.

Informationssamhället kan stärka demokratin. Det erbjuder medborgarna nya möjligheter att fungera och medverka i samhället. Informationsnäten har ökat yttrandefriheten och öppenheten. Informationssamhällets nya redskap ger möjligheter att förbättra livskvaliteten och jämlikheten vid sidan om produktiviteten. Oberoende av tid och rum har det blivit möjligt att sköta sina ärenden och andra uppgifter. Grupper med särskilda behov, exempelvis människor med handikapp, har fått nya möjligheter till medverkan.

Det är dags att fråga sig och bedöma om dessa möjligheter har utnyttjats. Är vårt informationssamhälle mänskligt och rättvist? Har alla möjlighet att utnyttja de hjälpmedel som informationssamhället erbjuder?

Vi förlitar oss starkt på utbildning och kunnande. När informationssamhället byggs framhävs ofta betydelsen av människor med toppkompetens? Det är alltjämt nödvändigt, men med hänsyn till såväl nationens som den enskilda människans välbefinnande är det också viktigt hur miljoner finländare i sitt dagliga liv kan utnyttja de nya hjälpmedlen. Strävan bör vara att kunnandet är vidsträckt. Vi måste överväga med vilka åtgärder vi kan underlätta alla medborgares dagliga liv, oberoende av om det är fråga om arbete, uträttande av ärenden eller utövande av hobbyn eller samhällelig påverkan.

Grunden även för informationssamhället är jämlikhet i utbildningen. Var och en måste lära sig att inhämta och producera information, men att också förhålla sig kritiskt till den. I informationssamhället behöver vi medborgarfärdigheter av nytt slag.

Näten är öppna för alla, även för barn. Föräldrarna måste kunna uppmuntra sina barn att utnyttja de möjligheter som informationssamhället erbjuder, utan att de behöver ängslas för barnens vidkommande. Bara en liten del av Internets innehåll är lagstridigt och motbjudande material, men samhället måste se till att föräldrarna känner till de metoder och hjälpmedel med vilka barnen kan skyddas.

Tekniken är dock bara ett hjälpmedel när det gäller att utveckla samhället. Det räcker inte att landet har världens bästa nät och utrustning. När den nytta som medborgare och företag har av informationstekniken bedöms måste man tala om service och innehåll.

På teknikens villkor kan man inte gå hur långt som helst. Den vanliga människan använder tekniken om den betjänar henne i vardagslivet. Såväl näringslivet som den offentliga sektorn har ett stort ansvar för att tjänsterna är tillräckligt lätta att använda och att konsumentens önskemål och krav inte glöms.

Också i informationssamhället måste det finnas valfrihet. Elektronisk skötsel av ärenden gör det möjligt att bibehålla personlig betjäning. Den gör det möjligt att flytta mänsklig arbetskraft till personlig betjäning av dem som behöver den. Att sköta ärenden elektroniskt kan vara besvärligt för äldre och för vissa grupper med särskilda behov, såsom hälso- och socialvårdens klienter. För dessa grupper måste och kan man erbjuda personlig betjäning. Även om samhället teknifieras, eller kanske just därför, behövs personliga kontakter i allt högre grad.

Frågan om att skapa ett demokratiskt och solidariskt informationssamhälle gäller inte bara Finland. År 2002 fanns det i Europa ca 166 miljoner och i Afrika knappt 8 miljoner Internet-användare. Denna globala digitala klyfta måste överbryggas så snabbt som möjligt. Informationsteknologin har stor betydelse när det gäller att hantera globaliseringen, och nationalstater i utveckling kan med teknologins hjälp främja demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen och stärka en god förvaltning och rättvisa i samhället.

Det internationella samfundet har vidtagit åtgärder; i slutet av 2003 godkände världstoppmötet om informationssamhället, World Summit on the Information Society (WSIS), principerna för utveckling av informationssamhället.

På globala forum har Finland ett gott anseende som ett jämlikt och rättvist informationssamhälle. Vi kan använda det som bevis för en hållbar utveckling av informationssamhället. Jag hoppas att det också utgör grund för samarbetet när vi överbryggar den internationella digitala klyftan.