Tal av republikens president Tarja Halonen vid öppnandet av 2007 års riksmöte den 28.3.2007

(med reservation för ändringar)

Det riksdagsval som nyligen hölls var ett jubileumsval med anledning av att den allmänna och lika rösträtten och enkammarriksdagen firade hundra år. I det första riksdagsvalet blev nitton kvinnor invalda i riksdagen. Nu, ärade kvinnliga riksdagsledamöter, är ni åttiofyra till antalet, vilket är mer än någonsin tidigare i riksdagens historia. Jag kommer med intresse att följa hur detta påverkar diskussionen och beslutsfattandet i riksdagen.

I ett demokratiskt land respekteras valresultatet som folkets vilja. Det proportionella valsystemet leder emellertid till ett ojämnt resultat när man jämför de olika delarna av landet. Bristerna i det nuvarande valsystemet är kända sedan länge. Riksdagen har två gånger i slutet av 1990-talet förutsatt att de problem som gäller riksdagsvalens proportionalitet utreds. Arbetsgrupper har berett förslag till reformer av valsystemet, men partierna har inte hittills haft en samstämmig syn på frågan. Det kan därför löna sig att begrunda den på nytt.

Något som däremot inte kan påverkas lagstiftningsvägen är valdeltagandet. Inför olika val har vi därför tillsammans försökt uppmuntra folk att gå och rösta.

I det riksdagsval som nyligen hölls använde knappt 68 procent av de röstberättigade sin rösträtt. Det är det lägsta valdeltagandet sedan riksdagsvalet år 1945. Valdeltagandet i Finland avviker från valdeltagandet i de övriga nordiska länderna. Där har valdeltagandet legat på en betydligt högre nivå.

I en vidare internationell jämförelse kan valdeltagandet ännu anses vara relativt högt i Finland. Utvecklingen är ändå oroväckande: deltagandet i allmänna val har fortsatt att sjunka redan i tjugo års tid. I kommunalval har denna utveckling varit ännu kraftigare än i riksdagsval. I presidentval har valdeltagandet varit högre än i andra val ända sedan 1980-talet.

En representativ demokrati bygger på medborgarnas rösträtt: riksdagsledamöterna får sitt mandat av väljarna. I dag har människor bättre möjligheter än tidigare att få information om samhälleliga frågor. Speciellt före val strävar såväl partierna som kandidaterna med sina anhängare efter att på olika sätt förmedla information om sina mål och åsikter.

* * *

Finland och de övriga nordiska länderna är av hävd starka medborgarsamhällen. Det nordiska välfärdssamhället grundar sig på en upplyst allmän opinion som beaktar olika befolkningsgruppers och generationers behov. Detta har varit mycket viktigt vid skapandet av en social rättvisa som sträcker sig över generationerna och av informationssamhället. Betydelsen av gemensamt ansvar ökar också då man strävar efter en ekologiskt hållbar utveckling.

Det låga valdeltagandet bland de unga är oroande med tanke på vår gemensamma framtid. Hemmen och skolorna kan ge barn och unga färdigheter i att bli aktiva samhällsmedlemmar. Även organisationerna har en viktig roll för att unga skall växa upp till självständiga individer som tar hänsyn till sina medmänniskor.

Medborgarsamhället är viktigt för oss alla. I en representativ demokrati har partierna en central ställning, men vid sidan av dem deltar även otaliga organisationer och andra sammanslutningar i samhällspåverkan. Det är också skäl att komma ihåg att medborgarsamhället bär största delen av ansvaret för utvecklandet av t.ex. idrotts- och kulturtjänsterna samt även i viss mån av hälsovårdsservicen och socialtjänsterna.

* * *

Enligt de nuvarande befolkningsprognoserna börjar den arbetsföra befolkningen minska under denna mandatperiod för första gången i vårt lands historia. Under den senaste mandatperioden genomfördes betydande reformer i syfte att svara mot de utmaningar som åldrandet innebär. Pensioneringsåldern har så småningom börjat stiga. Den allmänna opinionen har insett erfarenhetens betydelse, och vi har goda förutsättningar att hjälpa människor fortsätta, och orka längre i arbetslivet.

Den ökande andelen äldre i befolkningen innebär också ett likaledes ökande servicebehov. Det är viktigt att alla har möjlighet att få den service, vård och omsorg de behöver under hela sitt liv. För närvarande har vi tydliga brister i åldringsvården. För att bristerna skall kunna avhjälpas måste även resurserna ökas. Dessa frågor behandlades aktivt i valdebatterna och, ärade riksdagsledamöter, jag vågar hoppas på förbättringar.

* * *

De globala utmaningarna — såsom bekämpandet av klimatförändringen och skapandet av en rättvisare globalisering – väntar på era insatser. Skötseln av utrikes- och säkerhetspolitiken förutsätter samverkan mellan presidenten och statsrådet. Inom detta område behövs dessutom kontakter med riksdagen. Ett bra exempel är beredningen och godkännandet av den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen, där republikens president, statsrådet och riksdagen alla har egna uppgifter.

Under den senaste mandatperioden fördes en livlig diskussion om utvecklandet av Europeiska unionen. Den förra riksdagen ville för sin egen del framskrida i ratificeringen av Europeiska unionens konstitutionella fördrag. Medlemsstaterna emellan lyckades man inte nå en nödvändig enighet om fördraget.

Europeiska unionen behöver ett nytt fördrag. Ordförandelandet Tyskland har en ambitiös plan och förtjänar stöd från alla medlemsstater. Det är sannolikt att en ny förhandlingsrunda inleds i unionen, en runda som man hoppas kunna slutföra snabbt i enighet om det nya fördraget. Det är alltså mycket troligt att även denna riksdag kommer att behandla denna fråga som är viktig med tanke på framtiden.

Vårt medlemskap i Europeiska unionen har påverkat Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska ställning på ett betydande sätt. Unionen är mycket viktig med tanke på utvecklingen i vår världsdel. Den utgör även hemmamarknaden för vår ekonomi i den globala världen. Unionen är en sammanslutning av likasinnade som stärker vårt inflytande då vi främjar en hållbar utveckling.

* * *

Det är mycket Finland och vi finländare kan göra. Vårt självskrivna influensområde är framför allt vårt närområde – målet är en trygg, ren och välmående Östersjöregion.

Östersjön omges av nio kuststater. Den ekonomiska utvecklingen i regionen är snabb. Sjötrafiken på Östersjön ökar kraftigt. Samarbetsmöjligheterna och utmaningarna är stora i Östersjöregionen. Ett tryggt och rent Östersjön förutsätter att alla stater i området samarbetar.

Ärade talman
Bästa riksdagsledamöter,

Utmaningarna begränsar sig inte bara till våra närområden. Jag hoppas att ert intresse och er tid räcker till för att också förbättra vår gemensamma värld i övrigt. En rättvisare värld är en bättre och tryggare värld för oss alla.

Finlands folk har visat sitt förtroende för er. Jag önskar er framgång och visdom i ert krävande arbete. Härmed förklarar jag 2007 års riksmöte öppnat.