Tal av republikens president Tarja Halonen vid Alexanderinstitutets 10-årsfest 15.3.2007

(med reservation för ändringar)

Finländarna och ryssarna har i århundraden bott sida vid sida. Därför har vår relation varit viktig – ibland också svår – för oss båda. Närheten har påverkat både våra kunskaper om varandra och forskningen om våra relationer. I dag är våra relationer verkligen goda: inom olika sektorer och på olika nivåer i våra samhällen finns ett genuint intresse för samarbete.

Ryssland är också i framtiden Finlands största granne – men intresset för Ryssland ökar också i andra länder. Både i Finland och på annat håll finns det således en klar efterfrågan på kunskap och forskning som gäller Ryssland. I och med att intresset för Ryssland ökar också på annat håll uppstår både konkurrenssituationer och samarbetsmöjligheter. Vi finländare har mycket att ge inom det forskningssamarbete som avser inte bara Europeiska unionen, utan också större internationella sammanhang.

Det är förenligt med Finlands – och, anser jag, hela Europeiska unionens och Rysslands – intressen att EU bedriver en enhetlig, konstruktiv och konsekvent Rysslandspolitik. Samtidigt måste varje enskild medlemsstat, inklusive Finland, se till att de egna bilaterala relationerna utvecklas. Relationerna med Ryssland har permanent betydelse för Finlands intressen och utrikespolitik samt för vårt lands välfärd och trygghet.

Hurudant är då detta Ryssland såsom granne, handelspartner och i sin egen särpräglade roll? Både hos oss och på annat håll presenteras helt olika bedömningar om utvecklingen i Ryssland. För egen del tycker jag mig se olika utvecklingstrender som löper parallellt. Demokratin, de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, god förvaltning och ekonomisk utveckling följer sin egen utvecklingshistoria, men alla dessa element behövs när en stat av modernt snitt skapas. Det är därför helt möjligt att en utomstående iakttagare ser starka tecken på hur demokratin och rättsstatens institutioner utvecklas, samtidigt som någon annan är uppriktigt oroad över autoritära handlingsmönster och reserverad inställning gentemot exempelvis medborgarorganisationer.

Med tanke på helhetsbilden och den framtida utvecklingen är det dock viktigt att lägga märke till den av Rysslands politiska ledning upprepade gånger uttalade målsättningen att utveckla Ryssland som en europeisk stat med respekt för de gemensamma värderingarna. För Rysslands del innebär detta dock möjligheter till ökat samarbete och ökad växelverkan när det gäller utvecklandet av såväl ekonomin som samhället.

För skapandet av en framgångsrik politik behövs det på optimal forskning baserade bedömningar om hur Rysslands yttre förbindelser och interna situation utvecklas. Mångfalden av olika bedömningar understryker betydelsen av oberoende forskning och värdet av mångfasetterade perspektiv. Universiteten bör ha en central ställning inom forskningen.

* * *

Trots att det kalla kriget upphört har forskningen om Ryssland och Östeuropa inte minskat i betydelse. I Finland insåg man detta tidigare än på annat håll. Samtidigt som man på 1990-talet, allmänt taget, i västvärlden skar ned resurserna för Rysslandsforskningen, fattade man i Finland beslut om att agera tvärtom. Finlands Akademis forskningsprogram och framför allt grundandet av Alexanderinstitutet visade prov på det. I Finland utgick man inom universitetssamarbetet från riksomfattande nätbildning och tvärvetenskapliga utgångspunkter. Dessa lösningar har också i praktiken visat sig hållbara. Under loppet av tio år har Alexanderinstitutet utvecklats till det största forskningsinstitutet inom sin sektor i Europa.

Det är viktigt att de forskningspolitiska lösningar som är centrala för det finska samhället realiseras konsekvent och målmedvetet. Alexanderinstitutet har i internationella jämförelser rankats som en enhet på mycket hög nivå – detta har framgått i samband med bl.a. forskningsutvärdering som Helsingfors universitet står bakom och när ansökningar om status som spetsforskningsinstitut varit aktuella i Finlands Akademi. En internationell utvärderingsgrupp tilldelade Alexanderinstitutet det högsta möjliga poängtalet i fråga om 24 enskilda punkter av 25. Enligt utvärderingsgruppen tillhör institutet täten inom sin sektor, och gruppen konstaterade att institutet kan utvecklas till den ledande enheten inom sin sektor.

Den ekonomiska grunden för spetsforskningen måste tryggas på permanent basis. Det är viktigt att etablerade former skapas också för undervisningen inom sektorn i fråga. Trots att en mängd kompetenta unga doktorer årligen utexamineras, har vi för närvarande ingen permanent professur inom de forskningsområden som gäller Rysslands samhälle, ekonomi, historia eller förvaltning. Inom den forskning som avser Ryssland och Östeuropa finns dessutom många erfarna seniorforskare. Inrättandet av permanenta undervisnings- och forskningstjänster bör därför vara nästa steg.

Finländarna har haft och har alltjämt en favör i och med sin praktiska kännedom om det ryska samhället. Inom affärslivet, den offentliga sektorn och medborgarorganisationerna är umgänget med Ryssland kontinuerligt och intensivt. Det är berikande för arbetet att universitetens och forskningsinstitutens uppgift ses också som en växelverkan och ett ömsesidigt lärande, och inte enbart som ett spridande av akademisk kunskap. Alexanderinstitutet har allt sedan starten haft nära kontakter till aktörer inom såväl Ryssland och Östersjöregionen som inom Östeuropa i ett vidare perspektiv.

Vid sidan av Rysslandsforskningen skall vi gärna tänka på att det kalla krigets slut ger oss möjlighet att bedriva vidare forskning också i Östeuropas utveckling. Europeiska unionens nya medlemsländer har inte bara kommit med i de europeiska institutionerna, utan varje land har i bagaget sin egen hemgift i form av en unik historia och kultur samt ekonomisk potential.

I sydöstra Europa har Jugoslaviens sönderfall och utmaningarna beträffande utvecklingen i regionen lett till en situation som är ytterst känslig i politiskt avseende och svår att bemästra. Många av de nya stater som uppstod inom det forna Sovjetunionens territorium söker alltjämt sin egen väg. Stimulering av forskningen också i fråga om dessa områden skapar förutsättningar för en dialog och demokratiska framsteg.

Med dessa ord vill jag önska Alexanderinstitutet allt gott med anledning av 10-årsjubileet. Jag önskar även institutet och dess samarbetspartner lycka och välgång med tanke på de kommande utmaningarna. Ert arbete behövs verkligen.