Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 9.10.2002

Republikens presidents tal vid en middag för Portugals president 9.10.2002




Det är en alldeles särskilt stor glädje och ära för mig att få hälsa er, herr President och fru Sampaio, välkomna till Finland. Jag uppskattar er högt som en erfaren statsman, och dessutom är det första gången Portugals president avlägger ett statsbesök i Finland. Vi kommer ihåg att Mauno Koivisto för 12 år sedan var den första presidenten i republiken Finland som avlade ett statsbesök i Portugal.

Den lugna takten när det gäller statsbesöken ger inte en fullständig bild av samarbetet mellan våra länder. Vi har ett mycket livligt samarbete på olika nivåer. Både Portugal och Finland är dynamiska aktörer inom Europeiska unionens alla sektorer. Själv har jag mycket angenäma minnen också från min tid som utrikesminister vid millennieskiftet, då våra länder skötte ordförandeskapet i unionen efter varandra.

Våra länder är belägna långt från varandra, men vi ser många saker på samma sätt. För oss båda är det viktigt att alla unionens medlemsländer är jämlika, nu och i framtiden. Portugal och Finland ligger också vid unionens yttre gräns. Vi vet hur viktigt det är att sörja för säkerheten vid gränserna och samtidigt också sörja för att människor och varor kan röra sig snabbt och smidigt.

Unionens berättigande grundar sig på dess förmåga att har en positiv inverkan på medborgarnas liv. Unionen och det gemensamma beslutsfattandet är medel, inte självändamål. Därför är det viktigt att befogenhetsfördelningen mellan unionen och dess medlemsstater ses över så att man tillgriper beslutsfattande på unionsnivå när detta medför ett tydligt mervärde jämfört med det nationella beslutsfattandet. Rättesnöret bör vara: nationellt beslutsfattande alltid när det är möjligt och beslutsfattande på unionsnivå när det är nödvändigt.

Det är viktigt att Europeiska unionens konvent och den därpå följande regeringskonferensen betraktar unionens betydelse för den vanliga medborgaren som det centrala i sitt arbete. Beslutsmekanismerna, relationerna mellan institutionerna och det roterande ordförandeskapet är alla viktiga frågor, men de har inte någon större betydelse om inte medborgarna upplever unionens verksamhet som betydelsefull.

Portugal och Finland deltar i Europeiska unionens viktigaste projekt, användningen av en gemensam valuta. Euron har redan nu visat sig vara en framgång, fastän det har förflutit bara nio månader sedan den togs i bruk. Också under en tid av långsam internationell ekonomisk tillväxt har den ökat stabiliteten i euroområdet. I synnerhet för mindre länder är detta av stor betydelse.

Såväl dagens som framtidens Europa behöver olika kulturer samt bättre kännedom om dem. Kulturell mångfald är en central del av den europeiska identiteten. Det är viktigt att det finns plats både för olika nationella kulturer och minoritetskulturer inom Europeiska unionen när den utvidgas och samtidigt komprimeras.

För Portugal och människorna där är mötet med kulturer en välbekant sak. I Finland känner vi ert lands lysande historia. Henrik Sjöfararen, Vasco da Gama och Magalhaes och deras upptäcktsfärder ingår också hos oss i skolelevernas historieundervisning. Men däremot kan man ibland glömma bort att portugisiskan är ett verkligt världsspråk, som talas i fyra världsdelar.

Det finns en intressant beröringspunkt mellan dem som tecknat ned folkdiktningen i Finland och i Portugal. På 1800-talet försvarade sig portugisen Almeida Garrett mot de bearbetningsanklagelser som anfördes mot honom genom att åberopa finländaren Elias Lönnrot och hans metoder. Också Lönnrot hade bearbetat de dikter som han samlat in och de publicerades inte i den form de hade då han tecknade ned dem.

Jag är glad över att arbetet med att få det finska och det portugisiska nationaleposet översatt till portugisiska respektive finska äntligen har inletts. Översättningen av vårt nationalepos Kalevala och av nationalskalden Luis de Camoes verk Os Lusiadas bör färdigställas så snart som möjligt. Detta är sådant kulturarbete som byggandet av ett gemensamt Europa behöver.

Av Portugals moderna författare känner vi här i Finland bäst till Nobelpristagaren José Saramago. Flera av hans verk har översatts till finska. Saramagos fina produktion har i Finland fått en värdig översättare. I fjol belönades översättningen av Saramagos roman "Todos os nomes" ("Kaikkien nimet") som den bästa finska översättningen.

Vid sidan av litteraturen finns det beröringspunkter mellan den finska och den portugisiska kulturen också inom musiken. Vemodigheten och sorgmodet i den portugisiska folkmusiken fado talar till många finländare, och den framlidna sångerskan Amália Rodrigues sånger älskas också i Finland.

De kommersiella relationerna utgör en väsentlig del av relationerna mellan våra länder. Utvecklingen de senaste åren har varit mycket positiv för Finlands export och exportstrukturen har blivit mångsidigare. Tillväxten har varit kraftigt i synnerhet på elektronikens område.

I Portugal finns finländska produktionsinvesteringar som härstammar redan från EFTA-samarbetstiden. Jag hoppas att de pågående strukturförändringarna i Portugals ekonomi, näringsliv och industri gör det möjligt att utveckla det handels-ekonomiska samarbetet ytterligare.

Kunskapen om Portugal har ökat också tack vare turismen. Det årliga antalet finländska resenärer såväl till Madeira och Algarve som till Lissabon ökar hela tiden. För närvarande är antalet 60 000 - 70 000 per år. Uppgifterna om trenderna den kommande turistsäsongen visar att t.ex. Madeiras popularitet fortfarande ökar kraftigt bland finländarna.

Antalet finländare som bor i Portugal har ökat kraftigt de senaste åren. I Algarve torde det numera finnas flera tusen finländska pensionärer - så kallade flyttfåglar. Vintern tillbringar de i södern, varefter de återvänder till Finland för att tillbringa sommarmånaderna här. Vi hoppas att också ni portugiser skall finna vägen hit till norden.

Direkta flygförbindelser mellan ländernas huvudstäder skulle säkert gynna såväl turismen som samarbetet inom affärslivet.

Både min make och jag önskar av hela vårt hjärta att ert besök här i Finland blir lyckat. Det Finland som ni ser under ert besök är inte bara ett effektivt land på toppen när det gäller industriell utveckling, utan jag hoppas att ni också kommer i kontakt med vår historia och vår kultur.

Jag tror att både Portugal och Finland har mycket att ge när vi bygger upp inte bara ett gemensamt Europa utan en värld som grundar sig på mänskliga rättigheter och demokrati.

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 11.10.2002

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi