President Halonen på beskickningschefsdagarna: EU:s och Natos samarbete inom krishantering bör utvecklas

Republikens president Tarja Halonen anser det vara viktigt att utveckla EU:s och Natos samarbete inom krishantering med snabbinsatsstyrkor. ”Samarbetet bör vara så fungerande som möjligt i fråga om utbildningen, samverkan och fördelningen av uppgifter. De EU-länder som inte är medlemmar i Nato står inte i vägen för utvecklingen av detta samarbete", sade president Halonen på utrikesministeriets beskickningschefsdagar i Helsingfors den 27 augusti 2007. Enligt president Halonen bör Finlands eventuella deltagande i krishantering med Natos snabbinsatsstyrkor, dvs. NRF-verksamhet, bedömas på samma grunder som allt deltagande i internationell krishantering. ”Villkoret för NRF-verksamheten skall vara att det är förenligt med de utrikespolitiska målen. Verksamheten bör vara nyttig även med tanke på vår nationella försvarsförmåga. Det är naturligtvis också en fråga om hur långt resurserna räcker”, sade president Halonen.

President Halonen och statssekreterare för utrikesministeriet Pertti Torstila. Foto: Raino Heinonen/UM

”NRF-deltagandet utgör en alldeles särskild utmaning med tanke på att vi, i motsats till vad som gäller vid EU-operationerna, inte skulle vara med och fatta beslut om att inleda den egentliga operationen. Det är mycket svårt att ingå en politisk förhandsförbindelse om att delta i en sådan verksamhet. I fråga om NRF-deltagandet, så som inom krishanteringen i övrigt, har vi ett nära samarbete med Sverige, men som alltid fattar vi besluten självständigt utifrån vårt utgångsläge och i enlighet med våra intressen.

Enligt president Halonen har behovet av och efterfrågan på krishantering ökat globalt hela tiden, och efterfrågan på finländsk kompetens är nu redan så stor att vi inte kan uppfylla den. Under de senaste tiderna har diskussioner främst förts om deltagande i en Natoledd ISAF-operation i Afghanistan och en FN-ledd operation i Darfur.

Finland har förbundit sig att under flera år stödja Afghanistan med en satsning på ca 10 miljoner euro. ”Operationens karaktär har ändrats med tiden, men vi har inte planer på att dra oss ur denna förbindelse. Hela internationella samfundet bör vara så medvetet som möjligt om vad som håller på att ske och hur vi bäst kan stödja Afghanistan även i framtiden”, konstaterade president Halonen.

Darfur var preliminärt framme redan för ett år sedan, när beslut fattades om deltagande i Libanons fredsbevarande operation. ”Darfur-operationens mål ligger väl i linje med Finlands utrikespolitiska mål. Vi anser att operationen är viktig. Afrikanska unionen har bedömt situationen så att den militära operationen kan klaras av i huvudsak med styrkor från den egna kontinenten, men det är klart att det finns stort behov av annan hjälpverksamhet av olika slag. Beslut om Finlands insats fattas tillsammans med regeringen.”

Värdefull erfarenhet av EU:s styrkor

Enligt president Halonen har Finland under den beredskapsperiod som avslutades i juli samlat värdefull erfarenhet om hur EU:s snabbinsatsstyrkor utbildas och beredskapen upprätthålls. I början av nästa år är det igen Finlands tur att stå i beredskap tillsammans med Sverige, Norge, Estland och Irland. ”Den allmänna bedömningen är att det nästa år är sannolikare att en egentlig operation inleds än vad det var i år. Jag tror att vi om ett år är mycket klokare och kunnigare i fråga om hur användbart konceptet för krishantering med snabbinsatsstyrkor är och hur det behöver utvecklas.

I sitt tal framhöll president Halonen även samordningen av verksamheten och målen för den civila och militära krishanteringen. Enligt henne har man i Finland mycket klart insett samarbetets betydelse och tanken håller på att vinna allt mera stöd på olika håll i världen. ”Utvecklingen av samarbetet är en mångfasetterad fråga som förutsätter både känslighet och fördomsfrihet. Arméerna är så olika och det är också de humanitära organisationerna. Öppenhet i fråga om verksamhetsprinciperna och gemensamma övningar före de egentliga operationerna kunde dock avlägsna fördomar och öka samförståndet mellan alla aktörer inom krishanteringen.”

Enligt president Halonen har finländarna rönt uppskattning för god samordning av den militära och civila krishanteringen. ”Våra soldaters verksamhet har varit fredligt arbete på lång sikt och ofta varit inriktat på civilt samarbete. Å andra sidan har även våra humanitära organisationer kunnat samarbeta smidigare än många andra.

Finland och de andra länderna bör satsa på att öka och utveckla de kompetenta personresurserna och eftersträva så effektiv arbetsfördelning som möjligt så att man inte genom överlappande verksamhet slösar med begränsade resurser, framhöll president Halonen.


Utrikespolitisk enhet Finlands styrka

I sitt tal påpekade president Halonen att för ett litet land som Finland är det en styrka att det finns ett brett samförstånd om den utrikespolitiska linjen. ”Olika betoningar och ordval är en del av den politiska verksamheten. Jag anser dock att det är viktigt att det mellan regeringen, oppositionen och presidenten råder ett så brett samförstånd som möjligt om betydande ändringar.

Av de utrikespolitiska utmaningarna under de närmaste åren nämnde president Halonen beredningen av den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen, som slutförs nästa år, regeringskonferensen som sammankallas för att ingå EU:s nya reformfördrag, Finlands OSSE-ordförandeskap och Finlands strävan att bli tillfällig medlem i FN:s säkerhetsråd för åren 2013–2014.

De största utmaningarna inom den internationella säkerhetspolitiken är klimatförändringen, hur smittsamma sjukdomar kan övervinnas och hur fattigdomen kan utrotas. ”Hela världens och alla människors framtid beror på hur väl världssamfundet kan möta dessa utmaningar. Det finns tillräckligt med avtal och politiska förbindelser. Nu är det dags att skrida till handling. Alla bör agera, även vi finländare”, framhöll president Halonen.