Republikens president Tarja Halonens hälsning vid det estnisk-finländska företagsseminariet i Helsingfors 14.3.2007

(med reservation för ändringar)

Det är en stor glädje för mig att få tala vid denna estnisk-finländska företagsträff. Estland har traditionellt varit en mycket nära och ansedd partner för oss. Estlands EU-anslutning för nära tre år sedan har ytterligare fördjupat våra relationer.

Estlands ekonomiska framgång och stärkta välstånd ligger även i Finlands intresse. Estland är ett lägligt marknadsområde för Finland och vår tionde viktigaste handelspartner – viktigare än de övriga nya EU-länderna tillsammans. Statistiskt sett är Finland Estlands viktigaste handelspartner och finländarna är de som näst efter svenskarna investerar mest i Estland.

För ett mycket stort antal finländska företag är Estland en andra hemmamarknad, och för många även ett första steg till internationalisering. Finländska företag har aktivt fortsatt att etablera sig i Estland. I slutet av 2006 hade ungefär 3 700 finländska företag etablerat sig i Estland. I Finland verkar i dag endast ett tjugotal estniska företag, men vi är övertygade om att antalet kommer att öka.

Däremot är gemensamma finländsk-estniska projekt i tredjeländer fortfarande en så gott som outnyttjad möjlighet.

Människorna kan röra sig fritt över Finska viken – och denna möjlighet utnyttjas aktivt. För många utgör resan över Finska viken den dagliga arbetsresan. I bägge länder är vi tvungna att överväga metoder för hur vi i tillräcklig utsträckning skall kunna behålla kunniga och kompetenta personer på våra egna arbetsmarknader. En särskild utmaning med tanke på framtiden är den åldrande befolkningen – även om vi kommer att stå inför denna utmaning tidigare än ni.

Den allt större bristen på arbetskraft i Estland beror delvis på att framför allt de unga vill utnyttja sin rätt till fri rörlighet och flyttar till de övriga EU-länderna. Studier och arbete utomlands är en nyttig erfarenhet för de unga själva och för hela samhället. Då ungdomen emellertid är den tid då man såväl bygger upp sitt eget liv som bildar familj, kan det hända att överraskande många av dem som tillfälligt flyttat utomlands stannar kvar där. Vi borde även tillsammans fundera på vad Estland och Finland kunde göra åt detta.

Finland och de övriga nordiska länderna har byggt sina samhällen på den nordiska välfärdssamhällsmodellen, vars stabilitet grundar sig på en stark demokrati och social rättvisa. I den förenas både individens och samhällets intressen. De nordiska länderna kan vara nöjda med sina framgångar i flera internationella jämförelser av konkurrenskraften. Våra skolsystem har bedömts höra till de bästa i OECD-länderna och våra system för social trygghet är täckande. Vårt miljöskydd har i internationella jämförelser bedömts vara av hög nivå. Jag anser att framgångarna bland de nordiska syskonländerna visar att en fri marknadsekonomi och en god konkurrensförmåga samt social rättvisa och miljöskydd inte behöver utesluta varandra, utan kan stöda varandra.

* * *

Östersjön är en del av vår gemensamma identitet. Låt oss alltså främja utvecklingen i Östersjöområdet och den internationella dragningskraften för vårt gemensamma marknadsområde. Jag hoppas personligen på att vårt samarbete inom vetenskap och forskning skall öka och intensifieras. Vi har redan en god början. I det bilaterala vetenskaps- och innovationssamarbetet mellan Finland och Estland är det viktigaste att vi båda drar nytta av det. Genom att agera gemensamt inom det multilaterala samarbetet kan två små länder bättre göra sin röst hörd.

Inom den ekonomiska region som omfattar Östersjöns närområden bor ca 100 miljoner människor. Det regionala samarbetet med de nio stater som gränsar till Östersjön och dess närområden är en ypperlig chans som inte bör förslösas.

Jag tror att Östersjöområdet kan dra nytta av politiken för den nordliga dimensionen och av de nära relationerna mellan EU och Ryssland. Den nordliga dimensionen är ett gemensamt projekt för alla dess parter – Europeiska unionens medlemsstater, Island, Norge, Ryssland och Europeiska kommissionen. Dess framgång är beroende av alla parters aktivitet. Deltagandet kan ske på nationell, regional eller lokal nivå, inom affärslivet eller inom det civila samhället i allmänhet. Man strävar efter ökad stabilitet, välfärd, konkurrenskraft och hållbar utveckling i norra Europa.

Utöver människorna bör även naturen må bra. De 90 miljoner människor som bor i Östersjöns avrinningsområde utgör även en stor belastning för miljön. Ett rent Östersjön är vårt gemensamma mål. Miljöskyddet, och särskilt skyddet av Östersjön, har kommit igång bra inom närområdessamarbetet och den nordliga dimensionen förbättrar dess möjligheter ytterligare. Den effektivering av reningen av avfallsvatten i S:t Petersburgsregionen som har inletts är ett bra bevis på dels det internationella samarbetet, dels ryssarnas eget uppvaknande inom miljöskyddet. För att den nya miljöskyddskulturen skall slå rot ordentligt krävs dock ett fortsatt idogt arbete.

Då vi försöker förbättra områdets ekonomiska betydelse är det särskilt viktigt att satsa på miljöfrågor och Östersjöns tillstånd. Jag hoppas att näringslivet ivrigt deltar även i detta. Sjösäkerhet, transport och miljö är goda exempel på sådana branscher där det bästa resultatet uppnås genom att man agerar tillsammans. Inom sjösäkerheten använder Estland, Finland och Ryssland redan ett gemensamt system för att styra fartygstrafiken på Finska viken.

* * *

Globaliseringen ökar konkurrensen, men även möjligheterna. Vi måste utveckla Östersjöområdet som ett regionalt tillväxtcentrum som förenar dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomier, investeringar i utbildning och innovation samt människors och miljöns välfärd. Genom samarbete kan vi nå framgång.

Lycka till med ert företagsseminarium!