Republikens president Tarja Halonens tal vid invigningen av Meteorologiska institutets och Havsforskningsinstitutets gemensamma byggnad Dynamicum 8.11.2005

Invigningar är viktiga tilldragelser. Ordet invigning är ’vihkiminen’ på finska. I finskan används samma ord för att beteckna dels två människors gemensamma förbund, dels ibruktagandet av en ny byggnad. I just dagens invigning – ’vihkiminen’ – är det fråga om att i tidens anda sammanföra två mycket självständiga och kunniga enheter som har förmåga att samarbeta och som kan skapa något alldeles nytt när de nu flyttar in under samma tak.

Låt oss i varje fall lämna romantiken därhän och i stället konstatera att Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet, som flyttat till den nya byggnaden Dynamicum som nu invigs, har en mycket lång historia bakom sig. Orsaken till att de här instituten i tiden grundades var människans behov av att på det praktiska planet skaffa sig kunskaper baserade på vetenskaplig forskning. Att förutspå vädret har i århundraden varit angeläget inom många olika livsområden. En trygg sjöfart har alltid förutsatt kännedom om havet och naturförhållandena.

Forskarna inom den här sektorn har i alla tider varit genuina internationalister. Också om förklaringarna till naturfenomenen har varit en del av det nationella kulturarvet, har intresset för andra folks kunnande och den äkta viljan att lära sig och att samarbeta funnits länge med i bilden.

Idag har vi betydligt större möjligheter att bredda våra insikter om naturen än vi hade förut. Men ju mera vi vet, desto större är vårt behov och vår vilja att få veta ännu mera. Det är fortfarande viktigt att fördjupa kunskaperna om olika vetenskapsområden. Likaså är det intressant att bedriva tvärvetenskaplig och mångvetenskaplig forskning för att finna nya infallsvinklar och för att utreda randområden eller skuggområden inom de traditionella forskningsområdena. Forskningsobjekten och uppgörandet av prognoser förutsätter både nationellt och internationellt samarbete. Detta samarbete accentueras framför allt när det gäller att avvärja klimatförändringen och följderna av den samt att skydda den marina miljön och att hantera den internationella sjöfarten.

Meteorologiska institutets och Havsforskningsinstitutets flyttning till universitetets kampusområde i Gumtäkt erbjuder möjlighet till uppkomsten av ett värdefullt vetenskapssamfund. Institutens nya placering underlättar ett intensifierat samarbete med de matematisk-naturvetenskapliga institutionerna vid Helsingfors universitet och med andra sakkunniga aktörer inom den här sektorn. Jag är övertygad om att dessa aktörer kan stöda varandra och tillsammans erbjuda goda möjligheter till högklassig forskning som gagnar vårt samhälle.

Havsforskningsinstitutets framlidne direktör, akademikern och forskaren i meteorologi, Erik Palmén, är obestridligen detta mångvetenskapliga samarbete personifierad. Att den nya gemensamma byggnaden är belägen på en plats uppkallad efter Erik Palmén är ett gott tecken enligt den gamla romerska traditionen ”nomen est omen”.

* * *

Kunnande och innovationer samt effektiv tillämpning och kommersialisering av ny teknologi är viktiga element när det gäller Finlands framgångar internationellt. Det vore bra om området i Gumtäkt skulle attrahera inte enbart vetenskapssamfund, utan också företag som i sin produktutveckling kan utnyttja det vetenskapliga kunnandet. Ett exempel på hur vetenskapen kunnat utnyttjas med framgång i kommersiellt syfte är företaget Vaisala, som grundades av en tidigare anställd vid dåvarande Meteorologiska centralinstitutet, Vilho Väisälä. Kanske Vaisalas framgång kan sporra också det nuvarande samarbetet mellan olika forskningsinstitut och universitet samt företag.

Ett annat exempel är det varningssystem för naturkatastrofer som det här husets forskare har planerat i samarbete med seismologiska institutionen vid Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral. Det nya systemet skall dels producera aktuell information om naturkatastrofer som hotar Finlands befolkning, dels varna myndigheterna och befolkningen. Under den senaste tiden har det i många fall visat sig hur känsligt och sårbart dagens samhälle är inför extrema väderleksförhållanden.

Enligt Meteorologiska världsorganisationens (WMO) bedömning är 80 % av naturkatastroferna en följd av extrema väderleksförhållanden eller exceptionell nederbörd. Till råga på allt äger upp till 94 % av naturkatastroferna rum i utvecklingsländerna. Förödelsen ger upphov till ökat mänskligt lidande i världens fattigaste områden. Människan kan korrigera den orättvisa situationen. Finland har de facto redan länge varit en betydande aktör i det meteorologiska utvecklingssamarbetet. Tack vare samarbetet har det blivit lättare att förutse naturkatastrofer som beror på vädret och att förhindra ekonomiska och mänskliga förluster.

Det är viktigt att finländarnas kunnande också i framtiden kan bidra till att bredda välståndet och öka den globala säkerheten. Finland har alltjämt mycket att ge när det gäller att avvärja och förebygga naturkatastrofer i utvecklingsländerna. Världen är gemensam för oss också på ett annat sätt: nivån på industriländernas väderlekstjänst är beroende av hur bra utvecklingsländernas väderleksobservationer fungerar.

Vi vet redan nu att de extrema väderleksförhållandena och de därav följande naturkatastroferna ökar kvantitativt i takt med klimatförändringen. Forskningen ger klart belägg för människans aktiva roll när det gäller den globala uppvärmningen. Enligt bedömning kommer årets medeltemperaturer senast i mitten av århundradet att vara 2–5 grader högre än de är idag.

Det är allt viktigare att satsa på forskning som gäller klimatförändringen och anpassningen till den. Klimatförändringen kommer inte att stanna upp under innevarande århundrade, utan uppvärmningen fortgår alltjämt på 2100-talet, såvida inte betydande utsläppsbegränsningar kan åstadkommas under de närmaste två decennierna. Detta kräver politisk vilja. Både beslutsfattarna och nationernas medborgare behöver mera kunskap för att kunna förstå hur människans agerande inverkar på förändringarna i klimatet och vilka åtgärder som krävs för att de negativa följderna skall gå att undvika.

För att beskriva den globala förändringen i atmosfären har Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet inlett ett samarbete med nationella och internationella aktörer. Klimatförändringar, naturkatastrofer, föroreningar och uttunning av ozonskiktet är hot som bäst tacklas med hjälp av internationellt samarbete. Genom internationella avtal har man redan lyckats åstadkomma förbättringar i fråga om Europas försurningsproblem och kunnat minska utsläppen av föreningar som förstör ozonskiktet. Nästa stora fråga som det internationella politiska beslutssystemet skall ta itu med är kravet på minskade utsläpp av växthusgaser.

* * *

Förutom att avvärja klimatförändringarna finns det mycket annat som måste åtgärdas med tanke på skyddandet av vår miljö. Låt mig ta ett praktiskt exempel: trafiken i Östersjön och Finska viken ökar fortfarande i mycket snabb takt. Sjötrafiken är viktig med tanke på att vår samhällsekonomi baserar sig på internationell handel. Den ökade trafiken förutsätter nya åtgärder med sikte på förbättrad säkerhet, smidighet och lönsamhet. För säkerställande av fartygstrafik året runt behövs Havsforskningsinstitutets prognoser och internationellt samarbete – ett exempel på det sistnämnda är det obligatoriska anmälningssystem som tryggar fartygstrafiken i Finska viken.

Mångvetenskaplig havsforskning och samarbete mellan alla kuststater behövs dels för sjöfarten, dels också för skyddandet av Östersjön. Östersjöns känsliga och synnerligen sårbara ekosystem är utsatt för hot av olika slag. För att minska koncentrationerna av näringsämnen i Östersjön behövs snabba åtgärder i alla Östersjöländer. S:t Petersburgs sydvästra reningsverk för avloppsvatten var ett betydelsefullt steg i rätt riktning och ett bra exempel på internationellt samarbete. Ingen stat kan ensam avgöra hur framtiden skall se ut i fråga om vårt gemensamma hav. Finland har, i synnerhet när det gäller Östersjön, varit både initiativtagare och föregångare för åstadkommandet av internationellt samarbete inom havsforskningen.

Jag önskar Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet samt deras anställda lycka och välgång. Det gemensamma Dynamicum som invigs idag erbjuder en ypperlig miljö för forskningssamfunden, som tillsammans är mer än summan av sina beståndsdelar.