Tal av republikens president Tarja Halonen vid utdelning av Arjen turvaajat – Vardagsbyggare-prisen 25.1.2006

Under de senaste veckorna har det talats väldigt mycket om vårt samhälles riktlinjer. Bakgrunden till detta är naturligtvis det pågående presidentvalet. Enligt den gällande grundlagen hänför sig presidentens uppgifter framför allt till utrikespolitiken. Det är dock intressant att märka att finländarna förväntar sig att presidenten också skall vara en aktiv deltagare i den värdedebatt som förs i samhället.

De pris som delas ut i dag tjänar samma syfte. De uttrycker en särskild erkänsla för det arbete som utförs i syfte att främja människornas välfärd. I dag hedrar och hyllar vi människor som inte står i fokus för de samhällsekonomiska kalkylerna när landets välfärd mäts. Deras löner ligger inte heller högt uppe i tabellerna.

Samhällsfunktionerna mäts i allt högre grad med ekonomiska barometrar. Den internationella konkurrensen omfattar inte enbart exportsektorn utan kan sägas genomsyra hela samhället. Det är bra att arbete utförs på ett resultatrikt sätt. Jag undviker medvetet att använda ordet effektivt, eftersom det redan missbrukats så många gånger att uttrycket fått en negativ klang. Den offentliga sektorns många olika funktioner är svåra att utvärdera enligt enbart ekonomiska kriterier. Vi börjar vara i en situation där vi vet vad allting kostar, men inte vad det är värt.

Hur mäter man det, att någon i ett daghem tar sig litet extra tid att uppmuntra ett barn att inte ge upp eller i ett sjukhus dröjer litet längre vid en ångestfylld patients sida? Under de gångna sex åren har jag fått många brev från människor som blivit utbrända i arbetet eller som plågas av att de inte hinner göra ett så gott arbete de både skulle vilja och kunna göra. Jag har blivit kontaktad av människor som oroar sig över att deras arbetsplats skall försvinna eller deras inkomster sjunka på grund av privatisering. Vi måste axla vårt ansvar när det gäller sådana rädslor.

Vi lever i större välstånd än någonsin i vår historia. Om vi vill stärka vårt välstånd och vår ekonomiska konkurrenskraft kan vi inte åsidosätta vårt gemensamma ansvar och vår plikt att axla det solidariskt. Jag vet också att de som planerar och beslutar om den kommunala servicen kämpar med dessa problem. Vi vet alla vad välfärdssamhället innebär för människorna, men vi vet också att det krävs löpande underhåll och ständiga förbättringar för att allt skall fungera väl. Människor reagerar ofta på förändring med rädsla, och hos många finns ett starkt motstånd mot det som är nytt och okänt. Därför måste reformer genomföras på ett öppet sätt och genom dialoger med dem som berörs av dem.

Jag vill gratulera pristagarna och framföra mitt tack till er alla för ett gott samarbete och för de möjligheter att bekanta mig med kommunernas vardag man under de senaste sex åren gett mig. Stiftelsen Kunnallisalan kehittämissäätiö utför ett förtjänstfullt arbete för att de kommunala beslutsfattarna skall ha så bra och aktuell information som möjligt till sitt förfogande. Genom sin verksamhet har stiftelsen visat att den lever med sin tid samtidigt som den pekar mot framtiden.