Tal hållet av republikens president Tarja Halonen vid avslutningen av riksdagens valperiod 2003-2006, 13.3.2007

(med reservation för ändringar)

Den riksdag som nu avslutar sitt arbete har under sitt fyraåriga mandat med många mätare mätt haft ett arbetsdrygt värv. Delvis beror detta säkert på omvärldens snabba tempo, men det torde också delvis vara ett resultat av riksdagens egen vilja. Jämfört med parlamenten i Europeiska unionens medlemsstater har Finlands riksdag en exceptionellt stark ställning - något som Ni, herr talman, helt riktigt konstaterat bland annat i Ert öppningstal inför riksmötet 2005. Både en av riksdagens talmanskonferens tillsatt kommission och riksdagen själv har granskat riksdagens uppgifter mot bakgrund av Europeiska unionens framtida utveckling. Slutsatsen är såvitt jag förstått att arbetsmängden i fortsättningen snarare kommer att öka än minska.

I takt med att Europeiska unionen växer och får ökat inflytande ökar också mängden och omfattningen av de ärenden unionen behandlar. Detta har fått EU och dess medlemsländer att bedöma sitt samlade inflytande och fundera på en förnuftig arbetsfördelning. Också i detta hänseende är den diskussion som förs och de eventuella framsteg man gör i fråga om EU:s konstitutionella fördrag under det tyska ordförandeskapet ytterst viktiga.

Både inom Europeiska unionen och från utomstående samarbetspartners sida höjs allt fler röster med krav på utvidgade internationella uppgifter för unionen. Ett huvudtema vid toppmötet förra veckan var bättre och flera åtgärder för hållbar utveckling. Hur vi skall gå till väga för att hejda klimatförändringen är en mycket omfattande och ytterst viktig fråga som också Finlands nästa regering och riksdag kommer att bli tvungna att ta ställning till.

Också i fråga om den hållbara utvecklingens andra dimension - åstadkommandet av en mänskligare globalisering - återstår ännu mycket att göra. Syftet med Doharundan, som världshandelsorganisationen inledde år 2001, är uttryckligen att skapa större rättvisa i den fria handeln. Både utvecklingsländerna och industriländerna har hoppats att Doharundan skall främja sysselsättning och ökat välstånd både i söder och i norr. EU:s insats är av största vikt för att inte förhandlingarna skall köra fast.

* * *

Under de fyra år som gått har jag med riksdagsledamöter diskuterat säkerhets- och försvarspolitik, krishanteringsoperationer, mänskliga rättigheter och många andra frågor på den internationella politikens område. I de flesta fall har samtalen skett i utrikesutskottet, men jag har också fört samtal med andra utskott och riksdagsgrupperingar med anknytning till internationella frågor. Jag vill gärna betona att det intryck jag fått på basis av dessa, i princip inofficiella möten, är att riksdagen har ett mycket starkt intresse för internationell verksamhet.

Det gläder mig, eftersom Finland är en del av världen, och det som sker i världen påverkar också oss.

Herr talman,

Som ni konstaterade har det under den valperiod som nu avslutas förts en livlig diskussion om de högsta statsorganens behörighet i internationella frågor. Diskussionen har särskilt fokuserat på förhållandet mellan utrikespolitiken och EU-politiken.

Ett syfte med grundlagsreformen var att säkra grundlagens relativa beständighet. För att säkerställa detta syfte lyfte man i samband med beredningen av grundlagen fram sådana frågor som särskilt behövde ändras. Dessutom strävade man efter att undvika onödigt detaljerad och stram reglering.

Vår grundlag och vår etablerade konstitutionella praxis baserar sig på samverkan mellan de högsta statsorganen. De olika ståndpunkter som hör till det politiska beslutsfattande kan inte samordnas genom rättsliga regler, utan dessa syftar till att skapa en rättslig ram. Min uppfattning är att de rättsliga reglerna har fungerat väl under två olika regeringskoalitioner. Vi har nu sju års erfarenhet av hur grundlagens bestämmelser fungerar. Det är ännu en ganska kort tid med tanke på en helhetsbedömning av grundlagens funktionsduglighet. Jag håller emellertid fullständigt med herr talmannen om att vi inte skall dra oss för att uppriktigt om dessa frågor.

* * *

Varken den internationella politiken eller statsorganens inbördes relationer har hittills varit särskilt synliga i valdebatterna. Enligt opinionsundersökningarna förefaller medborgarna vara relativt nöjda med utrikes- och säkerhetspolitiken. Medborgarnas oro inför framtiden tycks i främsta hand gälla hälso- och sjukvårdstjänsterna, de äldres välbefinnande, sysselsättningen och klimatförändringen.

Alla viktiga och allvarliga frågor! Den riksdag som nu avslutar sitt arbete har genom sina beslut bidragit till att bygga vårt samhälle. Den ekonomiska utvecklingen har varit gynnsam och sysselsättningen uppvisar en positiv trend. Vi har så småningom lyckats minska arbetslösheten och höja sysselsättningsgraden. Dessa är avgörande faktorer med tanke på vårt ekonomiska och sociala välstånd. Under valperioden har man reviderat sådan lagstiftning som skapar beredskap för befolkningens stigande medelålder.
Det är i stor utsträckning kommunerna som ansvarar för att de grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna tillgodoses. Kommunerna har emellertid olika ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare tjänster som gäller dessa rättigheter. Skillnaderna mellan kommunerna är stora och detta har bidragit till att det har varit svårt att garantera medborgarna lika tillgång till service.

Man behöver ingen kristallkula för att förutse att dessa frågor kommer att finnas på arbetsschemat också hos den kommande regeringen och riksdagen.

* * *

Nästan på dagen för 100 år sedan förrättades här i Finland landets första riksdagsval, där alla medborgare som fyllt 24 år hade lika rösträtt. Det riksdagsval som förrättas inkommande söndag - det 35:e i ordningen - är alltså ett jubileumsval. I det första riksdagsvalet var valdeltagandet närmare 71 procent. I de två närmast föregående valen - 1999 och 2003 - har deltagandet varit lägre än så.

I ett demokratiskt land är det viktigt att alla använder sin rösträtt. Det är nämligen lätt att glömma att utslagning inte bara är ett ekonomiskt utan också ett socialt fenomen. När människor ställer sig utanför det samhälleliga beslutsfattandet har detta återverkningar för alla medborgare.

Denna gång bådar deltagandet i förhandsröstningen gott. Låt oss hoppas att det håller hela vägen.

Jag vill tacka Er, ärade talman, ärade riksdagsledamöter, för gott samarbete, och riksdagen för dess arbete nationen till fromma.

Härmed förklarar jag riksdagens arbete avslutat för denna valperiod.