Republikens presidents tal vid befordrandet och utnämnandet av kadetter den 4 juni 2002

Kadetter!


Jag gratulerar er till er med framgång avlagda officersexamen. Jag befordrar er till premiärlöjtnanter och utnämner er till tjänster inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet.


Unga officerare!


Människornas uppfattning om säkerheten i världen har förändrats drastiskt under det senaste året. Det är inte angreppen från en utomstående fiende, kriget i dess traditionella form, som upplevs som det primära hotet, utan det är terrorism och andra våldsdåd som idag känns hotande. Det är statens uppgift att skydda sina medborgare när det gäller såväl interna som externa faromoment. För fullgörandet av denna skyldighet behövs nya former av internationellt samarbete och ett flexibelt samarbete mellan myndigheterna inom olika förvaltningsområden.

Här i Finland är situationen bra i många avseenden. Vi lever inte under något egentligt hot. Inom befolkningsskyddet har vi av tradition bedrivit ett omfattande samarbete mellan myndigheterna inom stat och kommun och mellan andra sammanslutningar. Samarbetet har utvidgats och blivit allt intensivare också inom Europeiska unionen. Finland och Sverige har tagit ett gemensamt initiativ som går ut på att bekämpandet av terrorismen skall integreras i Natos partnerskapsråds (EAPC:s) verksamhet.

I Finland har säkerhetspolitiken av tradition präglats av en strävan efter så brett samförstånd som möjligt. Enligt internationell måttstock har vi lyckats bra i våra ansträngningar. Man kan uppriktigt konstatera att folket och de folkvalda ledarna delar samma uppfattning.

I fjol avläts Statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse till riksdagen. Efter att redogörelsen behandlats i riksdagen har man inom försvarsförvaltningen i år börjat realisera redogörelsen i praktiken. På det hela taget är det de facto fråga om en uppföljning av den strukturomvandling inom försvaret som lades fram i 1997 års redogörelse. Försvarslösningen och försvarsmaktens uppgifter kvarstår oförändrade. De centrala principerna för Finlands försvar är också i fortsättningen en trovärdig nationell försvarsförmåga och militär alliansfrihet samt ett territoriellt försvarssystem och allmän värnplikt. Beredskapen till militärt försvar gäller fortfarande hela rikets territorium. För stärkandet av säkerheten och stabiliteten deltar vi i det internationella samarbetet.

Enligt riktlinjerna i 2001 års redogörelse skall försvarsmaktens numerär i kristid sänkas från 490 000 till 350 000 fram till år 2009. Trots sänkningen kvarstår vår styrka i kristid alltjämt på en anmärkningsvärd nivå enligt europeisk måttstock. Vår försvarslösning förutsätter som känt en tämligen stor reserv med tanke på eventuella kriser. Vår beredskap att mobilisera tillräckligt stora trupper bör i första hand ses som en krisförebyggande faktor.

I ärenden gällande försvaret är omsorgsfull förberedelse och grundlig behandling oerhört viktiga element. Detta var fallet när det gällde den färdiga redogörelsen och samma princip kommer att följas också i fråga om följande redogörelse. Utvecklandet av vårt försvar måste vara långsiktigt och konsekvent. Verkställigheten av besluten tar självfallet många år i anspråk.

Som garanti för vår försvarslösning upprätthåller vi en trovärdig egen försvarsförmåga. Finländarnas vilja att försvara sitt eget land är stark. Över 80 % av de finländska männen gör beväringstjänst och kvinnorna har befäst sin ställning inom den frivilliga militärtjänsten: ca 450 kvinnor söker sig årligen till denna sektor. Idag är det redan tredje gången som kvinnor ingår i er krets och idag är också den första kvinnliga stridspiloten närvarande.

Hörnstenen för ett lyckat värnpliktssystem är att samarbetet mellan stampersonalen och reserven löper friktionsfritt. Utbildningen är försvarsmaktens huvudsakliga uppgift i fredstid. När ni nu inleder er tjänstgöring, axlar ni rollen som utbildare av de finländska beväringarna och reservisterna. Detta är ett utmanande och krävande uppdrag. Ert arbete påverkar medborgarnas försvarsvilja och prestationsförmågan i kristid. Som ansvariga fostrare av dem som gör sin beväringstjänst påverkar ni för er del de ungas uppfattning om vårt samhälle och hela världen.

Den internationella utvecklingen förutsätter att ni, bästa officerare, har allt större beredskap på många olika plan. Jag vet att ni under er utbildningstid har fått de grunder som behövs för att ni skall kunna sköta era uppgifter framgångsrikt. Vi värnar om Finlands nationella försvarsförmåga och vi deltar utanför vårt eget lands gränser i aktioner som avser att främja fred och allmän säkerhet samt stabilitet. Finländarnas medverkan i det internationella krishanteringssamarbetet bidrar till att stärka vårt nationella försvar.

Unga officerare, ni kan stödja er på ett fungerande försvarssystem, statsmaktens och medborgarnas stöd samt professionella arbetskamrater. Det finns sålunda goda förutsättningar för värdefulla insatser vårt fosterland till fromma. Jag tror på er vilja och förmåga att svara på de kommande utmaningarna. Jag önskar er all framgång på den krävande officersbanan.

Försvarshögskolans rektor, föreståndare och lärare vid de militära läroinrättningarna!

Jag tackar er för ett väl utfört arbete och önskar er framgång i de utmanande uppgifterna inom officersutbildningen.