Finlands utrikespolitik intresserade gymnasisterna i Träskända

Republikens president Tarja Halonen och tillställningens konferencierer Amir Wafin (till vänster) och Sini Huuskola. Copyright © Republikens presidents kansli

Finlands utrikespolitik var temat för president Halonens besök i Järvenpää lukio (Träskända gymnasium) tisdagen den 19 januari 2010. President Halonen höll ett halvtimmeslångt inledningsanförande om utrikespolitik, varefter eleverna ställde tuffa frågor till presidenten om bland annat ungdomsarbetslöshet, fredsbevarande verksamhet och våld. 

President Halonen utgick i sin framställning från de politiska aktörerna och poängterade att det är viktigt att förutom den officiella sektorn också organisationer och medborgare deltar aktivt. Förhållandet till Europeiska unionen beskrev presidenten som ett närstående kamratskap och jämförde EU-medlemskapet med ett äktenskapslöfte. 

För eleverna i Finlands näststörsta gymnasium berättade presidenten också om de goda grannförhållandena, räddandet av Östersjön samt om presidentens besök till Mellanöstern och västra Afrika senaste år. Presidenten antog att många elever inte hört något om det fattiga Benin. ”Om det internationella samfundet vet något om ett land i Afrika, har nyheterna varit negativa”, sade hon. Enbart fattigdom utan konflikter är nämligen ingen nyhet. Enligt presidenten kan utveckling ha skett på sådana områden som vi inte hör något om i medierna.

I slutet av sitt anförande behandlade president Halonen globala utmaningar, som finansieringskriser och ekonomiska kriser, klimatförändringen och den tillspetsade matkrisen. ”Fastän klimatmötet i Köpenhamn var en besvikelse, var det inte onödigt. Många saker sattes i rörelse”, sade presidenten. ” Förhoppningsvis lyckas kapplöpningen med tiden”.

Enligt presidenten är växelverkan mellan olika kulturer och religioner viktigt vid förebyggandet av konflikter. ”Efter terrordåden år 2001 sammankallade jag ledarna för Finlands kyrkor och religiösa samfund till ett rådslag. De har fortsatt samarbetet med goda resultat”, berättade presidenten. 

Ungdomsarbetslösheten och maktbefogenheterna väckte intresse

Eleverna i Järvenpään lukio frågade om presidentens åsikt i fråga om ungdomsarbetslösheten, förnyelsen av grundlagstiftningen, fredsbevarande verksamheten i Afghanistan, våldet och om presidenten känner ångest i fråga om klimatförändringen. 

Enligt president Halonen är situationen då det gäller ungdomsarbetslösheten allvarlig, för ett land som är beroende av exporten, återhämtar sig långsamt från ekonomiska kriser. Man är tvungen att samtidigt stimulera ekonomin, förbättra sysselsättningen och de stora åldersklasserna håller på att gå i pension.

President Halonen svarade också på frågan om maktbefogenheter. Hon betonade presidentens roll som en stabiliserande faktor och jämförde den med den amerikanska principen ”checks and balances”. Enligt president Halonen skulle det var viktigt att man hade erfarenhet av den nuvarande grundlagen från fler än en presidents ämbetsperiod. ”Om man är rädd för ett så kallat Kekkonen syndrom – att någon man eller kvinna är för mäktig – så kan också statsministern lika väl som presidenten bli det”.

”Då det gäller miljöfrågan vet vi inte exakt hur mycket för sent ute vi är. Det lönar sig inte heller att ödsla tid på att funder över detta, utan koncentrera oss på att vi är så lite försenade som möjligt”, konstaterade presidenten. Presidenten anser att finländarna besitter en realistisk optimism som enligt henne är bra. 

Mer information:

• Järvenpään lukio

Bilder från besöket