Republikens president Tarja Halonens nyårstal 1.1.2007

Medborgare,

Under det år som nu inleds kan vi i Finland fira 90 år av självständighet. Vårt land blev självständigt i samband med skeenden som innebar omfattande samhälleliga omvälvningar i Europa. De första åren av vår självständighet var oroliga, tunga och farofyllda år.

Vi kan ändå vara stolta över att vårt nordliga land, som varit mycket fattigt, under årtiondenas lopp genom ihärdigt arbete utvecklats till ett nordiskt välfärdssamhälle, som står sig väl också i den hårda internationella konkurrensen. Dagens finländare har anledning att känna stor tacksamhet till den generation krigsveteraner som försvarade vår självständighet och byggde upp landet på nytt.

Både vår förmåga att övervinna svårigheter och vår framgång grundar sig enligt min åsikt på vårt demokratiska system. Lyckligtvis kunde Finland avvärja hotet från de auktoritära och diktatoriska system som spred sig i många andra europeiska länder. Demokratin och rättstaten har under hela vår självständighet bevarats utan avbrott. Vi måste också framöver försvara dessa värden och se till att extremistiska rörelser inte ges utrymme att växa.

Som en liten nation kan Finland bara konkurrera med kvalitet. För detta krävs kunnande och kreativitet. Människor i alla åldrar skall oberoende av de regionala och sociala utgångspunkterna ha jämlika möjligheter till utbildning. Det är viktigt att de unga - både flickor och pojkar - genom god utbildning får grundläggande färdigheter innan de kommer ut på arbetsmarknaden. Det är ändå inte tillräckligt, eftersom vår snabbt föränderliga värld förutsätter livslångt lärande. Därför bör de som redan är i arbetslivet ha möjlighet att stärka sin kompetens och sin yrkesskicklighet. Också attityderna påverkar hur man trivs i arbetet. Vi kan alla medverka till att människorna upplever att de är värdefulla medlemmar i sin arbetsgemenskap.

Respekten för våra medmänniskor är ett viktigt element i vårt liv. Gamla människor är älskade av sina närmaste, den äldre generationens livserfarenhet och kunskaper utgör ett värdefullt arv som hela samhället bör förvalta. Vår uppskattning måste också synas i konkreta handlingar.

Till de stora utmaningar vi möter i samband med förändringen i befolkningsstrukturen är att sörja för tillhandahållandet av gemensamma tjänster. Med hjälp av kommunerna, medborgarorganisationerna och andra former av mänsklig samverkan har vi dock goda förutsättningar att säkerställa livskvalitet såväl för våra äldre som för andra hjälpbehövande i samhället. För att vi skall lyckas med detta uppdrag måste vi se det som vår gemensamma sak.


Medborgare,

Världen är inte av naturen rättvis, utan det är vår uppgift att göra den sådan. Arbete i detta syfte behövs både här i Finland och på andra håll i världen. I dagens värld går freden och människornas trygghet och välfärd hand i hand.

Miljoner människors rättigheter kränks dagligen på olika håll i världen. Människor diskrimineras på grund av kön, etniskt ursprung eller övertygelse. Hungersnöd, extrem fattigdom, exploatering, väpnade konflikter och terrorism hör till vardagen i vår gemensamma värld. I många länder läggs grunden för en människovärdig tillvaro och en hållbar utveckling helt enkelt genom att man övervinner hungersnöd och smittsamma sjukdomar, samt genom att man tillhandahåller utbildning. I detta arbete behövs det hjälp från de rikare länderna och deras medborgare.

I den europeiska och globala debatten har migrationen snabbt blivit ett centralt tema. När vi talar om migrationen talar vi alltid om människor, om individer, som inte får betraktas enbart som arbetskraft. Migrationen är en svår och krävande sak såväl för immigranterna själva och deras familjer som för det gamla och det nya hemlandet. Finland bör nu fundera över sin egen immigrationspolitik, men samtidigt behöver vi mer och bättre internationellt samarbete. Vi bör energiskt fortsätta det arbete som inletts inom EU och FN. Människor skall ha frihet att röra sig från land till land, men flyttningsrörelsen måste göras till någonting positivt för samtliga parter.

Jag tror att vi alla med allt större intresse och oro följer med naturens tecken. Klimatförändringen och dess konsekvenser berör ju alla världens länder och folk. Experterna bedömer att effekterna kommer att vara särskilt kännbara i de fattigaste länderna, där människorna också i övrigt tvingas kämpa med stora svårigheter. Klimatförändringen hänger ofrånkomligen samman med energiproduktionen och energikonsumtionen. De negativa konsekvenserna av klimatförändringen måste avvärjas gemensamt, genom globala åtgärder, men var och en av oss kan också bidra genom personliga val. När det gäller miljöfrågor har vi finländare tillsammans med våra grannländer ett alldeles särskilt bekymmer, Östersjöns framtid, som vi bär ett gemensamt ansvar för. Samarbetet har redan kommit igång med fart, och jag kommer för min egen del att göra mitt bästa för att stärka det.

Finlands ekonomiska tillväxt är fortfarande snabb och stark. Produktionen har ökat och arbetslösheten gradvis minskat. Det ser också ut som om regeringens mål i fråga om antalet nya arbetstillfällen kommer att kunna nås. Enligt en bedömning av Världsbanken ökar den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna, och globaliseringen kan bidra till minskad fattigdom. Trots dessa positiva utsikter vet vi att nyttan av globaliseringen fortfarande är mycket ojämnt fördelad mellan, och också inom olika länder.

Jag har till min glädje kunnat konstatera att debatten om globaliseringsstrategin är livlig i Finland. Vi behöver inte vara rädda för diskussioner, debatter eller ens eventuella meningsskiljaktigheter, så länge vi håller vårt gemensamma intresse i minnet och lyckas skapa en nationell handlingslinje i enlighet därmed. Finland måste kunna stå sig i den internationella konkurrensen, och det finska samhället måste också i fortsättningen vara rättvist och jämlikt.

Finland kan inte vara en passiv åskådare i globala sammanhang. För att den globala ekonomin skall vara rättvis måste vi ha gemensamma värden, en global etik. Finland bidrar - och har en skyldighet att göra det - till att skapa en rättvisare värld. Detta är moraliskt rätt, och är samtidigt i vårt eget intresse.

Finland har utmärkta relationer till de nordiska länderna och till våra geografiskt sett närmaste grannländer Estland och Ryssland. Jag anser det vara viktigt att vi utvecklar samarbetet i våra närområden. Förnyandet av partnerskapet inom den nordliga dimensionen är en välkommen satsning. Och vårt medlemskap har medfört att Europeiska unionen blivit ett slags närområde för oss. Unionens medlemsstater betraktas inte längre som främmande länder i traditionell betydelse. EU-frågorna har blivit en del av vår vardag, och medborgarna rör sig fritt inom unionens territorium. Gränsöverskridningarna underlättas ytterligare när Schengenområdet utvidgas till att omfatta de nya medlemsstaterna.

Finlands ett halvt år långa ordförandeskap i Europeiska unionen avslutades i går. Vi skötte vårt uppdrag väl. Under vårt ordförandeskap visade unionen upp en mer enad front än tidigare i utrikespolitiska frågor. Dessutom var vi med om att åstadkomma en mängd beslut som kommer att ha positiva återverkningar på den europeiska vardagen. Jag anser att vi finländare kan vara nöjda med vårt ordförandeskap, och jag vill åter passa på att tacka både landets regering och alla dem som varit med om att genomföra ordförandeskapet.

Vi fortsätter att axla vårt ansvar i Europa och i världen. Vår jourtjänstgöring i Europeiska unionens snabbinsatsstyrkor för krishantering, i samarbete med Tyskland och Nederländerna, inleddes i dag. En annan insatsstyrka som också försätts i beredskap i dag är en avdelning som består av fredsbevarare från Frankrike, Belgien och Luxemburg. De finska militärerna har omsorgsfullt förberett sig inför sitt uppdrag. Jag är övertygad om att de kommer att klara av de uppgifter de eventuellt ställs inför med utomordentligt - det har ju de finska fredsbevararna redan i femtio års tid gjort på olika håll i världen.


Medborgare,

I år firar Finland hundraårsjubileet av allmän och lika rösträtt. Vårt land var för hundra år sedan en föregångare i arbetet med att främja jämställdhet mellan män och kvinnor samt demokrati. Finland ligger än i dag i täten för utvecklingen i många frågor. Men i fråga om jämställdheten finns det både i arbetslivet och i samhället i övrigt fortfarande mycket som kunde vara bättre. Vi får inte invagga oss i en alltför stor självbelåtenhet, eftersom mycket arbete återstår med att utveckla ett rättvisare samhälle.

Val är en viktig del av demokratin. För ett år sedan var vi mitt uppe i en presidentvalskampanj. Under kampanjarbetet lyftes många viktiga samhälleliga frågor och utmaningar fram. Det centrala budskapet ni - medborgare - framförde var, att presidenten skall vara en aktiv deltagare också i frågor som gäller det finska samhället. Detta har jag försökt beakta i min verksamhet.

Jag vill framföra mitt tack för det förtroende jag fick i valet, liksom för det stöd ni visat mig under det gångna året. Dessutom vill jag tacka alla presidentkandidater och deras stödtrupper. Tack vare den stora allmänna aktiviteten fick valet också ovanligt stor samhällelig betydelse.

Nu står vi åter inför ett val. Redan i mars är det riksdagsval. Det har utsetts till ett jubileumsval, genom vilket vi firar den allmänna och lika rösträttens, och också riksdagens, hundraårsjubileum. Jag vill uppmuntra alla finländare att vara aktiva i valet. Genom att fråga efter kandidaternas åsikter i frågor som ligger er varmt om hjärtat lyfter ni fram dessa frågor och lär känna kandidaterna. Varje röst behövs. Använd er rösträtt.

Jag önskar Er alla ett gott nytt år 2007, i självständighetens och jubileumsårets tecken!