President Halonen vid öppnandet av riksmötet: Säkerhetspolitik innebär ett långsiktigt arbete

Enligt republikens president Tarja Halonen är det viktigt att det råder ett brett samförstånd om de säkerhetspolitiska frågor som är av central betydelse för Finland. Säkerhetspolitik innebär ett långsiktigt arbete som sträcker sig över flera valperioder och därför är det skäl att bevara förfarandet med statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelser i någon form också i framtiden, sade president Halonen i sitt tal vid öppnandet av riksmötet i riksdagen den 4 februari 2009. President Halonen talade också om det ekonomiska läget: ”Nu måste vi göra vårt yttersta för att människorna ska kunna stanna kvar i sitt arbete, och i arbetslivet. Permitteringar och uppsägningar kan hjälpa ett företag över den värsta tiden, men de hjälper inte oss ur denna djupa ekonomiska recession”, sade president Halonen.

Riksdagens talman Sauli Niinistö lyssnar på republikens president Tarja Halonens tal vid öppnandet av 2009 års riksmöte. Foto: Lehtikuva.

I säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen, som riksdagen kommer att behandla inom den närmaste framtiden, behandlas enligt president Halonen frågor som har att göra med Nato i ett bredare perspektiv än tidigare. ”Vår egentliga riktlinje befäster vår ståndpunkt om att vi håller möjligheten öppen att ansöka om medlemskap i försvarspakten. I det samtal jag förde med regeringen var vi fullständigt ense om att politiken är oförändrad även om ordalydelsen har ändrats”, sade president Halonen. ”Formuleringen i redogörelsen innebär alltså inte att vi nu skulle stå närmare eller längre ifrån ett Natomedlemskap, utan att möjligheten att ansöka om medlemskap kvarstår oförändrad.”

I redogörelsen konstateras det också att Finland stärker sitt deltagande i internationell krishantering. Det är enligt presidenten ett av de sätt på vilka Finland axlar sitt internationella ansvar. Deltagande i internationell krishantering stärker även den nationella försvarsförmågan och är för Finland ett viktigt instrument för utrikespolitisk påverkan.

Den ekonomiska krisen får inte tudela folket

Enligt president Halonen känner man i många hem nu på goda grunder stor oro inför framtiden. “Nu måste vi göra vårt yttersta för att människorna ska kunna stanna kvar i sitt arbete, och i arbetslivet. Permitteringar och uppsägningar kan hjälpa ett företag över den värsta tiden, men de hjälper inte oss ur denna djupa ekonomiska recession”, betonade president Halonen.

Ekonomin måste stimuleras på ett sätt som bidrar till att förenhetliga samhället. “Rättvisa, mänsklighet och solidaritet är principer som ska konkretiseras i praktiska åtgärder. Genom kloka beslut kan vi förhindra ytterligare tudelning av folket och investera i nytt kunnande och därmed i vår nations framtid.”

“Under perioderna av god ekonomisk tillväxt införde man osunda incitamentsystem som varken skapade hållbar tillväxt i ekonomin eller ett arbetslivsklimat som präglades av samarbete och förtroende”, sade president Halonen. Svagheterna i systemet måste korrigeras genom internationellt samarbete. Marknadskrafterna kan enligt president Halonen inte korrigera denna situation, som de själva gett upphov till, vare sig på det internationella eller nationella planet.

Språket är en del av vår innersta identitet

I slutet av sitt tal betonade president Halonen att den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningens kulturella och samhälleliga behov ska tryggas enligt lika grunder. Enligt henne är modersmålet av grundläggande betydelse för människan. ”Språket är en del av vår innersta identitet. De grundläggande språkliga rättigheterna är också ofta en förutsättning för att övriga grundläggande rättigheter ska kunna tillgodoses.”

Tal sin helhet