Republikens president Tarja Halonens tal vid Krigsinvalidernas Brödraförbunds 70-årsfest 18.8.2010

Det har i dag gått 70 år sedan Krigsinvalidernas Brödraförbund bildades. Då förbundet i augusti 1940 grundades levde man i en fred, som det skulle visa sig endast var tillfällig. Man hade klarat sig genom vinterkriget, som orsakat stort lidande. De som samlats för att grunda förbundet visste inte att landet redan knappt ett år senare återigen skulle befinna sig i krig. Vi har även i år ihågkommit krigsåren framför allt genom evenemang med anledning av att 70 år förflutit sedan vinterkrigets slut. Dessa år kommer att uppmärksammas ännu länge, och det med all rätta. De långa krigsåren innebar stora uppoffringar för hela landet.

Inte heller efter fredsslutet var Finlands ställning lätt. Krigets skuggor syntes länge i vårt samhälle. Det skulle sörjas för krigsskadestånd, återuppbyggnaden och nya hem för dem som förlorat sina hem. Man skulle se till de stupades anhöriga och anordna vård och rehabilitering av krigsinvaliderna. Samtidigt inleddes många förändringar i samhället. Finland började utvecklas till den välfärdsstat som vi känner i dag. Veterangenerationen bar ansvaret också för detta arbete i fredstid. Också merparten av krigsinvaliderna gjorde trots svåra skador ett långt dagsverke under årtiondena efter kriget.

Ansvaret för krigsinvalidvården har till största delen vilat på krigsinvaliderna själva. Krigsinvaliderna förlitade sig inte på utomstående hjälp. Deras intresse-, vård- och brödraorganisation, Krigsinvalidernas Brödraförbund, verkade från första början målmedvetet för krigsinvalidernas väl. Till exempel inrättade förbundet tillsammans med sina medlemsföreningar vård- och rehabiliteringsanstalter redan från och med 1940-talet.

Verksamheten inom Krigsinvalidernas Brödraförbund har kännetecknats av en stark anda av sammanhållning och omsorg om medmänniskorna. Krigstidens devis ”Man överger inte en kamrat” gällde även under fredstid. Det gemensamma ansvar som krigs- och återuppbyggnadstidens generation har visat utgör ett andligt arv som vi finländare fortsättningsvis bör vårda. Betonandet av individens rättigheter och friheter får inte leda till att vi glömmer vårt eget och det gemensamma ansvaret för våra medmänniskor. Med hjälp av samarbete och gemensamt ansvar har vi finländare klarat oss i såväl krigstid som fredstid.

I våra krig skadades cirka 94 000 krigsinvalider. Av dem lever i dag en tiondel, ca 9 500 personer. Krigsinvalidernas medelålder är hög, 87 år. I takt med att man blir äldre ökar behovet av stöd. Brödraförbundet tryggar nu för sin del krigsinvalidernas ålderdom. Förbundet satsar på att reparera bostäder och inrätta servicehus. Ett av förbundets projekt är att skaffa assistenter för krigsinvaliderna. På detta sätt får tusentals krigsinvalider och deras makar och änkor hjälp. Samtidigt sysselsätts över 300 långtidsarbetslösa. Nyttan av projektet är säkert ömsesidig. Hjälpen i hemmet gör att de äldre kan klara sig hemma så länge som möjligt.

***

Vi känner alla stor tacksamhet gentemot de män och kvinnor som med gemensamma ansträngningar lyckades rädda Finland under krigsåren. Omvårdnaden om dem förutsätter att samhället har tillräckliga resurser för att erbjuda rehabilitering, stödåtgärder och annan hjälp. Men det krävs också en anda av gemensamt ansvar av oss alla. Ansvaret mellan generationer är det bästa beviset på vår aktning för veteranerna.

Ärade krigsinvalider och veteraner, anhöriga och övriga festdeltagare, jag önskar er alla en trevlig festdag och jag får tacka också för det långa och goda samarbetet.