Republikens president Tarja Halonens skåltal vid festsupén 27.8.2002 i Ungern

(med reservation för ändringar)


Jag vill framföra vårt varma tack för inbjudan till ett statsbesök i Ungern. Hela vår delegation har redan efter denna första dag fått uppleva den varma stämning och den känsla som är kännetecknande för möten med goda vänner och släktingar. Ni har tagit emot oss på ett värdigt, men samtidigt chosefritt och varmt sätt.

Europa har under de två senaste veckorna drabbats av en naturkatastrof som också i Ungern har fått allvarliga följder. Våra tankar finns hos dem som blivit offer för översvämningarna. Samtidigt har vi blivit allt mer beslutsamma i vår kamp mot de miljökatastrofer som inte tar hänsyn till några gränser.

I det föränderliga Europa har relationerna mellan Finland och Ungern förblivit stabila och exemplariskt goda. Verksamhetsmiljön i fråga om våra bilaterala relationer berikas snart med en ny dimension, Europeiska unionen. I våra politiska relationer delar vi oron inför de faktorer som hotar säkerheten på vår kontinent och i våra länder, och vi strävar aktivt efter att finna medel för att avvärja dem. När det gäller handeln har farhågorna om att vårt frihandelsavtal skulle upphöra - ett orosmoment som i tiden hängde samman med Finlands EU-medlemskap - visat sig vara obefogade. Den bilaterala handeln mellan våra länder fortsätter att växa kraftigt samtidigt som balansen i den blir allt bättre.

Det senaste statsbesök som Republiken Finlands President avlade i Ungern ägde rum för sju år sedan. Finland var då en alldeles färsk medlem av Europeiska unionen och Ungern hade nyligen lämnat in sin egen ansökan om medlemskap. Finland lovade redan då att inte bara stöda Ungern i dess ansökan, utan också att dela sina erfarenheter med er.

Nu, då Ungern är i slutskedet av den process som syftar till medlemskap, tror jag att vi kan säga att vi infriat vårt löfte. Ett stöd från andra räcker dock inte om det land som ansöker om medlemskap inte själv gör sitt bästa för att uppfylla kriterierna. I det hänseendet har Ungern gjort ett utmärkt jobb och har därför hela tiden hört till toppskiktet bland de länder som ansökt om medlemskap. Principen om individuell bedömning av kandidatländerna, som fastställdes vid toppmötet i Helsingfors år 1999, har därför varit av stor vikt för Ungern.

Det är ingen slump att finländarna har haft två favoritländer framom andra, Ungern och Estland, i de eurobarometerundersökningar som gjorts i Finland angående utvidgningen av EU. Vi ser med iver fram emot det kommande samarbetet med båda länderna i EU - ett samarbete som man ibland lekfullt kunde kalla en finsk-ugrisk corner.

Vårt stöd för utvidgningen av EU begränsar sig dock inte bara till Ungern och Estland. Vi anser det viktigt att EU i samband med nästa utvidgning får tio nya medlemmar.

När jag tidigare i dag talade på Eötvös Loránd-universitetet uttryckte jag min oro för de extrema rörelsernas allt mer utbredda verksamhet i Europa. Demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och skydd för minoriteternas, t.ex. romernas, rättigheter är fortfarande inte självklarheter på vår egen kontinent. Extrem nationalism, och den intolerans och det främlingshat som ofta hänger samman med den, är en stor utmaning för integrationsprocessen.

De gångna sju åren har visat att ett litet land som Finland med framgång kan arbeta som en medlem av den europeiska familjen, utan att ge avkall på sin egen identitet. Till vårt släktfolk, ungrarna, säger vi också: Välkomna till vårt familjebord, där vi kan lösa gemensamma problem och göra upp framtidsplaner för ett ännu bättre europeiskt hem!

Förutom språket har även det livliga kulturella utbytet utgjort en av grundpelarna i de speciella relationerna våra länder emellan. Vi är båda stolta över våra rika kulturarv. Den europeiska integrationen innebär såväl en utmaning som en möjlighet när det gäller att värna om och främja dessa arv.

Kulturen är en del av samhället. Vi behöver ett nytt och fördomsfritt betraktelsesätt för att kunna dra nytta av växelverkan mellan kulturen, vetenskapen och ekonomin på ett helhetsbetonat sätt. I den finländska diskussionen har det beslutats att Ungern skall utgöra föremålet för ett intressant pilotprojekt. Det interaktiva samarbetsnätverket FinnAgora, som värnar om den finska kulturen, vetenskapen och teknologin samt det finska näringslivet och som skall grundas i Budapest, innebär nya verksamhetsformer och samarbete, inte bara inom statsförvaltningen utan också mellan olika andra aktörer i samhället. Nätverket är på samma gång ett länge emotsett svar på det ungerska vetenskaps- och kulturinstitutet i Helsingfors, vars nya lokaler nyligen invigdes.

Ungern är ett bekant land för mig, liksom för många andra finländare. Jag talar såväl för min egen del som för min make och hela vår delegation då jag konstaterar att vi kommit hit för att träffa många gamla vänner, men också för att knyta många nya vänskapsband. Ett hjärtligt tack för inbjudan och det varma mottagande vi fått!

Jag ber att få utbringa en skål för Er och Er hustru samt för Ungern och dess folk. Vi ser fram emot att få samarbeta med Er som släktingar, vänner och samarbetspartners i ett Europa vars utveckling präglas av stabilitet, demokrati och fred!