Republikens president Tarja Halonens tal vid utdelningen av presidentens internationaliseringspris den 19.2.2009

I Finland utgör utrikeshandeln hälften av samhällsekonomin. Våra företags framgångar på den internationella marknaden har stor betydelse för oss alla.

Många stora finländska företag har redan befäst sin ställning i världen. I deras kölvatten har också många små och medelstora företag sökt sig till nya marknader. Framgång kräver idogt arbete till vardags, men i dag är det tid för fest. Vi premierar företag som har haft internationella framgångar.

Republikens presidents internationaliseringspris har en tradition som sträcker sig över fyra årtionden. Det beviljades första gången 1967 under namnet Republikens Presidents exportpris och under namnet internationaliseringspris har det delats ut redan sedan 1999.

Ett av de viktigaste kriterierna för priset är att företaget har kunnat skapa innovativa affärsverksamhetsmodeller som ger konkurrensfördelar och lyckats omsätta dessa modeller i praktiken så att företaget har blivit marknadsledare inom sin bransch.

I början värdesatte vi snabb tillväxt, i dag är det långsiktighet som betonas i priskriterierna. För att få priset ska företaget kunna visa att dess konkurrenskraft kommer att bibehållas. Med det vill man försäkra sig om att framgången inte var en lyckträff utan följden av ett starkt kunnande. Vid gallringen av kandidaterna bedöms också möjligheterna till framgång under de kommande åren och företagets utvecklingsutsikter.

Med republikens presidents internationaliseringspris vill man också mer allmänt främja finländskt kunnande (och finländsk välfärd). Därför har en prioritering för priset varit att företaget stöder kompetens- och expertisutvecklingen inom det egna företaget och dess intressegrupper.

Det är naturligt att man av de företag som premieras kräver en etisk verksamhet som grundar sig på hållbart miljötänkande så att det blir möjligt att konsumera produkterna med gott samvete.

Gruppen av företag som under årens lopp har fått priset är imponerande och de har haft stor betydelse för hela det finländska samhället. Nu är frågan vad man ska göra i fortsättningen. När man så här helt ovetenskapligt går igenom företagen noterar man att finländarna kunde satsa mer på produkter och tjänster som också säljs direkt till konsumenterna. Allmänt taget är vi kanske bättre på att utveckla och sälja varor och tjänster från företag till företag än vad vi är på att skapa starka varumärken som konsumenterna känner till - även om det naturligtvis också här finns några lysande undantag. En annan sak som fångade mitt intresse var det ringa antalet nya aktörer och kvinnliga företagare. Med andra ord skulle det kanske här gå att finna mer resurser.


* * *

Att tro är dock inte att veta. Därför hoppas jag också att frågan är värd en närmare utredning – särskilt i dessa tider med stora ekonomiska utmaningar.

Avsikten med dessa reflexioner är inte att nedvärdera nivån på årets tävling. Tvärtom. Nivån var hög. En förutsättning för att få priset är alltså att företaget inte bara hör till den nationella toppen utan också placerar sig bland toppförmågorna. Jag kan med tillfredsställelse konstatera att de företag som nu premieras har uppnått denna höga nivå. Jag gratulerar er för ett idogt arbete. Och jag hoppas att detta pris ska sporra er att fortsätta med ert värdefulla arbete och att anta nya utmaningar – som det lär finnas tillräckligt av.

Inom ekonomin är de utmaningar som kan skönjas betydande och utsikterna osäkra. De problem som började inom det internationella finansieringssystemet har också spritt sig till realekonomin. Den snabba försämringen av situationen verkar ha överraskat alla, även om många ekonomiska experter redan länge har varnat för svagheterna i den internationella finansarkitekturen. Bland annat lyfte Internationella arbetsorganisationen ILO:s världskommission för globaliseringens sociala dimension, där jag var den ena ordföranden, redan för fem år sedan fram dessa hot i sin rapport. En grupp bestående av nobelpristagaren Joseph Stiglitz och andra uppskattade experter var enig om att finanssystemet måste reformeras.


Världskommissionens förslag är nu aktuellare än någonsin. Vi behöver en stabil finansarkitektur, som man har kommit överens om gemensamma spelregler för och som främjar global tillväxt, tillhandahåller företagen tillräcklig finansiering och tillgodoser arbetskraftens behov av ett skäligt arbete. För att råda bot på situationen och lösa problemen i världsekonomin behövs nu ett brett samarbete, där Finland måste delta aktivt både inom Europeiska unionen och på det internationella planet.

Det behövs också samarbetsförmåga och vilja på det nationella planet. Det är viktigt att företagen är lönsamma och konkurrenskraftiga, men det är lika viktigt att fästa vikt vid sysselsättningen och tryggandet av arbetsplatser. Vid sidan av en ekonomisk politik som stimulerar ekonomin och tryggar företagens verksamhetsförutsättningar behöver vi en effektiv utbildnings-, sysselsättnings- och socialpolitik. Likaså krävs det satsningar på nytt kunnande — på utbildning och teknologiska och funktionella innovationer.

De kraftiga svängningarna i ekonomin har skapat stor osäkerhet bland företrädare för affärslivet, politiska beslutsfattare och vanliga medborgare. Det är möjligt att hitta lösningar på problemen, men det förutsätter ett omfattande och uppriktigt samarbete. Målet bör vara att hela folket har det bra.

* * *

Jag vill gratulera er och hela er personal för ett gott arbete, och jag önskar er bästa välgång också i fortsättningen.