Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 6.10.2005

Republikens president Tarja Halonen vid Trädgårdsförbundets 80-årsfest 6.10.2005

En människa som uppnår en ålder av 80 år får höra många lovord om hög ålder, medan samma ålder för en trädgård bara är en god början. Jag törs påstå detsamma om det ärade Trädgårdsförbundet. Jag vill ändå uppriktigt gratulera er för att ni, trots att den yrkesmässiga trädgårdsodlingen och trädgårds- och parkkulturen i Finland ännu internationellt sett är verkligt ung, har organiserat er snabbt och effektivt.

Först efter kriget, dvs. på 1940- och 50-talet ökade trädgårdsproduktionens och trädgårdsprodukternas betydelse i livsmedelsförsörjningen. Produkterna gjorde finländarnas kost mångsidigare och tillförde kosten hälsofrämjande element. I det sammanhanget sporrade man också alla att i sina hemträdgårdar producera grönsaker, bär och frukter.

Då efterfrågan växte kraftigt - och även delvis p.g.a. importskyddet – ökade produktionen av inhemska grönsaker och prydnadsväxter ökat och blev mångsidigare. Då man beaktar hur sent man satte i gång i Finland, och den produktionstekniska nivå och det kunnande man nu uppnått, är det möjligt att det rör sig om ett världsrekord i sitt slag - särskilt då man ännu beaktar Finlands nordliga läge.

Den fördel importskyddet erbjöd upphörde slutgiltigt när Finland år 1995 blev medlem i EU. Man var nog på förhand medveten om att medlemskapet medför många förändringar och t.o.m. problem för trädgårdsodlingen. Under de gångna tio EU-åren har importen av trädgårdsprodukter vuxit. Antalet trädgårdsföretag i Finland har minskat med en fjärdedel. Företagens medelstorlek har emellertid samtidigt ökat i jämn takt och produktionen effektiverats. Utmaningar återstår dock ännu. EU har utvidgats de senaste åren och kommer ännu ytterligare att utvidgas. Redan nu har ett flertal trädgårdsländer med stor volym och låga produktionskostnader anslutit sig till unionen.

Trots en ökad konkurrens har man kunnat hålla graden av inhemsk trädgårdsproduktion hög. Konsumenterna sätter värde på inhemska produkter, men det finns inga garantier för att det kommer att vara så även i fortsättningen. De inhemska trädgårdsprodukternas trumf ligger emellertid också i framtiden i närproduktionens färskhet, i den trygghet en ren produktionsmiljö ger och den goda smaken vårt nordliga klimat skapar.

Utgångspunkterna för en ökad konsumtion av och efterfrågan på grönsaker är goda. Vi får ständigt nya forskningsresultat som talar för hur hälsosamma grönsaker är. Genom att öka andelen grönsaker i vår kost kan vi enligt undersökningar kännbart minska dödligheten i hjärtsjukdomar och minska cancersjukdomarna under de kommande åren. Användningen av grönsaker har ökat glädjande nog och bl.a. till följd av det mångåriga projektet i Nordkarelen har även finländska män lärt sig äta grönsaker. Varje generation måste dock erövras skilt. För närvarande månar man särskilt om att få barn att äta hälsosamt.

* * *

Finland urbaniserades sent men snabbt. I de större städerna har det sedan länge funnits parker, men mera allmänt började man kräva en grönare miljö och landskapsplanering på lång sikt i Finland så sent som på 1960-talet. På samma sätt som man vet att hälsan förbättras av att äta grönsaker började man då bli medveten om att kvaliteten på boende- och arbetsmiljön har en direkt inverkan på vårt psykiska och fysiska välbefinnande. Förutom våra stora skogar och vackra sjöar ville man ha naturen, med de upplevelser den erbjuder, i bostadens omedelbara närhet.

Trädgården är släkt med övriga estetiska njutningar också i det hänseendet att trädgårdsskötsel inte allena är förbehållet yrkesmänniskor eller de förmögna. I början var trädgården visserligen ett privilegium för herrgårdarna, prästgårdarna och övrigt ”bättre folk”, men demokratiserades såsom teatern och även musiken. I koloniträdgårdarna kunde också stadens arbetarbefolkning idka trädgårdsodling.

I och med att levnadsstandarden har stigit har såväl fritidsbostädernas som åretruntbebyggelsens gårdar hittat sina brukare. För mången människa är den egna gårdsplanen och trädgårdsskötseln en motvikt till arbetet. I trädgården kan man få utlopp för stress och känna glädje över att lyckas och över att göra något med egna händer. En upplyst hemträdgårdsmästare om någon är en förespråkare för färskhet, ren produktionsmiljö och goda aromer. Välskötta gårdar och trädgårdar är också en viktig del av bostadsområdets och hela kommunens miljötrivsel och anseende.

Jag önskar den jubilerande organisationen och dess medlemmar en synnerligen blomstrande framtid.

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 20.10.2005

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi