Republikens president Tarja Halonens hälsningstal vid FFC:s kongress 7.6.2006

Under Er pågående sjuttonde kongress uppmärksammar Ni synligt det finska arbetets framtid samt främjandet av jämlikhet och delaktighet. Dessa är viktiga frågor som alla samhälleliga aktörer bör vara med om att främja. Ett bättre Finland och en rättvisare värld är vårt gemensamma mål.

Det finska arbetets konkurrenskraft påverkas även alltid av den globala situationen. Globaliseringen är mycket mera än ett tekniskt och ekonomiskt fenomen. Den påverkar oss alla på olika sätt. För tillfället fördelar sig globaliseringens för- och nackdelar ojämnt såväl nationellt som internationellt. Vi behöver mer och effektivare samarbete så att människornas behov och bevarandet av miljön bättre kan beaktas. Globaliseringen bör demokratiseras och demokratin globaliseras.

Ett litet folk kan endast konkurrera med kvalitet. För detta krävs kunnande som uppnås genom investeringar i utbildning, forskning och utveckling. Utvecklingen i vårt eget samhälle - framförallt befolkningens stigande medelålder – förutsätter också att produktiviteten i arbetet effektiveras. Det innebär att vi skall bli ännu bättre.

Den snabba teknologiska och övriga utvecklingen kan vara till hjälp, men också den förutsätter ökade satsningar på yrkesutbildning och livslångt lärande. Det säger sig självt att yrkeskunskap som förvärvats för årtionden sedan inte nödvändigtvis längre räcker i dagens arbetsliv. Å andra sidan har rutinerade arbetstagare med lång yrkeserfarenhet mycket att ge sina unga arbetskamrater. Livslångt lärande är en attitydfråga. Jag tror att människor, då de bereds möjlighet till livslångt lärande och fortsatt utveckling av sitt kunnande, tar tillfället i akt – till nytta för alla parter.

Vi vill att det finska arbetet skall klara sig i världen. Även i framtiden väljer en del av företagen att flytta sina funktioner till andra länder. Det är viktigt att det i stället uppstår nya tillväxtföretag i vårt land och att innovationsverksamheten förblir stark. Det allmänna bästa gynnas av att finska företag som flyttat bort upprätthåller samarbete med det finska näringslivet och samhället.

Globaliseringen har även skapat oss möjligheter till samhällsekonomisk tillväxt och välfärd. De föds inte av sig själv, utan kräver beslutsfattande och handlingar: en jämlik social-, ekonomi-, miljö- och sysselsättningspolitik både nationellt och internationellt. I främjandet av jämlikheten är det inte bara fråga om jämlikheten mellan män och kvinnor utan också om jämlikheten mellan unga och gamla, mellan dem som är födda här och dem som är inflyttade. Det handlar om solidaritet och gemensamt ansvar. Fackföreningsrörelsen har gjort enormt mycket för att öka människornas delaktighet.

Till följd av de stora förändringarna – ja, omvälvningarna - i arbetslivet kommer fackföreningsrörelsens arbete att behövas i allt större utsträckning. Vid förändringar behövs mod att möta nya utmaningar, men det behövs också säkerhet, eller med andra ord utbildning och sociala skyddsnät. Det behövs också samförstånd mellan människorna. Varje ny generation måste fås med i det samhälleliga reformarbetet. Fackföreningsrörelsens utmaning är att övertyga även de unga kortjobbarna om att samarbete och organisering är den bästa garantin för att få allt att gå i rätt riktning.

Om man ser till hela arbetskraften ökar både antalet och andelen människor i tidsbegränsade, ofta väldigt korta, arbetsförhållanden. I ett modernt samhälle finns det många – såväl bra som dåliga - orsaker till detta. Dem har man under den senaste tiden undersökt berömligt. Nu borde samarbetet utvidgas så att vi kan hantera hela fenomenet.

En klok och långsiktig personalpolitik utgör en betydelsefull del av ett företags framgång. En smidig personalpolitik förutsätter såväl tillräckliga personalresurser som stöd för livslångt lärande för de anställda. En kunnig, motiverad och yrkesskicklig personal kan vid behov reagera bättre på förändring och överraskande situationer.

* * *

Vi har byggt vårt land tillsammans, och det måste vi göra också i framtiden. Den finska modellen - som baserar sig på samarbete, avtal och samordning - är känd också utomlands. Våra framgångar inom olika områden i internationella jämförelser har även påverkats av det välfungerande trepartssamarbetet. Det finska arbetsmarknadssystemet har skapats för att medla i och reglera konflikter. I den finska modellen har arbetsmarknadsorganisationerna, snarare än att driva en ren inkomstfördelningspolitik, haft bredare samhälleliga mål som syftar till samhällelig stabilitet och ekonomisk tillväxt. Först arbetar vi för att öka den gemensamma kakan, därefter för att dela den rättvist.

För att vi skall kunna ta vara på de möjligheter globaliseringen erbjuder och möta de utmaningar den för med sig måste vi också i framtiden slå vakt om det finska avtalssamhällets starka sidor. Varken Finlands möjligheter att klara sig i globaliseringen eller landets konkurrenskraft gynnas av att man underminerar den finska på avtal och gemensamt ansvar baserade modellen eller av att man skärper motsättningarna i samhället.

Jag vill rikta ett uppriktigt tack till FFC för det arbete Ni gjort för den finska löntagaren och det finska samhället. Jag önskar FFC, dess medlemsorganisationer och alla FFC-medlemmar lycka och välgång även med tanke på kommande utmaningar!