Tal av republikens president Tarja Halonens hälsning vid invigningen av Krishanteringscentret 1.2.2007

Människan behöver trygghet. Det är inte bara krig och andra väpnade konflikter som utgör prövningar i människans liv, utan också många andra kriser som orsakats av människan eller av naturen. I alla dessa situationer krävs snabba åtgärder och ett välorganiserat nationellt och internationellt samarbete för att hjälpa människorna och samhället de lever i att återgå till trygga förhållanden. En rättstat som bygger på demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och jämlikhet skapar förutsättningar för en positiv ekonomisk och samhällelig utveckling och förebygger således kriser som orsakas av människor. Den utgör även den bästa utgångspunkten för återuppbyggnaden efter naturkatastrofer.

Vi finländare kan vara stolta över det arbete vi hittills har gjort. Vår lagstiftning gällande den nationella civila krishanteringen har reviderats och det administrativa samarbetet har effektiviserats. Vårt expertkunnande uppskattas såväl i Finland som ute i världen. De finländska kvinnorna har visat sitt intresse för krishanteringsuppdrag och jag tror att deras insatser kommer att öka. Även medborgarorganisationernas betydelse ökar kraftigt. Vi måste handla tillsammans och utveckla samarbetet mellan statliga aktörer och olika organisationer.

Inom det internationella samarbetet har man börjat se betydelsen av den civila krishanteringen på ett helt nytt sätt jämfört t.ex. med Finlands förra EU-ordförandeskap. Då hade det så kallade Amsterdamfördraget precis trätt i kraft, och på initiativ av Finland och Sverige inkluderades för första gången krishanteringen i sin helhet i fördraget.

I dag utgör krishanteringen en helhet inom ramen för vilken det internationella samfundet har tillgång till ett omfattande urval metoder. Den militära krishanteringen och den civila krishanteringen stöder varandra. De internationella aktörerna är många. FN, OSSE, Europarådet och naturligtvis Europeiska unionen samt Nato och andra internationella organisationer och sammanslutningar bör kunna förena sina olika verksamhetsformer. Endast på detta sätt kan man effektivt främja och stödja stabiliteten och den positiva utvecklingen inom krisområden samt förebygga konflikter.

Finland deltar aktivt i utvecklandet av Europeiska unionens civila krishantering. I enlighet med 2004 års säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse arbetar vi för att stärka EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och deltar fullt ut när det gäller att utveckla och genomföra den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Finland utvecklar sin egen kompetens och sina egna förutsättningar för att delta i EU:s civila krishanteringsverksamhet. På detta sätt strävar vi efter att svara mot de nya hot som beskrivs i den säkerhetsstrategi som Europeiska unionen antog 2003 och härigenom främja demokratin.

I Europeiska unionen fortsätter utvecklandet av den civila krishanteringen samtidigt som antalet operationer ökar och operationerna blir allt mångsidigare. EU:s civila krishantering bygger framför allt på medlemsländernas nationella resurser. Därför bör medlemsländerna – alltså också vi – ha beredskap att erbjuda det internationella samfundet tillräckligt med nödvändig sakkunskap. Även om det inte är EU:s strävan att förenhetliga medlemsländernas system för civil krishantering, är det viktigt att redan nu beakta behoven inom det internationella samarbetet.

Finland har – än en gång - varit en föregångare i unionen. I fjol var vårt land en av de medlemsstater som ordnade utbildning – just här i Kuopio – i samband med att det upprättades civila snabbinsatsgrupper bestående av sakkunniga. Finland har en tät samordning som bygger på en klar arbetsfördelning mellan de centrala aktörerna, ett smidigt och vid behov snabbt beslutsförfarande samt ett enhetligt regelverk i fråga om anställningsförhållandena för den civila personal som deltar i krishanteringsuppdrag.

Finlands system möjliggör en målinriktad och konsekvent verksamhet i olika internationella sammanhang. Systemet säkerställer även att Finlands enskilda beslut om deltagande ligger i linje med de allmänna målen för den civila krishanteringen.

Finländska män och kvinnor deltar redan nu rätt aktivt i civila krishanteringsuppdrag på olika håll i världen - något som inrikesminister Rajamäki säkert kommer att ta upp i sitt festtal om en stund. Jag vill ändå lyfta fram ett konkret exempel – Kosovo. President Ahtisaari har upprepade gånger fört svåra diplomatiska förhandlingar i området. Finländska soldater finns fortfarande kvar som fredsbevarare på Balkan. Vi har redan givit civil hjälp såväl med statsmedel som genom medborgarorganisationer. Vi har tagit emot flyktingar. Den operation som nu planeras för att utveckla rättsstaten och stödja polisväsendet kommer att vara unionens hittills största civila krishanteringsuppdrag. Finländska experter deltar redan aktivt i planeringen av operationen.

I fjol kunde vi fira att Finland deltagit i fredsbevarande verksamhet i 50 år. Vi kan utveckla den civila krishanteringen till att bli ett lika starkt kompetensområde. För detta krävs tillräckliga resurser, även ekonomiska, så att vi till fullo kan svara mot behovet av hjälp. Erfarenheten har lärt oss att uppbyggnaden av ett fungerande samhälle i konfliktdrabbade områden endast lyckas genom långsiktiga satsningar. För att kunna åta sig och fullgöra uppdrag av detta slag krävs kunnande, materiel och utbildade personer.

År 2008 står Finland i tur att vara ordförandestat för OSSE. Organisationens verksamhet koncentreras numera till övergripande konflikthantering. Den spelar en viktig roll i befästandet av utvecklingen av demokratin och de mänskliga rättigheterna inom sitt verksamhetsområde. Att leda OSSE och försöka lösa de så kallade frusna konflikterna kommer att vara krävande uppgifter. Det vore ett gott praktiskt stöd för vårt ordförandeskap om vi kunde få med finländska experter på civil krishantering i olika fältuppgifter.

* * *

Jag vill här tacka alla er som tjänstgör och har tjänstgjort i civila krishanteringsuppdrag på olika håll i världen. Uppdragen är ofta krävande och ibland även farliga. Finländska fredsbevarare utför ett förträffligt arbete för främjande av fred, stabilitet och säkerhet. Finland kan vara stolt över er. Jag vill önska all välgång i dessa viktiga uppdrag.

Den utbildning som Krishanteringscentret som nu officiellt invigs erbjuder kommer säkert att stärka och utveckla kunnandet i denna bransch. Jag önskar Krishanteringscentret och alla som deltar i dess verksamhet lycka och välgång.