Republikens president Tarja Halonens tal vid öppningen av det ekonomiska forumet Asien-Europa 10.9.2006

Det gläder mig att få tala till denna representativa skara företagsledare vid det ekonomiska forumet Asien-Europas tionde möte. Om några timmar går jag för att hälsa de 37 Asemländernas politiska ledare välkomna till Asem6-toppmötet.

Finland har av tradition haft nära och goda relationer till de asiatiska länderna. Vår bilaterala handel har framför allt under de senaste åren genomgått en stark utveckling. Finland har varit medlem av Europeiska unionen sedan 1995. EU-medlemskapet har också öppnat en ny, viktig dimension i våra relationer till Asien, nämligen Asem-samarbetet. Vi har deltagit i alla Asem-toppmöten och nu har Finland den särskilda äran att stå värd för det största Asem-mötet genom tiderna. Redan från det första mötet i Thailand har jag personliga minnen.

Jag tror att vi vid Asem6-mötet än en gång i en öppen anda kommer att föra viktiga diskussioner om många frågor som våra regeringar dagligen tampas med. Vi uppskattar Asems inofficiella, samtalande karaktär. Samtidigt är det viktigt att Asem-ländernas regeringar når gemensamma riktlinjer i frågor som vi frivilligt, med gemensamma krafter och i samförstånd kan främja.

Den ekonomiska pelaren har alltid varit den centrala punkten i Asem-samarbetet. Samarbetet inom handel och ekonomi mellan Asien och Europa är så omfattande ur båda världsdelarnas synvinkel att vi helt klart är ekonomiskt beroende av varandra.

Under Asems hela existens har det varit av största vikt att arbetsmarknadsorganisationerna har sina egna forum och att deras röst blir hörd. Det är viktigt att företag och fackorganisationer lyfter fram den verklighet som de verkar i, så att regeringarna kan fatta sina beslut utgående från realistisk information.

AEBF har under de senaste tio åren gjort ett värdefullt arbete. Utmaningarna och problemen har förändrats mycket under denna tid. Handelshindren är numera till stor del inhemska, det finns färre tariffer och kvoter och flera gränsöverskridande frågor. Handelns och investeringarnas totalvolym har mångdubblats. En del av produktionen har flyttat framför allt från Europa till många asiatiska länder. Globaliseringen har inverkat både positivt och negativt på samarbetsformerna.

I globaliseringen behövs rättvisa spelregler. Globaliseringen måste bli en resurs som vi kan utnyttja för att främja hederligt arbete, minska fattigdom och arbetslöshet och främja tillväxt och utveckling. Reglerna som styr globaliseringen måste vara jämlika. Det gemensamma intresset måste i tillräcklig grad beaktas i multilaterala regler som gäller handel, investeringar och arbete.

* * *

Våra världsdelar förenas av många utmaningar och möjligheter. Asem-samarbetets centrala betydelse ligger i att det erbjuder ett forum för ömsesidigt utbyte av åsikter. En hållbar utveckling och tillgång till ren energi ligger i allas vårt gemensamma intresse. Vi förstår att det viktigaste svaret på denna utmaning, liksom på många andra utmaningar som globaliseringen medför, är satsningar på utbildning, forskning och produktutveckling.

Att utveckla innovationsförmågan är livsviktigt i Europa för att vi skall kunna bibehålla vår konkurrenskraft i världsekonomin. Europa har mycket att göra i denna fråga. Vi utbyter gärna tankar med Asem-ledarna om denna fråga, och även generellt om andra möjligheter och utmaningar som globaliseringen för med sig.

Jag anser att det övergripande temat för detta möte är mycket lyckat. Det betonar på ett utmärkt sätt betydelsen av samarbete i framtidens arbete. Det gläder mig också att ni kommer att ha en plenardiskussion om centrala frågor såsom globaliseringen, konkurrenskraften och energin. Asem kommer att behandla samma frågor och jag hoppas att ni kan ge oss ett budskap som får oss att tänka klart och bättre förstå den verklighet som företagsverksamheten och marknaden verkar i.

I Finland har samarbetet mellan arbetsmarknadsorganisationerna och regeringen långa anor. Typiskt för oss är att vi träffas, diskuterar och försöker nå samförstånd, konsensus, i många ekonomiska och samhälleliga frågor. Regeringen stöder genom sina egna tillvägagångssätt långsiktiga löneavtal. Detta har visat sig vara ett bra sätt att utveckla samhället och stärka samhällsfreden. Näringslivets åsikter värdesätts och beaktas i regeringens beslut. Detta gäller naturligtvis också fackföreningarnas åsikter, som på samma sätt är nödvändiga för en balanserad utveckling av samhället.

Finland har alltid betonat betydelsen av utbildning och kompetens. Under de senaste årtiondena har vi gjort stora satsningar på forsknings- och utvecklingsarbetet. Vi har också velat försvara och utveckla det nordiska välfärdssamhället, som garanterar alla medborgare lika utbildning och social trygghet. Jag tror också att välfärdssamhället är en viktig förklaring till att vi efter kriget har kunnat utvecklas från ett agrart dominerat land till dagens högteknologiska land.

Öppenheten i vårt samhälle och den ringa korruptionen har i Finland skapat en stabil och förutsägbar verksamhetsmiljö för företagen. Demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciperna har alltid haft en central ställning i vårt land. Ur företagens synvinkel är de också hörnpelare för en sund verksamhetsmiljö och behövs för att vi skall kunna trygga den ekonomiska tillväxten och välfärden.

* * *

I Finland har vi redan länge insett det inbördes beroendeförhållandet mellan näringslivet och den offentliga sektorn. På samma sätt har det inbördes beroendet mellan länder och världsdelar ökat i och med globaliseringen. Vi kan inte längre planera framtiden utan att beakta utvecklingen i den värld som omger oss. Fluktuationer i handeln, ekonomiska kriser och eventuella hinder eller problem i handeln mellan länderna i Asien och Europa avspeglas på många sätt direkt i vårt eget samhälle och vår egen ekonomi. Vi kan inte längre tala enbart om exportens betydelse för vårt land, trots att den traditionellt har varit livsviktig för oss. I dagens värld är vi också allt starkare beroende av import.

För oss har frihandel alltid varit något att eftersträva. Vi tror att frihandel och konkurrens som regleras genom samhälleliga åtgärder ökar välfärden. Vi är mycket besvikna över att WTO-förhandlingarna nu har stött på så stora svårigheter. Vi hoppas att våra vänner Pascal Lamys och Peter Mandelsons frånvaro från dagens möte är ett tecken på seriösa ansträngningar att nu fortsätta förhandlingarna. Det skulle ligga i allas vårt intresse.

Jag önskar ert möte framgång och hoppas att det stärker partnerskapet mellan våra världsdelar i riktning mot en hållbar tillväxt.