Klimatförändringen tema för presidentforumet: Passivitet blir dyrast

Vid avvärjandet av klimatförändringen blir passivitet dyrast för mänskligheten, konstaterade ett mycket enhälligt Presidentforum, som hade sammankallats av president Tarja Halonen tisdagen den 10 november 2009. Klimatförändringen är inte bara utmaningar utan också om nya möjligheter, konstaterade president Halonen och syftade på ibruktagandet av finländsk miljöteknik och utsikter för kommersialisering.

”Uppvärmningen ökar fattigdom och ojämlikhet. I detta hänseende är det verkligen ett ojust fenomen”, sade president Halonen i sitt öppningsanförande. Klimatförändringen drabbar de områden allra hårdast, vars människor redan nu är mest utsatta och sårbara – de fattigaste i världen, av vilka största delen är kvinnor. President Halonen betonade också att kvinnorna måste ha en synlig roll när man förhandlar om det kommande globala klimatavtalet. Ett sammandrag av presidentforumet kan ses på YLE Arenan.

Copyright © Republikens presidents kansli

President Halonen kom med hälsningar från Berlin, där hon föregående kväll deltagit i 20-årsjubileet av murens fall. ”Många talare konstaterade att det för 20 år sedan i Berlin hände något som experter och politiker aldrig trodde skulle hända. Folket tog saken i egna händer. Ni här representerar folket på väldigt många olika sätt. År 2009 kan om tjugo år vara ett likadant förändringens år, om vi bara vill.”

Meteorologiska institutets generaldirektör, ordföranden för Finlands nationella IPCC-arbetsgrupp Petteri Taalas sade att över 90 procent av den förändring i temperaturen som observerats under de senaste hundra åren förorsakats av utsläpp från mänsklig verksamhet. ”Vi är redan nu mitt uppe i en förändring, men genom utsläppsbegränsningar kan vi påverka. Om användningen av fossila bränslen inte begränsas, är den globala klimatuppvärmningen uppe i fem grader i slutet av detta sekel.”

”Det är ändå bra att hålla i minnet att inte alla växlingar och extrema väderfenomen beror på klimatförändringen”, sade Taalas. De varma vintrarna åren 2007 och 2008 berodde mest på lågtrycksströmningarna och endast delvis på klimatförändringen.

Copyright © Republikens presidents kansli

Grön teknik blir grundvalen för ekonomin?

Att avvärja klimatförändringen kostar, men dyrast är att inte göra något alls, sade statssekreterare Velipekka Nummikoski från finansministeriet. Folket är enligt honom mycket medvetna om kostnaderna. Eftersom användningen av förnybar energi är dyrare än fossilt bränsle kommer priset på energi att stiga. Ekonomiska styrmedel såsom utsläppshandeln och beskattningen är effektiva och nödvändiga.

Energisnåla produkter och tjänster kan också enligt Nummikoski bli stenfoten för ekonomin och exporten i Finland. Finland har t.ex. varit banbrytare i fråga om utvecklandet av frekvensomvandlare. År 2008 exporterade Finland energiteknik till ett värde av 5 miljarder euro.

Det saknas inte politisk vilja

Finlands huvudförhandlare vid klimatförhandlingarna Sirkka Haunia berättade att det inte kommer att saknas politisk vilja vid klimatkonferensen. I Köpenhamn strävar man efter att komma överens om i synnerhet tillväxtländernas utsläppsmål och om de fortsatta åtgärderna för utvecklingsländerna samt om anpassningsfinansiering.

Enligt Haunia räcker tiden dock inte till för att förhandla fram ett juridiskt bindande avtal. "Man har fortskridit tämligen väl i klimatförhandlingarna, om man beaktar att Förenta staterna förband sig till förhandlingarna så sent som i början av detta år. En förhandlingsprocess med nästan tvåhundra länder är tungrodd och långsam i praktiken. Trots det var Haunia optimistisk och hoppades att man i Köpenhamn skulle få till stånd klara beslut i de stora frågorna och att man kunde fortsätta finslipa detaljerna ännu nästa år.

Generalsekreteraren för Finlands WWF Liisa Rohweder påpekade att klimatförändringen förutom människan gäller hela ekosystemet. De flesta livsmiljöer och arter hinner inte anpassa sig till snabba förändringar. En två graders förhöjning av medeltemperaturen är en kritisk gräns, och efter detta ökar antalet arter som dör ut, skördarna blir sämre och utarmningen av livsmiljöerna tilltar. I Finland hotas de arter som kräver ett svalt klimat, och fjällväxter som isranunkel, dvärgsyra och snöarv, och djurarter som fjällräv, berglärka och saimenvikaren har svårt att hitta nya gynnsamma miljöer i ett varmt klimat.

Till det tolfte Presidentforumet hade inbjudits deltagare från samhällets olika områden, bl.a. riksdagsledamöter samt företrädare för företag, organisationer och forskningsinstitutioner. Forumets ordförande var redaktör Tarmo Ropponen.

Presidentforumet har ordnats sedan år 2006. Tidigare forum har fokuserat på det finländska arbetets konkurrenskraft, kunnande och innovation, utrikespolitik, äldreomsorg, Östersjön, tolerans, kommunal service, de nedtystade åren i Finlands historia, Finland i förändring, grundläggande fri- och rättigheter, och i september i år, sysselsättning och arbetslöshet.

Presidentforumets inledningsanföranden:

Republikens president Tarja Halonens anförande
Generaldirektör Petteri Taalas (PDF)
Statssekreterare Velipekka Nummikoski (PDF)
Huvudförhandlare Sirkka Haunia (PDF)
Generalsekreterare Liisa Rohweder (PDF)

Copyright © Republikens presidents kansli