Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 25.1.2012

Republikens president Tarja Halonens tal inför Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg 25.1.2012

Det är alltid en stor glädje att få tala inför Europarådets parlamentariska församling. Europarådet är den enda genuint paneuropeiska organisationen som grundar sig på respekterandet av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. Europarådet har haft en unik betydelse när det gällt att förena vår kontinent och att rasera gamla gränslinjer - genom organisationens arbete har man kunnat skapa en stabil plattform för ett enat Europa.

Som ni vet hade jag glädjen att tillhöra Finlands delegation i parlamentariska församlingen under den första tiden i det nya Europa. För Europas del innebar dessa år en period av nytt hopp och nya möjligheter. När vågen av demokratisering drog in över vår kontinent var ett medlemskap i Europarådet för många länder det första etappmålet på vägen mot demokrati.

* * *

Den parlamentariska församlingen har i betydande grad hjälpt medlemsländerna att stå vid sina löften. Jag var med om att skapa en mekanism med vars hjälp man övervakar att medlemsländerna uppfyller de krav och åtaganden som medlemskapet medför. I dag täcker mekanismen alla medlemsländer. Men ingen kan vara perfekt, och därför är övervakningsmekanismer av det här slaget mycket viktiga och värda vårt odelade stöd också i framtiden.

Den ökande ojämlikheten såväl inom länder som mellan dem är ett av de många problem som dagens samhällen har att kämpa med. FN-panelen för global hållbarhet – i vilken jag delar ordförandeskapet med president Jacob Zuma – betonar vikten av att det råder balans mellan de ekonomiska, sociala och miljörelaterade infallsvinklarna. Här brukar jag gärna tala om den nya treenigheten.

Ökande ojämlikhet, diskriminering och intolerans är inga naturkrafter, utan de kan bekämpas. För att bryta denna trend bör man fästa särskilt avseende vid minoriteternas och de mest utsatta gruppernas rättigheter.

Den representativa demokratin ger majoriteten rätt att fatta beslut som gäller alla. Med denna rätt följer också ansvaret att värna om minoriteternas rättigheter och förhindra diskriminering. Den politiska säkerheten och stabiliteten är direkt relaterad till hållbar utveckling och tillgodoseende av de mänskliga rättigheterna, vilket i sin tur innefattar också minoriteternas och de utsatta gruppernas rättigheter. Detta har vi under historiens lopp ofta sett prov på både i Europa och på annat håll.

* * *

Likaså bör man fästa vikt vid att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna blir tillgodosedda. Alla har rätt till ett människovärdigt arbete och grundtrygghet. I detta sammanhang vill jag nämna romernas svåra ställning. Romerna är en typisk allmäneuropeisk minoritet som löper större risk än andra grupper att bli diskriminerade. I alla medlemsländer är romernas socioekonomiska ställning också svagare än andra gruppers. I all synnerhet är de romska kvinnorna och barnen i en mycket svår situation – de är ofta utsatta för diskriminering av olika slag.

Europarådet är ett bra forum med vars hjälp man kan söka gemensamma lösningar och förbättra romernas ställning samt lära sig av bästa praxis i medlemsländerna. Jag värdesätter insatserna inom ramen för Europarådets människorättsmekanismer, den parlamentariska församlingen för att den har lyft fram angelägna frågor samt generalsekreteraren för hans orubbliga åtgärder.

Det är synnerligen viktigt att säkerställa att romerna har möjlighet att delta i beslutsprocesserna på alla plan och att de kan påverka beslut som gäller dem själva.

Inrättandet av European Roma and Travellers Forum var ett viktigt steg på den här vägen. Forumet ska göra sitt yttersta för att säkerställa att alla romer får sin röst hörd i de beslut som gäller dem själva.

Vid följande sammankomst för de europeiska presidenterna, som arrangeras i Helsingfors i februari, kommer man att diskutera frågor kring tolerans och förebyggande av diskriminering. Öppningsanförandet hålls av Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland som jag har inbjudit till sammankomsten.

* * *

Europarådets människorättsnormer och människorättsmekanismer har väckt livligt intresse på bred front. Vi ska försvara och utveckla systemet efter bästa förmåga, och samtidigt ska vi respektera dess oavhängighet och effektivitet.

Att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har adekvata verksamhetsbetingelser är en förutsättning för att övervakningen av de mänskiga rättigheterna ska vara verkningsfull. Vi ser fram emot att verksamheten vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna reformeras på ett sätt som främjar behandlingen av den anhopning av ärenden som väntar i domstolen. Samtidigt är det mycket viktigt att den enskilda individens rätt att överklaga tryggas. Skyddet av européernas mänskliga rättigheter får inte försvagas. Vi bör minnas att domstolen har varit en stor framgång – i den har en mängd tragiska historier fått ett lyckligt slut.

Vi har alla anledning att då och då se oss själva i spegeln. Det faktum att besvär anförs återspeglar reella problem. Medlemsstaterna bär det huvudsakliga ansvaret för att deras domstolar tar det som sin uppgift att sörja för verkställigheten av de mänskliga rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt därtill hörande rättspraxis. Jag vet att mycket återstår att göra inom den här sektorn. Det är viktigt att också den parlamentariska församlingen är på alerten i denna fråga.

* * *

Finland hade en aktiv roll när byrån för Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter inrättades. Kommissionärens mandat ger honom möjlighet att ingripa i aktuella problem som medlemsstaterna kan ha i fråga om de mänskliga rättigheterna – det må sedan gälla yttrandefrihet, minoriteters rättigheter eller nya typer av människorättsfrågor, såsom frågor kring de äldres rättigheter.

Jag är mycket nöjd över att den här institutionen har blivit en övervakare av de mänskliga rättigheterna i Europa, den förtjänar verkligen vårt stöd. Jag vill också uttrycka min djupaste erkänsla för de insatser som de två första kommissionärerna, Álvaro Gil-Robles och Thomas Hammarberg, stått för. Bägge två har utfört ett utomordentligt arbete, och de har framgångsrikt främjat de mänskliga rättigheterna och Europarådets roll.

Jag vill också gratulera Nils Muiznieks, som nyligen valts till kommissionär, och jag önskar honom allt gott under de kommande sex åren. Det värdefulla arbete som kommissionären och hans institution gör för att förbättra människorättsnormerna förtjänar vårt fulla stöd.

* * *

Den senaste tidens händelser i Nordafrika och Mellanöstern understryker än en gång hur utveckling, mänskliga rättigheter samt fred och säkerhet har samband med varandra. Medborgarnas reformkrav har visat hur viktig det civila samhällets roll kan vara när det gäller att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

I Nordafrika och Mellanöstern har kvinnorna deltagit aktivt i de politiska rörelser som driver på demokratisk utveckling, social rättvisa och jämställdhet. Kvinnor och män har tillsammans börjat opponera sig och krävt att de själva och deras efterkommande ska få en bättre framtid. Det är viktigt att dessa kvinnor och män också bygger ett demokratiskt samhälle tillsammans.

Mycket återstår att göra innan man kan säkerställa att likhet inför lagen genomförs också i praktiken. I frågor som gäller jämställdhet har Europarådet alltid varit en föregångare. Konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet är Europarådets senaste konvention som handlar om jämställdheten mellan könen. Jag hoppas att konventionen så snart som möjligt ska träda i kraft.

Barnens och de ungas situation är likaså en fråga som man bör fästa särskild vikt vid. Det är oerhört viktigt att barnen och de unga erbjuds möjligheter till utbildning och ett människovärdigt arbete. Långvarig arbetslöshet leder ofta till fattigdom och grusade framtidsutsikter. Vi måste se till att de unga inte slås ut och hamnar utanför samhällsgemenskapen.

* * *

Europarådets reformarbete har vårt fulla stöd. I och med reformerna får organisationen allt bättre förutsättningar att främja sina centrala värderingar: mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen.

OSSE, Europarådet och Europeiska unionen har sina egna specifika roller. De här organisationerna har därför all anledning att stödja varandra i sina verksamheter. EU och Europarådet har tydligen redan nu funnit fruktbara samarbetsformer i och med att Europarådets sakkunskap har kunnat stödjas med EU:s resurser.

Allt sedan Europarådet inrättades 1949 har dess betydelsefulla arbete för främjande av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen varit en viktig källa till hopp för oss alla.

Ärade parlamentariker, detta är sista gången jag inför er håller ett tal i egenskap av Republiken Finlands president. Jag vill tacka er för ett utomordentligt och givande samarbete under de gångna åren, och önskar er all framgång i ert viktiga värv.

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 3.2.2012

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi