Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 28.10.2008

Republikens president Tarja Halonens tal vid en lunch i Presidentens slott med anledning av Nordiska rådets 60:e session den 28 oktober 2008

(med reservation för ändringar)

Världen har drabbats kraftigt av den pågående finanskrisen. Det som sker på ett håll i världen har konsekvenser också på ett annat. Att man har skött den nationella ekonomin väl hjälper vid en krissituation, men är ingen totalförsäkring mot svårigheter. Den pågående krisen är ett påtagligt exempel på en obehärskad globalisering. Vid ASEM-mötet för en vecka sedan enades vi om ett krav på bättre reglering av den internationella finansmarknaden.

De nordiska samhällena är i många hänseenden starka och livskraftiga. Demokratin fungerar väl, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen respekteras och medborgarna deltar aktivt i samhället. De nordiska länderna har varit relativt framgångsrika vad gäller globaliseringen. Våra länder placerar sig högt i internationella jämförelser i fråga om välstånd, jämlikhet, utbildning, hållbar utveckling och mycket annat. Våra länder hör också till de länder som har minst korruption.

Den nordiska välfärdmodellen, med sina nationella tillämpningar, har gjort oss framgångsrika. Jag är övertygad om att den ger bättre förutsättningar att hantera den rådande finanskrisen och också globaliseringen framöver. Men alla behöver också internationellt samarbete och solidaritet.

Det nordiska statsministermötet i Punkaharju i fjol tog initiativ till ett nordiskt samarbete, där tyngdpunkten ligger på att möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen medför. Samtidigt måste vi utvidga vårt samarbete gällande andra globala frågor och utmaningar, såsom millennieutvecklingsmålen och miljöförändringen. Detta samarbete ska bidra till ett kunnigare, mera välmående Norden och en bättre värld.

Bland det praktiska samarbetet gällande globala frågor kan nämnas ett initiativ till spetsforskningsprogram inom klimat, energi och miljö. Ett av programmets mål är att skapa förutsättningar för ökat samarbete mellan länderna, de nordiska institutionerna och de nationella organen. Programmet lägger stor vikt vid ett nära samarbete mellan forskningsinstitutioner, industrin och näringslivet. I nästa skede kommer man att fokusera på områdena välfärd och hälsa och dessa kan utvecklas till en plattform för ett vidare internationellt samarbete inom klimat-, energi- och miljöforskningen.

När man talar om det nordiska samarbetet ska man inte heller glömma, att målet alltid har varit att underlätta vardagsliv för medborgarna och företagen. Här har vi varit föregångare i Europa och världen i många hänseenden. Jag vill utmana alla att göra sitt bästa för att undanröja de ofta små, men just därför irriterande hinder som ännu försvårar samarbetet över gränserna i Norden.

* * *

Östersjön ligger nära våra hjärtan. För oss som bor vid Östersjön är det lätt att se detta hav som det konkreta uttrycket för hållbar utveckling. Vårt gemensamma hav är en del av vår identitet. Utvecklingen i området har betydande inverkan på vars och ens välbefinnande och trygghet.

Östersjön mår dessvärre illa. Kommissionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (Helcom) antog i sin aktionsplan i november 2007 som mål att havet ska ha god ekologisk status före år 2021. Till dess återstår tretton år. Det är en kort tid. Vi vet att det krävs omedelbara aktiva åtgärder. Östersjön kan inte vänta. Jag hoppas att det pågående arbetet med EU:s Östersjöstrategi ytterligare ska bidra till att rädda vårt hav.

Nordiska rådets närområdessamarbete har varit framgångsrikt. De nya riktlinjerna för samarbetet med Estland, Lettland och Litauen liksom det nya samarbetsprogrammet med Nordvästryssland sträcker sig från 2009 till 2013.

Nordiska rådet har fört en tät dialog med de berörda samarbetsparterna och tillsammans med dem dragit upp nya riktlinjer för samarbetet. Dessa bygger på värderingar som demokrati, mänskliga rättigheter, rättstatsprincipen, jämlikhet, yttrandefrihet och tolerans - sådant som vi i Norden värdesätter högt. Målsättningen för Nordiska rådets baltiska och ryska samarbete är att bidra till att skapa en stark Östersjöregion med ökad tillväxt, välfärd och konkurrenskraft.

Jag vill avsluta med att önska Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet lycka och framgång med den nya dagordningen för det nordiska samarbetet.

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 28.10.2008

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi