Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 1.1.2009

Republikens president Tarja Halonens nyårstal 1.1.2009

Medborgare,

Det nya året börjar i en stämning som är allvarlig på många sätt. Våldsamheter har blossat upp på olika håll i världen. Mest oroande är läget i Gaza. Våldsspiralen måste brytas och frågorna lösas vid förhandlingsbordet.

”Fred är en fråga om vilja”, sade president Ahtisaari när han tog emot Nobels fredspris den 10 december. Priset var framför allt en erkänsla för hans personliga arbete för fred. Jag tror dock att många av oss också upplevde det som en uppmuntran till det internationella samfundet att nå försoning i konflikter som fortfarande är olösta. Vilja till fred behövs nu i synnerhet i Mellanöstern.

Världen har också drabbats av svåra ekonomiska problem. Den internationella ekonomiska krisen har satt igång en process som säkert också påverkar Finland. Den ekonomiska utvecklingen har redan försvagats avsevärt, och sysselsättningen har försämrats. I ett sådant läge accentueras betydelsen av gemensamt ansvar.

Många har säkert redan tänkt på depressionen på 1990-talet. Forskning visar att dess långa skuggor fortfarande syns i vissa familjer. Enligt experter är det nationella utgångsläget den här gången dock mycket bättre inom både den offentliga och privata sektorn i Finland. Men vi har ett och annat att lära från den tiden.

Tillräcklig vikt måste i tid läggas vid sysselsättningen. Vi måste agera så att följderna av den långsammare ekonomiska utvecklingen inte blir tyngst för dem som är mest utsatta.

En aktiv ekonomisk politik behöver backas upp av en effektiv utbildnings-, sysselsättnings- och socialpolitik. Likaså krävs det satsningar på nytt kunnande — på teknologiska och funktionella innovationer. Målet bör vara att hela befolkningen har det bra.

Samarbete utgör styrkan i vårt samhälle. Den internationella konkurrensen är fortsatt hård också i ekonomiskt sämre tider. Vår befolkning åldras snabbt i takt med att våra stora årsklasser blir äldre, trots att nativiteten är större i Finland än i många andra länder i Europa. Vi har således många orsaker att investera i utbildning och livslångt lärande. Dessutom ger kunskap livskvalitet åt människor i alla åldrar.

Svagheterna i den internationella finansarkitekturen har i själva verket länge varit kända. Många experter har varnat för detta. Internationella arbetsorganisationen ILO:s världskommission för globalisering konstaterade redan för fem år sedan i sin rapport att den internationella finansarkitekturen snabbt måste läggas om för att instabiliteten ska fås att minska. Som mål sattes en stabil mekanism för den monetära ekonomin — en mekanism som främjar global tillväxt, tillhandahåller företagen tillräcklig finansiering och tillgodoser arbetskraftens behov av ett skäligt arbete.

I dag är detta mål aktuellare än någonsin tidigare. Nu måste vi alla dra åt samma håll. Finland bör också i fortsättningen samarbeta intensivt både inom Europeiska unionen och på det globala planet, för att vi tillsammans ska kunna få läget att lugna sig och bidra till en stabilare internationell utveckling.

* * *

Genom ekonomisk tillväxt går det att skapa förutsättningar för ökad välfärd. Tillväxten måste dock följa en utveckling som är hållbar såväl ekologiskt som socialt sett.

Förenta Nationernas klimatmöte i Polen i december visade att världens länder på allvar har gått in för att stoppa klimatförändringen, trots den ekonomiska krisen. Vid FN:s globala toppmöte som kommer att hållas i Köpenhamn i slutet av detta år är det meningen att få till stånd ett avtal där alla länder förbinder sig att minska sina nationella utsläpp. Industriländerna spelar en central roll när det gäller att hejda klimatförändringen, men det är absolut nödvändigt att också utvecklingsländerna deltar.

Även finländarnas aktivitet behövs. Vi kan hjälpa utvecklingsländerna på många sätt: med varningssystem och skyddsmekanismer mot översvämningar eller genom att utveckla god förvaltning, energieffektivitet och skogsbruk. Finland kan ha mycket att ge i detta samarbete.

De som bor i Östersjöområdet anses allmänt vara synnerligen miljömedvetna. Trots det är Östersjön ett av de mest förorenade haven i världen. Vid förra årsskiftet skrev jag tillsammans med statsminister Matti Vanhanen ett brev till alla Östersjöländers stats- och regeringschefer där vi inbjöd och uppmuntrade länderna till samarbete för att förbättra tillståndet för Östersjön. Vårt initiativ har fått ett mycket positivt mottagande.

Östersjöns naturmiljö är unik. Dess särdrag gör emellertid också att detta hav är särskilt känsligt. Havet påverkas av all verksamhet i det så kallade avrinningsområdet. Till all lycka kan vi fortfarande rätta till vissa negativa följder av människans verksamhet. Det är naturligtvis inte lätt, för vi måste allvarligt gå igenom våra levnadsvanor och våra val i det dagliga livet — och vara beredda att ändra på dem.

Men vi behöver ingalunda börja från noll. Många positiva projekt pågår redan. I regionen har man upprättat partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn, och branschövergripande nätverk som sträcker sig över statsgränserna. Jag vill tacka alla för samarbetet och för den uppmuntran jag har fått. Detta är en bra väg att fortsätta på. Jag lovar att göra mitt bästa också i fortsättningen för att rädda vårt gemensamma hav.

* * *

Också i år blir jag tvungen att gå in på våldet i det finländska samhället. Det oroar mig mycket. Även i fjol förlorade många finländare sina kära på grund av våld. Skolmassakern i Kauhajoki i september och många andra våldsdåd på olika håll i landet har skakat oss alla.

Skolmassakrer och annat våld som har väckt allmän uppmärksamhet utgör tyvärr bara toppen av isberget. Över hundra människor dödas varje år i vårt land. Brotten mot liv består till stor del av våld mellan män, men tiotals kvinnor mister livet varje år som offer för relationsvåld. Våldtäkter och annan form av våld är ännu vanligare. Vi kan inte och vi får inte blunda för detta. Det måste bli en ändring.

Orsakerna till våldet är många. I sista hand är våld dock en enskild människas gärning som han eller hon bär ansvar för, och detta ska inte förringas.

Vi kan påverka i denna fråga också med gemensamma åtgärder. Den allmänna välfärdspolitiken förebygger utslagning. Tillräckliga mentalvårdstjänster eller förebyggande socialt arbete hade kunnat hjälpa i många fall. Man måste också ta itu med skolmobbning i tid. Det råa våldsbeteendet påverkas även av den stora mängden skjutvapen och det kraftiga bruket av alkohol.

Det finns inte ett allenarådande och undergörande sätt att få slut på våldet, men det finns många effektiva sätt att minska på det. Jag är tillfreds med att riksdag och regering har skridit till åtgärder för att minska alkoholens skadeverkningar och begränsa tillgången till handeldvapen. Jag hoppas att man framskrider raskt och målmedvetet i båda frågorna. Jag vill dessutom också uppmuntra till andra åtgärder för att minska våldsbeteendet. Våld ska inte höra till vår livsstil.

* * *

I år har det gått tvåhundra år sedan Finland blev autonomt och fick egen centralförvaltning. Vår mer än sexhundra år långa statsgemenskap med Sverige bröts. Som storfurstendöme blev Finland en del av det ryska kejsardömet. Vid Borgå lantdag konstaterade Alexander I att Finland blivit upphöjt bland nationernas antal. Dessa händelser tillsammans med en lång period av fred gjorde det möjligt att bygga vår nation och att till slut uppnå självständighet.

Finska kriget och freden i Fredrikshamn, Borgå lantdag och inrättandet av regeringskonseljen hängde samman med den omvälvning som skedde i hela Europa. Vi minns dessa händelser i år, och jag är glad över att flera hundra lokala evenemang kommer att ordnas med anledning av märkesåret.

Jag tror att vi genom att uppmärksamma detta märkesår blir mer medvetna om vårt eget lands historia och om våra ansträngningar för att bygga ett demokratiskt samhälle. Samtidigt kan vi som finländare fortsätta att samarbeta med våra grannar i det nordliga Europa.

Jag öppnar härmed vårt statliga märkesår till minne av 1809.

Medborgare,

Globalt sett är Finland fortfarande ett bra land att leva och bo i. Vi står inför utmanande tider, men tillsammans och med gemensamma krafter kommer vi att klara det. Ett ekonomiskt och socialt sett helgjutet samhälle har varit vår styrka i det förgångna, och det ska vi också bygga vår framtid på.

På mina egna och min makes vägnar vill jag tacka alla dem som kontaktat oss, och tacka för all uppmuntran som vi fått under det gångna året. Jag önskar Er alla ett gott nytt år 2009!

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 31.12.2008

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi