Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 21.11.2009

Republikens president Tarja Halonens tal vid Akademiforum i Vasa 21.11.2009

Vår värld har förändrats i snabb takt. Människorna rör sig från ett land till ett annat och umgänget mellan olika kulturer har ökat. Likaså har datateknikens utveckling bidragit till lägre hinder och närmare umgänge människor emellan. Det lokala har blivit globalt och samtidigt har de globala företeelserna kommit att påverka oss alla.

Människornas möjlighet att jämföra sitt eget liv med andras har ökat. De mänskliga rättigheter som Förenta Nationerna driver har varit en stor framgång på det principiella planet. Att tillgodose dessa rättigheter i praktiken har krävt, och kräver fortfarande, mycket arbete. Men i vilket fall som helst har människorna själva, både här i Finland och i oräkneliga andra länder, tillägnat sig en ny, starkare jaguppfattning. Samtidigt har kraven när det gäller det egna livet ökat.

Jag tror att man har insett att människorna alltjämt är mycket ojämlika ekonomiskt och socialt. Det har också varit uppenbart att man tenderat att skjuta upp fullföljandet av social rättvisa till kommande skeden av ekonomisk tillväxt. Inom Förenta Nationerna förband sig världens ledare redan år 2000 till millenniemålen, som syftade till att utrota den extrema fattigdomen i världen och att på ett konkret plan tillgodose de mänskliga rättigheterna. Detta förutsätter också att man gör globaliseringen mer rättvis. Vi kan nämligen inte lita på att marknaden automatiskt fungerar rättvist, utan vi måste ha möjlighet att tygla den. På så sätt kan vi åstadkomma ett tillstånd av hållbar utveckling, där både naturen och människorna mår bra. Vi står inför globala utmaningar, och för att klara av dem krävs det ett gemensamt globalt ansvar – global etik.

Den negativa utvecklingstrenden har varit känd under en längre tid, men först nu då vi insett hur allvarlig klimatförändringen är har vi tvingats till handling. För att människornas och naturens välbefinnande ska kunna tryggas måste klimatförändringen omedelbart bekämpas. Anpassningen till de redan nu oundvikliga förändringar som klimatuppvärmningen innebär är en av mänsklighetens största utmaningar. Klimatförändringen påverkar miljarder människors liv och har betydande ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser. Alla måste lära sig vad samverkan och gemensamt ansvar är.

Människorna har i snabbare takt börjat inse hur nödvändig en hållbar utveckling är. Jag tror att vi i dag har betydligt bättre möjligheter än förut när det gäller att gå in för ett reellt globalt engagemang. Det kommer inte att vara möjligt att redan i december i Köpenhamn åstadkomma ett juridiskt bindande. Jag förhåller mig ändå optimistiskt till saken. Målet ska dock fortfarande vara en äkta och stark politisk utfästelse. Mötet kan därmed vara början till en ny utveckling. För att vi så snabbt som möjligt ska få till stånd också ett rättsligt avtal måste arbetet fortsätta på bred front. I detta arbete har EU verkligen en möjlighet att vara den pådrivande kraften.

Vid sidan av de internationella avtalen behöver vi också åtgärder på nationell nivå. Vi har ett särskilt ansvar också för de hav som omger oss. Det nationella och internationella samarbetet är också här i nyckelposition. Ett effektivt skydd av Östersjön kräver ökad miljömedvetenhet och att vi alla förbinder oss vid principerna och insatserna för hållbar utveckling.

Samtidigt som vi arbetar med klimatfrågan ska vi också tackla de utmaningar som den globala ekonomiska krisen och den därtill relaterade kraftigt ökande arbetslösheten innebär. Arbetslösheten har konsekvenser inte bara för dem som förlorar sina jobb, utan också för dem som är i arbetslivet, för familjer och företag – för hela samhället. Arbetet är ett centralt element för människors välbefinnande. Den enskilda individen definierar ofta sig själv genom arbetet, vilket innebär att avsaknaden av arbete har djupgående inverkan på individens liv och jaguppfattning. Problem inom familjerna påverkar också barnens och de ungas välbefinnande.

I Finland har arbetslösheten i år drabbat framför allt de unga. Unga utexaminerade har haft svårt att hitta en arbetsplats. I dagens svåra sysselsättningsläge blir det också för invandrarna en allt större utmaning att komma in på arbetsmarknaden. Fördomar och attityder utgör ofta hinder för att anställa invandrare, och i Finland inverkar också de höga språkkraven på invandrarnas möjligheter. För att vårt samhälle ska vara välbalanserat är det viktigt att vi fäster uppmärksamhet vid sysselsättningsaspekterna. Vi har inte råd att lämna någon utanför arbetslivet.

Men också i tider av stora samhällsförändringar måste vi kunna lita på att samhället värnar om alla sina medlemmar. Den utbildning och de social- och hälsovårdstjänster samt det utkomstskydd som välfärdssamhället erbjuder skapar grundtrygghet för individerna, men dessa element stärker samtidigt också samhällets egen stabilitet.

* * *

Språket är en del av vår innersta identitet. Modersmålet är en viktig del av människans identitet och det utvecklas genom umgänget med andra människor. De grundläggande språkliga rättigheterna är ofta också en förutsättning för att övriga grundläggande rättigheter ska kunna tillgodoses. Vår konstitution har allt sedan Finland blev självständigt erkänt vårt lands två nationalspråk. Vår nuvarande grundlag tryggar dessutom särställningen för samiska, romani och teckenspråk.

Nationalspråkets betydelse har förändrats. I vårt land är språket och den nationella kulturen alltjämt starkt förknippade med den kollektiva identitet som utvecklades på 1800-talet och med vårt mognande till nationell självständighet. Till följd av internationaliseringen, den europeiska integrationen, den internationella nöjesindustrin och dagens instrumentella kommunikation är det tänkbart att nationalspråket kan kännas mindre viktigt i mångas ögon. Engelskan har allt oftare blivit människornas gemensamma språk som också i Finland utsträcker sig till allt fler livsområden.

Det språkpolitiska arbetet fokuserar ofta – och på goda grunder – på minoriteternas språk. Det här arbetet är också i framtiden viktigt och värt att stärka. Många minoritetsspråk löper redan nu risk att försvinna. Det finns också ett klart behov av ett övergripande språkpolitiskt program som behandlar Finlands flerspråkiga framtid med utgångspunkt i samtliga språk som talas i vårt land.

Det finns också ett klart behov av språkpolitik, eftersom det fortfarande råder stor diskrepans mellan dels de i lagstiftningen tryggade språkliga rättigheterna, dels handlingarna i det levande livet och medborgarnas erfarenheter. Detta trots att det redan i grundlagen sägs att det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

Riksdagens grundlagsutskott tog i september i sitt utlåtande om revideringen av statens regionförvaltning klart ställning till betydelsen av de språkliga rättigheterna.
Om en administrativt fungerande områdesindelning kan definieras på flera alternativa sätt, förutsätter – enligt utskottets uppfattning – skyldigheten att tillgodose de grundläggande rättigheterna att man väljer det alternativ som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna.

Den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningens kulturella och samhälleliga behov ska tillgodoses enligt lika grunder. Detta innebär att det ska råda faktisk jämlikhet mellan den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen, dvs. att var och en ska ha rätt att använda sitt eget språk och att få samhällsservice på sitt eget modersmål. Tryggandet av de grundläggande språkliga rättigheterna bör vara vår gemensamma sak över partigränserna.

Vid tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna handlar det inte enbart om lagstiftning, utan det är också viktigt att allmänheten har en positiv attityd och beredskap att acceptera och stärka ett mångkulturellt Finland. Flerspråkigheten och den kulturella mångfalden är en rikedom för vår nation, och den rikedomen ska vi värna om och utnyttja på bästa sätt. Vi måste ta mod till oss, och också uppmuntra varandra att utnyttja våra språkkunskaper.

* * *

Vår mångfasetterade värld har fört med sig nya utmaningar, men också en mängd nya möjligheter. Huruvida dessa möjligheter kan förverkligas beror på oss själva. Jag önskar oss alla ett öppet sinnelag, förmåga att samarbeta och förnuft att göra goda val i våra egna liv, men också val som är till gagn för vår gemensamma värld.

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 4.1.2010

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi