Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 1.11.2007

Tal av republikens president Tarja Halonen vid öppnandet av Ålands lagting den 1 november 2007

(med reservation för ändringar)

I år firar vi både nittioårsjubileet av Finlands självständighet och åttiofemårsjubileet av Ålands självstyrelse. Vi kan med stolthet konstatera att vårt land under de gångna decennierna har utvecklats till ett demokratiskt, ekonomiskt framgångsrikt välfärdssamhälle där det är tryggt och bra för människor att leva.

Självständighetens första årtionden var svåra, och relationerna mellan riket och landskapet Åland var inte heller okomplicerade. På samma sätt som vi kan vara nöjda med vårt lands utveckling kan vi med tillfredsställelse konstatera att landskapets självstyrelse har en stark ställning och att Åland och ålänningarna har varit framgångsrika. Landskapets självstyrelse var en sådan lösning på en svår utmaning som än i dag väcker internationell uppmärksamhet.

* * *

Landskapets självstyrelse har fastställts i Finlands grundlag och i självstyrelselagen för Åland, som inte kan ändras eller upphävas utan lagtingets godkännande.

Republikens president har en central ställning i självstyrelsesystemet. Presidenten kan bland annat förordna att landskapslagen ska förfalla i sin helhet eller till någon viss del, om presidenten finner att lagtinget har överskridit sin lagstiftningsbehörighet eller att landskapslagen rör rikets inre eller yttre säkerhet.

Eftersom prövningen till övervägande del är rättslig, är det naturligt att presidenten i regel följer Ålandsdelegationens och Högsta domstolens tolkning. Presidenten är dock inte strikt bunden av Högsta domstolens utlåtande. Därför väckte det en viss uppmärksamhet när Högsta domstolen i somras röstade om utlåtande och majoriteten av ledamöterna ansåg att vetorätt skulle utövas mot en landskapslag, men jag valde att följa minoritetens linje.

Majoriteten av Högsta domstolens ledamöter ansåg att rättsutvecklingen hade gått i en sådan riktning att landskapslagen i fråga inte längre borde höra till landskapets utan till rikets behörighet. Minoriteten konstaterade att gränserna för landskapets självstyrelse är stiftade i grundlagsordning med bifall av Ålands lagting. Även om gränsdragningen beträffande ny lagstiftning sker genom prövning av Republikens president i varje enskilt fall, är det viktigt, att självstyre kan utövas på möjligast solid grund. En tillräckligt hög tröskel bör uppställas för förändringar, som innebär ändring i en tidigare gjord gränsdragning mellan rikets och landskapets lagstiftningsbehörighet.

I mitt beslut framhävde jag Ålands ställning som självstyrelse. Jag anser att eventuella ändringar i riksdagens och lagtingets behörighet ska göras genom beslut om ändring av självstyrelselagen som fattas av riksdag och lagting.

Utvecklingen av självstyrelsen är en process som allt efter tidens krav och yttre omständigheter går i en snabbare eller långsammare takt. De ekonomiska relationerna mellan riket och landskapet har under en längre tid varit föremål för debatt och utredningar. I komplicerade och stora frågor går utvecklingen sannolikt i en långsammare takt. Inom andra områden är det ändå möjligt att genomföra reformer i en snabbare takt. Det är glädjande att det nu ser ut som om den för Åland och hela landet så viktiga sjöfarten får en lösning som inger framtidstro.

I regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering konstateras att Ålands självstyrelse utvecklas i samarbete med landskapet Åland. Särskild uppmärksamhet fästs vid bedömningen av det ekonomiska systemet. Dessutom tryggas landskapsregeringens möjligheter att påverka de ärenden gällande självstyrelse som behandlas inom Europeiska unionen.

Samarbetet gällande åländska ärenden inom statsrådet ska också revideras så att justitieministeriet ansvarar för dem som behörigt ministerium och sekretariat. Jag anser detta vara en viktig förändring som kan bidra till att främja diskussionen om ärenden som är gemensamma för riket och landskapet, och att samordna våra ståndpunkter. Under de senaste åren har det uppstått situationer där missförstånd och konflikter hade kunnat undvikas genom ett effektivare samarbete.

* * *

Regeringskonferensens arbete med att förnya Europeiska unionens grundfördrag avslutades politiskt vid stats- och regeringschefernas informella toppmöte i Lissabon förra veckan. Landskapsregeringen har följt fördragets beredningsprocess och har kunnat framföra sina synpunkter på fördragets innehåll. Lantrådet Nordlund deltog också i Lissabon-mötet. Detta anser jag vara ett gott exempel på att man på rikets håll visar förståelse för Ålands deltagande i behandlingen av ärenden som är särskilt viktiga för landskapet.

Avsikten är att unionens reformfördrag ska undertecknas i december. Riksdagen och lagtinget behandlar ett godkännande av fördraget under vårsessionen nästa år. Målet är att reformen ska träda i kraft vid ingången av 2009.

Finland har under hela beredningsprocessen understött en totalreform av EU:s grundfördrag. Det är viktigt att beslutsfattandet i unionen effektiviseras och att unionen kan inrikta sig på att sköta ärenden som är viktiga för unionens medborgare och att stärka unionens ställning i världen när det gäller att hantera globaliseringen.

Medlemskapet i unionen har också påverkat utvecklingen och beslutsfattandet i landskapet Åland. Lagtinget har länge haft som mål att få in en representant för landskapet i Europaparlamentet.

Finland strävade efter att få ytterligare en plats i parlamentet. Vårt gemensamma mål tycks dessvärre inte förverkligas, antalet platser minskar till tretton. Om antalet platser i parlamentet tas upp på nytt, har vi meddelat att Finland har krav som gäller Åland som självstyrelseområde.

Utrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att föreslå lösningar för att landskapets rätt att föra talan i EG-domstolen ska säkerställas. Arbetsgruppen har ännu inte överlämnat sitt betänkande, men jag har förstått att pragmatiska förbättringar föreslås liksom även garantier för att landskapet får sin röst hörd i mål som gäller Åland. Redan nu har diskussionerna lett till att samarbetet och dialogen mellan rikets regering och landskapsregeringen har förbättrats.

* * *

Dessa frågor om Ålands självstyrelse och EU-politiken diskuterades under det lagtingsval som nyligen hölls. Andra viktiga teman under valet var frågor som står lite närmare människors vardag, såsom service, hälsovård och miljö. Jag tror att vi tillsammans bäst kan främja intressen som gäller Finland och dem som bor i Finland, oberoende av om de bor i riket eller på Åland.

Ålänningarna har givit er sitt förtroende. Jag önskar er vishet, tålamod, samarbetsförmåga som ger framgång i ert arbete för landskapets och rikets bästa och förklarar härmed lagtinget öppnat.

Skriv ut
Bookmark and Share

Uppdaterat 2.11.2007

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi