Republikens president Tarja Halonens intervju vid Försäkringstidnings 100-års jubileumsnummer 3/2003

Republikens president Tarja Halonen i Vakuutussanomats jubileumsintervju: Den nordiska välfärdsmodellen håller Text: Eeva Koskinen Foto: Kaius Hedenström

– Finlands regering, riksdagen och jag är alla ense om att det finländska välfärdssamhällets struktur skall bibehållas. Jag är också mycket nöjd över att finländarna och övriga nordbor i ett stort antal enkäter och omröstningar ansett att det här är en bra samhällsmodell och att den skall utvecklas, oberoende av vilket svar frågeställaren kanske önskat få, säger president Tarja Halonen.

President Halonen inleder med att gratulera Vakuutussanomat till hundraårsjubileet och förundrar sig över att tidningen kunnat hålla sig så länge vid liv!

Presidenten understryker vikten av att man aktivt vårdar sig om den nordiska, öppna och starka demokratin. Den behöver också kontinuerligt utvecklas.

– I ett välfärdssamhälle har medborgarna förutom sin rätt till olika friheter också ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, så stora som det i olika lägen är möjligt att åstadkomma. Bara på det sättet kan vi möta kraven från såväl Europeiska unionen som den globala utvecklingen, framhåller president Halonen.

Välfärdssamhällets tjänster skall enligt president Halonen vara sådana att de duger åt både våra barn och grannens ungar. – Om tjänsterna utvecklas i olika riktning leder det med säkerhet till problem senare, konstaterar hon.

Den ökande privatiseringen av välfärdstjänsterna och möjligheten att de blir föremål för internationell konkurrens gör att slutet av året blir intressant, tycker presidenten.

Hon anser att Finland bör satsa på människor. – Vi är ett litet folk, bara fem miljoner, vår placering på jordklotet är inte särskilt förmånlig och vi har inte nämnvärt med naturresurser, påpekar hon.

Finland har välutbildade människor, men en sådan skrytkonsumtion som vi haft under de senaste åren har vi inte råd med, anser presidenten.

– På alla andra områden i samhället har man insett betydelsen av återvinning och ekologiska prioriteringar, men när det gäller människor förutsatte arbetslivet att man varje år fick ny, fräsch och välutbildad arbetskraft. Resonemanget ut med de gamla och in med nytt håller inte längre, försäkrar presidenten.


Gemensamt kapital grunden för konkurrenskraft

– Också försäkringsbranschen borde hålla i minnet, att det nordiska välfärdssamhället bör skapa sådant gemensamt kapital som ger generation efter generation möjligheter att klara sig i den internationella konkurrensen, fortsätter hon.

Presidenten tror inte att försäkringsfolket har alltför divergerande åsikter i det fallet. – Vi måste tillsammans sörja för att individen får de tjänster han behöver vid olika tidpunkter, men vi måste utöver de egna intressena överväga vad Finland är som en helhet, som ett team. Helheten avgör hur vi klarar oss som landet Finland, fortsätter hon.

– Ett utomordentligt fint och positivt drag hos den nordiska modellen är, att ju mer man på andra håll i världen har forskat i nationalstaternas möjligheter att hjälpa och stödja sina medborgare och företagsamheten i landet, desto närmare kommer man alltid vårt sätt att tänka, understryker presidenten.

– Det kan väl inte vara något negativt om vi har hittat en sådan modern verksamhetsmodell tidigare än andra. Men inte heller den blir någonsin färdig. Grundmodellen är bra, men den måste justeras allt eftersom förhållandena förändras, framhåller presidenten.


Konventets verk i huvudsak lyckat

Från Finland avreser en beslutsam delegation till EU:s regeringskonferens i Rom.

– I Finland är vi mycket eniga om att resultatet av konventets arbete till stor del är lyckat. Vi har fått igenom en del av våra önskemål. Vi tar regeringskonferensen på allvar, vi hoppas att den genomförs snabbt och effektivt, men utan att vara bunden av en stram tidtabell, förklarar hon.

President Halonen anser att konventet är en bra arbetsmetod. Dess utgångspunkt var att samla och bereda plats för idéer på ett nytt sätt och göra processen vid beredningen av grundlagen mera transparent och demokratisk.

– Konventet är i alla fall ingen romantisk, grundlagsstiftande nationalförsamling. Det är fråga om ett samarbete mellan nationalstater, och beslutsmekanismen mellan regeringarna träder i funktion i Rom, där de egentliga besluten fattas, påpekar hon.

Presidenten framhåller att Finland ingalunda är det enda land som kräver ändringar i utkastet till grundlag vid regeringskonferensen. – Där finns många andra länder, och inte enbart små länder, som vill ha ändringar gjorda, säger hon.

Livet inom Europeiska unionen fortsätter också efter det att unionen fått en grundlag och nya medlemsländer. President Halonen framhåller att Europa och världen förändras hela tiden. – Världen blir inte färdig med en gång, det är fråga om fortgående processer. Jag hoppas i alla fall, att den nya grundlagen skall ge unionen en viss stabilitet och leda till att unionens, medlemsstaternas och medborgarnas angelägenheter sköts effektivt. I dag är situationen ungefär som i ett företag där en ständig omorganisering pågår och ingen hinner bekymra sig om affärerna, konstaterar hon.


Norden i otakt

De nordiska ländernas åsikter om utkastet till grundlag går isär. Skillnaderna beror dels på olika uppfattningar, dels på nuvarande regerings linje i respektive land.

– Exempelvis i presidentfrågan har vi en annan inställning än Sverige. Finland vill dessutom stärka kommissionens ställning, medan svenskarna förefaller att prioritera samarbetet mellan regeringarna, beskriver president Halonen.

Hon anser att de nordiska ländernas vikt i unionen skulle öka om de kunde enas om en gemensam linje. – Kanske blir det i något skede så igen, säger president Halonen.

– Gemensamt för oss i Norden är dock fortfarande att vi alla mer eller mindre försvarar välfärdssamhället. Dessutom är vi anhängare av en öppen demokrati och av en flexibel och effektiv förvaltning utan några konstiga tillägg, understryker hon.


Nationalstaten allt viktigare för medborgarna

President Halonen tar aktivt del i den internationella debatten om den globala ekonomins inverkan på människors, företags och nationalstaters tillvaro. Strax före vår intervju hade presidenten haft USA:s förre utrikesminister Henry Kissinger som frukostgäst.

– Kissinger ser på utvecklingen med amerikanska ögon och han är av den uppfattningen, att människor i ökande utsträckning söker trygghet i sin nationalitet. De känner sig inte alls trygga på den regionala eller globala marknaden, berättar president Halonen.

Hon har själv en liknande uppfattning, som hon kommit fram till då hon tillsammans med Tanzanias president fungerat som ordförande för den Internationella Arbetsorganisationen ILO:s världskommission för en social dimension av globaliseringen. Kommissionen bestod av 20 experter från olika delar av världen, allt ifrån en representant för ursprungsbefolkningen på Filippinerna till en amerikan som vunnit Nobels ekonomipris år 2001.

– Människor söker inte bara trygghet hos nationalstaten. Nationalstaterna betraktas fortfarande som starka aktörer med goda möjligheter att försvara privatpersoner och företag genom internationella avtal, framhåller presidenten.

Hon hänvisar till det gamla talesättet att kapitalet varken har fosterland eller modersmål, vilket däremot arbetstagarna har. – Det förorsakar ständig obalans mellan arbetskraften och produktionen av varor och tjänster. Det bara är så, människan är till all lycka människa, säger president Halonen.


Inget socialtrygghetssystem tål social shopping

Finland lever i ett Europa med pågående integration, och den ökande globaliseringen sträcker sig till alla livsområden. De unga studerar och arbetar allt oftare också utomlands.

Presidenten tycker att flyttningsrörelsen inom landet och över landets gränser har både positiva och negativa sidor.

– Vi borde kunna skapa en situation där Finland är ett eftertraktat land att bo i. Men vi måste också acceptera, att människor inte bor på samma ort eller i samma land hela sitt liv. Jag tror att människor en viss tid kan leva kappsäcksliv, men på det sättet bygger man inte upp kultur eller aktiv verksamhet med nationell förankring, konstaterar hon.

President Halonen tycker att man också borde tänka på kommande generationer. – Vi måste skapa faktorer som stärker kulturen och stabiliteten i samhället, framhåller hon.

Hon tror på en viss grad av rörlighet när det gäller sociala förmåner i Europa. Exempelvis på den sociala sidan kommer en öppen koordinering att orsaka förändringar.

– Men en sådan modell fungerar inte, där man först har en trygg barndom och en mycket förmånlig utbildning i hemlandet, sedan åker man ut till länder med låg beskattning och en minimal social trygghet för att tjäna pengar. Sedan kommer man med fladdrande blåvita fanor tillbaka hem för att få barn och skaffa barnen billig utbildning i hemlandet. När man blir pensionerad åker man med finländska pensionsförmåner till ett land med låg beskattning och önskar dessutom att diverse tjänster skall kunna tas med dit. Sådan individcentrerad social shopping tål inget system, säger presidenten bestämt.

Hon framhåller att var och en ärligt borde tänka över sin sociala trygghet och besluta, hur mycket man är villig att betala och hur mycket man i sinom tid vill få ut.

– Jag tycker det är utmärkt att man hos oss räknat ut vad personer i olika åldrar fått av samhället. Folks kunskaper om samhällets förmåner är inte de bästa möjliga, det finns alltid de som klagar över att de aldrig fått någonting. Tidigare brukade jag i sådana fall fråga, om de faktiskt inte ens utnyttjat gatubelysningen, säger president Halonen med glimten i ögat.


Skrivmaskin med livförsäkringens hjälp

President Halonen anser att samhällets offentliga skyddsnät skall fungera så, att den som fallit blir upphjälpt på benen igen. Individuell flexibilitet i den sociala tryggheten kan den som så önskar skaffa sig genom de redskap som den privata försäkringen erbjuder.

– Människor önskar sig olika saker av sitt liv. Den ena vill lämna arbetet litet tidigare, den andra vill ha ledigt i största allmänhet och den tredje vill gardera sig mot vissa bestämda faktorer bättre än grannen. Den möjligheten måste man ha, konstaterar presidenten.

– Om en person betalar på sin pension hela livet och i sinom tid vill få ut den, så tycker jag det är helt riktigt. Frågan är bara, vid vilken ålder och av vilken storlek, fortsätter hon.

President Halonens föräldrar tog i tiden en livförsäkring för henne, eftersom studiestöd inte existerade på den tiden.

– Försäkringen kapitaliserades senare och jag fick nätt och jämnt en skrivmaskin för den summan, minns president Halonen.


Enorm popularitet förvånar

Opinionsmätningar visar att president Halonen är en mycket populär president. Hon själv är närmast litet förvånad över det.

– Jag tror att tiden just nu varit lämpad för en president av det här slaget. Hur stor andel den nya grundlagen har i populariteten återstår för senare tider att avgöra. Jag är ju den första president som valts enligt den lagen, säger hon.

President Halonen var tidigare utrikesminister i fem år under den gamla lagens tid och ser inte ur den synvinkeln någon stor skillnad i presidentens ställning då och nu.

– Det i sin tur beror på att både president Martti Ahtisaari och president Mauno Koivisto begränsade sin makt under den gamla grundlagens tid och på så sätt föregrep den nya grundlagen. President Urho Kekkonen var däremot en så stark personlighet att han överskuggar de mycket olika tidigare presidenterna från Ståhlberg till Kallio, vilka verkat under samma grundlags tid, konstaterar president Halonen.

Hon påpekar dessutom, att den tilltagande internationaliseringen som kom samtidigt med den nya grundlagen ökade samarbetet framför allt på regeringsnivå. – Det är en faktor som inte beror på vår grundlag utan på världen omkring oss, konstaterar president Halonen.