Republikens president Tarja Halonens hälsning vid fredsbevarandets 50-årsjubileum, Tammerfors 4.12.2006

(med reservasion för ändringar)

De första finländska fredsbevararna reste för 50 år sedan till Sinai i Förenta nationernas fredsbevarande uppdrag. Då var beslutet att delta i en fredsbevarande operation utrikespolitiskt betydelsefullt. Det fattades bara ett år efter att Finland hade antagits som medlem i Förenta nationerna. En aktiv roll vid lösandet av en internationell kris var något nytt i Finlands utrikespolitik.

Finland ville som ny medlem stödja FN och vårt lands neutralitet passade naturligt in i organisationens fredsbevarande verksamhet. Genom att delta i verksamheten kunde vi förverkliga en aktiv neutralitet, främja en fredlig lösning av konflikter och skaffa oss inflytande i våra internationella relationer.

Under årens lopp har vi fått en ökad erfarenhet och tiotusentals finländska fredsbevarare har visat sin förmåga på olika håll i världen. En mångsidig utbildning och yrkeskunskap i kombination med en högklassig militär utbildning har gjort de finländska styrkorna till skickliga aktörer i krisområdena. Vi har betonat vikten av lokalt och internationellt samarbete.

Medlemskapet i Europeiska unionen har ökat Finlands globala ansvar. Vi deltar aktivt i utvecklandet av unionens krishanteringsförmåga. Besluten om utvecklandet av krishanteringen fattades vid Europeiska rådet i Helsingfors under Finlands föregående ordförandeskap 1999. På några år har EU inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken byggt upp de nödvändiga strukturerna och genomfört framgångsrika operationer.

Dagens krishantering är en helhet. Den är ett internationellt samarbete som bland annat består av utvecklingssamarbete, förebyggande av kriser och återuppbyggnad av samhällen.
Europeiska unionen är unik bland internationella aktörer. Den har ett heltäckande metodspektrum för förhindrande av konflikter och för krishantering, inklusive utvecklingssamarbete, handel, diplomatiska metoder samt beredskap inom såväl civil som militär krishantering.

Under Finlands EU-ordförandeskap sätts EU:s insatsstyrkor i full beredskap. Från ingången av nästa år har unionen alltid två insatsstyrkor i beredskap för ett halvår i sänder. Med hjälp av dessa styrkor kan EU genomföra krishanteringsuppgifter som faller inom ramen för dess säkerhets- och försvarspolitik och dess säkerhetsstrategi. Snabba insatser är viktiga, men vår erfarenhet visar att det är minst lika viktigt med långvarigt engagemang i krishanteringsoperationen.

Finland har deltagit i nästan alla EU-operationer. För närvarande deltar över 900 finländska fredsbevarare i elva krishanteringsoperationer i Europa, Asien, Mellanöstern och Afrika under ledning av FN, EU och NATO. Vi deltar tillsammans med Tyskland och Holland i en insatsstyrka under första hälften av 2007, och tillsammans med Sverige, Norge, Estland och Irland i en insatsstyrka under första hälften av 2008.

I Suez och i andra operationer under det kalla kriget baserade sig verksamheten på samtycke från de parter som var inblandade i krisen, och de beväpnade aktionerna var begränsade till rätten till självförsvar. Dagens krishanteringsoperationer är allt mer krävande. Misslyckandet när det gällde att förhindra folkmorden på västra Balkan och i Ruanda har tillsammans med allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna lett till att det internationella samfundet gett sitt stöd för principen om skyddsansvar. Skyddsansvar innebär att civila skyddas i sådana fall där staten inte kan eller vill skydda sina egna medborgare.

För att framgångsrikt kunna genomföra operationer måste vi ha välutbildade och välutrustade styrkor som snabbt kan sättas in. Lika viktigt är det med effektiva resurser för civil krishantering, såsom poliser och experter på rättsstaten, mänskliga rättigheter och förvaltning. Dessutom måste regionala organisationer få stöd att lösa kriser inom sina egna regioner. Kvinnor och barn lider ofta mest vid konflikter och man har inte alltid kunnat hindra våld mot dem vid fredsbevarandet. En hållbar fred kan inte uppnås om inte kvinnor bättre än hittills inkluderas i fredsbyggandet på alla nivåer.

Att delta i förebyggandet, hanteringen och eftervården av internationella kriser är viktigt för Finland. Vi vill hjälpa människor som drabbats av krig och konflikter till ett liv i fred och välfärd. Att delta i samarbetet ger oss värdefull information och erfarenhet när det gäller att utveckla det nationella försvaret. Ett stabilt internationellt system ökar också vår egen säkerhet och välfärd, eftersom dagens kriser inte följer nationella gränser. Därför måste vi på olika sätt också bära vårt ansvar globalt.

När det finländska fredsbevarandet nu firar sitt jubileumsår kan vi vara stolta över vår verksamhet. Att delta i dagens krishantering är en utmaning som inte saknar risker. Rätt inställning, god utbildning och bra utrustning gör det lättare att minska riskerna.

Under de gångna decennierna har 46 finländare förlorat livet i fredsbevarande operationer. Jag hedrar deras minne och tackar de finländska frivilliga som har arbetat för internationell fred och säkerhet.