Natos framtid dryftades i Helsingfors

President Halonen träffade generalsekreterare Rasmussen på Talludden. Foto: Lehtikuva

Framtiden för Natos krishantering och organisationens roll i det internationella samarbetet behandlades på ett seminarium i Helsingfors torsdagen den 4 mars. Seminariet hänför sig till förnyelsen av Natos strategiska koncept. Republikens president Tarja Halonen höll seminariets öppningstal. I sitt tal påminde hon om vikten av att kombinera militär- och civil krishantering samt vikten av att utveckla Natos och EU:s samarbete.

President Halonen träffade också på tumanhand Nato:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen som deltog i seminariet. Under arbetslunchen på Talludden diskuterades bland annat Nato:s och EU:s samarbete och båda överhuvudena var överens om att krishanteringens koordinering borde effektiveras.

”I fråga om krishanteringsoperationer kan EU och Nato hjälpa och komplettera varandra. Med samarbete kan vi nå synergieffekter och spara till exempel då det gäller materialkostnader. Därtill ligger EU och Nato varandra nära politiskt, varför en koordinering också därför är viktig”, konstaterade generalsekreterare Rasmussen på presskonferensen efter mötet.

Enligt president Halonen överlappar speciellt EU:s och Natos snabbinsatssystem varandra i någon mån och skulle kräva nyvärdering. ”För att vi ska kunna reagera på verkliga katastrofsituationer borde  man utveckla ett ”legosystem” eller ” ”enhetssystem” som skulle vara mer flexibelt och skulle beakta olika politiska åtaganden”, ansåg president Halonen.

Militär och civil krishantering kompletterar varandra

I Nato-seminariets öppningstal konstaterade president Halonen, att de internationella kriserna har blivit allt mer mångfasetterade och de militära och icke-militära hoten och utmaningarna allt oftare är kopplade till varandra också i verkliga situationer. ”För att kunna kontrollera komplexa komplicerade krissituationer krävs det en välplanerad kombination av militär och civil krishantering, utvecklingssamarbete och humanitär hjälp”, sade president Halonen i sitt tal.

Potentiella säkerhetsrisker är till exempel extrem fattigdom, hungersnöd, smittosamma sjukdomar och naturkatastrofer. ”Genast efter en katastrof är behovet av humanitär hjälp störst. Det krävs snabba insatser, men snabbhet är inte den enda viktiga faktorn. Ett ömsesidigt förtroende mellan medhjälparna och lokalbefolkningens positiva inställning är viktiga för att uppnå hållbar utveckling på lång sikt”, påminde president Halonen.

Vid en kombination av militär och civil krishantering borde man enligt president Halonen ta i beaktande också medborgarrörelsernas roll samt det eventuella misstroende som många organisationer känner gentemot armébaserad verksamhet. "I Finland har vi allmän värnplikt och det förefaller därför något enklare för oss att skapa ett fungerande samarbete mellan det militära och det civila. Detta är något som vi borde begrunda mer”. 

Kvinnornas ställning i krissituationer bör stärkas

President Halonen tog också upp frågan om kvinnornas ställning i konflikt- och krissituationer både i sitt seminarietal och i diskussionerna med generalsekreterare Rasmussen. I år är det tio sedan FN:s säkerhetsråds resolution nr. 1325 gällande kvinnor, fred och säkerhet godkändes.

”Respekten för alla människors, också kvinnors och flickors fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter måste tryggas i alla krishanteringsoperationer. Kvinnors medverkan bör dessutom stärkas då man strävar efter hållbara lösningar på konflikter”, sade president Halonen. Enligt generalsekreterare Rasmussen kommer också Nato i framtiden att fästa speciell uppmärksamhet vid kvinnornas ställning i samband med krishanteringsoperationer.

Finland har deltagit i Natos program Partnerskap för fred sedan mitten av 1990-talet. En stor del av detta samarbete har varit konkreta åtgärder på krisområden. För närvarande deltar Finland i de Natoledda krishanteringsoperationerna i Kosova och Afghanistan.

Refererande till säkerhets- försvarspolitiska redogörelsen konstaterade president Halonen att samarbetet mellan Finland och Nato kommer att vidareutvecklas på partnerskapsbasis. ”Så här är det bra att fortsätta”, sade president Halonen.

• Talet i helhet